Sörmlandsäpplen återuppväcker äppelodlingen i Mellansverige

Äpplen kan odlas i hela landet förutom fjällkedjan. Ändå importerar vi åtta av tio äpplen som vi äter. Det vill Sörmlandsäpplen ändra på.

Fler artiklar - Landsbygd i centrum

– Det är galet att vi importerar så mycket äpplen när vi själva skulle kunna odla den frukt vi äter, säger Charlotte Sommarin, odlare och ordförande för föreningen Sörmlandsäpplen.

Genom Leaderprojektet ”Sörmland – ett äppellandskap” vill hon tillsammans med föreningens medlemmar återväcka fruktodlingstraditionen i Sörmland och runt Mälaren.

Från 1600-talet och framåt fanns här stora fruktträdgårdar i kloster och på adelns gods och gårdar. Fram till andra världskriget präglades odlingslandskapet av jordbruk med flera produktionsgrenar, där fruktodling ofta ingick i gårdens försörjning – särskilt på större bruk.

Under efterkrigstidens strukturrationalisering blev jordbruken mer specialiserade. I dag odlas omkring 90 procent av den svenska frukten i Skåne, Blekinge och runt Vättern.

Växande trädplantering

Charlotte är vid sidan av sitt ordförandeskap en av de två projektledarna för ”Sörmland – ett äppellandskap”. Genom sin roll främjar hon odling och förädling av äpple och annan frukt i östra Mellansverige.

– Visionen är att Mellansverige ska fyllas av fruktodlingar och förädlare som tillvaratar de lokalt och regionalt anpassade sorternas smak och karaktär. Vi vill att fruktodling ska bli en ny och lönsam gren inom de gröna näringarna i regionen.

Sörmlandsäpplens verksamhet växer. Under 2018 planterades genom föreningen cirka 5 000 fruktträd på tio gårdar. Därefter har ytterligare ett 40-tal småskaliga fruktodlingar anlagts främst i Svealand och fler är på gång.

Charlotte berättar att föreningens odlare årligen beställer cirka 10 000 träd. Det tar cirka 2,5 år från beställning till plantering. Sedan dröjer det ytterligare fem år innan träden når full skörd.

– Det här är en långsiktig satsning.

De flesta odlarna satsar på intensivodling.

– Odlaren planterar då svagväxande fruktträd tätt på rad i spaljéer, som ger stöd för träden. Redan året efter planteringen kan äppelskörden bli stor, förutsatt att träden sköts aktivt och omsorgsfullt, säger Charlotte.

Ny odlingsrörelse

Enligt Charlotte karaktäriseras fruktodlingen i Sörmland och Mälarregionen av relativt små gårdsarealer och stora avstånd mellan odlingarna, där stängsling mot vilt är ett måste. Gårdarna är oftast diversifierade, vilket innebär att fruktodling bara utgör en av flera inkomstkällor. En stor andel av gårdarna förädlar själva sin frukt och många av dem är ekologiskt certifierade.

– Tack vare vårt Leaderprojekt och samarbete med flera länsstyrelser, däribland Länsstyrelsen i Stockholms län, har vi kunnat anordna webbinarier och kurser i ekologisk fruktodling, utvidga vårt nätverk och ge blivande odlare rådgivning på deras gårdar, uppger Charlotte.

Hon och föreningens andra företrädare har under de senaste åren mött ett ökande intresse bland människor som vill lära sig om odling och förädling av äpplen.

– Det känns som att vi befinner oss i början av en odlingsrörelse med en mångfald av smaker, sorter och sätt att tillvarata frukt på.

Marknadsbegränsningar

Inom föreningen och projektet samarbetar medlemmarna kring inköp av fruktträd och material till odling och förädling. Andra gemensamma frågor handlar om lagerhållning, logistik, marknadsföring och försäljning som kan skapa en växande regional marknad.

– I och med att fruktodling är en ny verksamhet inom de gröna näringarna i vårt område är det svårt att få tag på växtmaterial, sorter och grundstammar som passar vårt klimat och vår jordmån. Kunskapen om hur frukt odlas kommersiellt norr om Skåne är bristfällig och något vi behöver utveckla, säger Charlotte.

Ett annat hinder för odlarna utgörs av konkurrensen från den importerade frukten. Äppelsorten Royal Gala kan till exempel odlas över stora delar av världen, men inte i Sverige. Fruktens produktion och distribution gör den samtidigt enkel att beställa för livsmedelsbutikerna. Å andra sidan ser Charlotte sårbarheter i vårt importberoende.

– Jag har pratat med fruktodlare i Europa som blev skräckslagna efter sommarens torka. Äpplen och annan frukt tål inte sådana värmeperioder. Vi kan möta klimatförändringarna genom att öka vår odling av frukt i ett mer diversifierat jordbruk.

Uppmaning till konsumenter

Charlottes uppmaning till fruktätare, företagare och organisationer är att ställa krav på att svensk frukt finns tillgänglig samt att köpa den till priset det kostar att odla och tillvarata frukten.

– Svensk fruktodling kan aldrig konkurrera i pris med frukt från länder som Polen. Så länge priset styr efterfrågan kan vi inte höja den svenska självförsörjningsgraden av frukt på något märkbart sätt, konstaterar Charlotte.

Gustav Broms

Artikeln skrevs 2023 för Landsbygd i centrum, avdelningen för landsbygds tidning.

Fler artiklar - Landsbygd i centrum