Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Getter - nyskapande affärsidé i slyiga hagar

Killingflock som springer med fyra killingar i täten.

Anna Sundbergs getflock. Foto: Sofia Sollén Norrlin

Helt utan investeringar i egen mark eller byggnader är Anna Sundberg sedan två år tillbaka getbonde i Huddinge. Med getterna slår Anna tre flugor i en smäll. Getterna röjer och håller öppet i betesmarker som börjat växa igen, andra getgårdar får avsättning för sina bockkillingar och Anna kan sälja ett kött som många i länet efterfrågar. En affärsidé att inspireras av!

Fler artiklar - Landsbygd i centrum

Nytänkande samarbete

Det började med en idé som Anna fick under en folkhögskolekurs om småskalig djurhållning och hantverksmässig matproduktion. Där lärde hon känna en getmjölksproducent som förklarade problemet med att det sällan finns praktiska eller ekonomiska möjligheter att föda upp de killingar som inte ska gå vidare till mjölkproduktion. Samtidigt, hemma i Huddinge, hade kommunen sedan länge drivit ett projekt med restaurering och tillgängliggörande av flera av kommunens stora naturreservat. Anna, som har erfarenheter av getter sedan uppväxten på en gård med djurhållning för självhushåll, såg sin chans. Hon ringde kommunen och frågade om möjligheten att få tillgång till betesmark för getter. – De blev jätteglada! Här har kommunen arbetat mycket med stigar, tillgänglighet och skyltning i reservaten, men de här markerna behöver betas för att bevara det öppna landskapet med en mångfald av växter och djur, säger Anna.

Sedan förra året har Anna avtal med kommunen om att ha getterna i Orlångens och Gladö Kvarnsjöns naturreservat. I år har hon totalt 75 getter som betar på cirka 15 hektar betesmark och skog i två områden där kommunen restaurerar. Kommunen har stått för stängsling och Anna för getterna. Tack vare samarbetet med Huddinge kommun har Anna varken investeringskostnader för mark eller kostnader för stängsling.

Lättskötta slyröjare

Att getter föredrar sly som föda framför mycket annat innebär goda möjligheter för den som vill restaurera igenväxta betesmarker. Anna berättar hur getterna går direkt till de igenväxta delarna när de släpps ut i de stora hagarna som även rymmer olika sorters örter, gräs och buskar. – Får de välja äter getterna allra helst unga grenar och sly, och de ringbarkar ofta de lite grövre delarna av uppväxande al och liknande. Det innebär till och med ett bättre jobb än en röjsåg, säger Anna.

Mikael Essmyren är ekolog och arbetar på naturvårdsavdelningen på Huddinge kommun. Han följer noga upp resultatet av getternas arbete i reservaten. – Resultatet är jättefint! För oss var getter ett nytt djurslag och hagarna var nyrestaurerade, så det har varit spännande att följa utvecklingen. Getterna är otroligt bra på att beta sly och har gjort ett fantastiskt arbete i de här markerna, säger han.

I normala fall lägger Anna cirka två timmar per dag på tillsyn och skötsel av getterna. Det handlar främst om att se till djuren och att el och stängsel fungerar som de ska. I övrigt klarar sig getterna bra ensamma och Anna har även möjlighet att arbeta med annat utanför företaget.

Effekt redan första året

Strax innanför en av ingångarna till Orlångens naturreservat betar en grupp killingar. Vägen in är tillgänghetsanpassad för att allmänheten ska kunna ta sig in i reservatet till fots och i rullstol. Anna pekar upp i slänten till vänster om gångvägen och berättar: – Innan vi släppte på getterna här förra året var det stora buskage hela vägen här, i år är det mycket mer öppet och mer gräs. Ja, de har till och med ätit tistlarna, konstaterar Anna som gläds åt resultatet. Hon tillägger att getterna också gläder andra: – Jag har träffat så många glada människor som besöker reservatet och verkligen uppskattar mötet med nyfikna och sociala getter som gärna umgås med dem som besöker deras hagar. Med getter i hagen blir det aldrig tråkigt, lovar Anna.

Viktiga relationer med andra getbönder

Killingarna köper Anna i dagsläget från två olika getmjölksproducenter. – Genom att boka killingar redan innan de föds har uppfödarna en trygghet i att säkert få betalt för att föda upp dem under två månader innan de kan flyttas till naturreservaten. Det är viktigt att bygga fungerande samarbeten och betala skäligt för killingarna, så att det skapas en rimlig prisnivå om fler vill starta liknande verksamhet, menar Anna.

Efterfrågad produkt

I slutet av oktober går getterna till slakt. Genom återtag tar Anna hand om köttet och säljer det direkt till konsument. Det finns en stor efterfrågan på getkött som är ett magert, rött kött med något ”örtig” eller vild smak. Det skattas av många som en riktig delikatess och festmat. Enligt Anna blir det till exempel jättegoda ölkorvar av getköttet. På frågan om det finns plats för fler getköttsproducenter på marknaden skrattar Anna och utbrister: – Ja! Vi hade kunnat ha hur många getter som helst! Vi får allt sålt utan problem hittills, och kommunen har till och med frågat om vi kunde ha getter betandes på fler arealer. Men jag sa stopp, för det är viktigt att inte växa för fort, säger Anna.

– Det är en utmaning för många lokala producenter att leverera varorna direkt till kund, berättar Anna, som genom sitt engagemang i Förbundet Sveriges Småbrukare där hon bland annat sitter i styrelsen, är väl insatt i frågan. Hon har därför startat en utlämningsplats för lokalproducerade varor mellan flera producenter och konsumenter inom konceptet Local Food Nodes (”Lokala mat-noder” på svenska) som även finns på andra platser i landet. Verksamheten har precis startats upp men Anna ser stora möjligheter när kunder kan hämta varor från flera producenter på samma plats och tid och producenterna samtidigt kan leverera till flera kunder samtidigt.

Framtiden heter sam(ar)bete

Framöver tror Anna att vi kommer att se mer av dessa nya vägar för samarbeten mellan konsumenter och producenter, mellan kommuner och producenter samt även bönder emellan. Till exempel skulle fler typer av djur kunna växelbeta, eller till och med sambeta, många marker. Bete med olika djurslag gynnar både den biologiska mångfalden och reducerar parasittrycket, om det görs på rätt sätt.

Potentiellt skulle även arbetstiden för djurhållarna kunna effektiviseras mer genom att turas om med tillsyn, utfodring och vattning. Att möjliggöra för fler att starta eller fortsätta med djurproduktion är avgörande för en livskraftig matproduktion och för att klara miljömålet Ett rikt odlingslandskap i länet. Länsstyrelsen arbetar med dessa frågor på flera sätt – inte minst genom att ta fram en regional livsmedelsstrategi för Stockholms län. Att som Anna starta matproduktion utan egen mark och genom att kommuner eller andra står för stängsling eller upplåtelse av mark som ersättning för de tjänster betesdjuren utför, är ett sätt.

Sofia Sollén Norrlin

Artikeln skrevs för Landsbygd i centrum, avdelningen för landsbygds tidning.


Fler artiklar - Landsbygd i centrum

Läs mer...

... om regler och villkor för får- och getproduktion på
Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se Länk till annan webbplats..
... om konceptet Local Food Nodes på deras webbplats Länk till annan webbplats..

Kontakt