Publiceringsdatum: 2 februari 2020

Svensk fårull – en underutnyttjad resurs

Foto: Karin Haglund

En naturprodukt som är värme­reglerande, förnyelsebar och som står emot lukt och smuts. Trots ullens många goda egen­skaper är svensk fårull idag en underutnyttjad resurs. Det var en av lärdomarna när en grupp får­företagare fick besöka Ull­förmedlingens grundare och ett karderi i Uppland.

Fler artiklar - Landsbygd i centrum

Samtidigt som vi importerar mycket ull till Sverige tas endast en liten del av den svenska ullen tillvara. Det finns en stor potential i produktion och vidare­förädling av svensk ull, och att öka användningen av svensk ull skulle också kunna skapa nya arbets­tillfällen. Men då behöver värde­kedjan stärkas och värdet på den svenska ullen öka i alla led. Fårföretagare behöver bättre kunskap om ullens möjligheter och steget mellan fårföretagarna och de som förädlar ullen behöver utvecklas. I början på november ordnade därför Länsstyrelsen en studieresa med ulltema som samlade 15 nyfikna fårföretagare.

Grundare av ullförmedlingen

En av de som arbetar för att lyfta potentialen med och utveckla marknaden för svensk fårull är Fia Söderberg, grundare av Ull­förmedlingen och en av dem som fick besök under studieresan. Hon driver, tillsammans med Leif Yttergren, lantbruket Sjökärrets Ekogård som ligger mellan Uppsala och Hallstavik. Djurhållningen och växtodlingen på gården är ekologisk. På gården finns ca 40 tackor av raserna jämtlandsfår och gotlands­får och en gårdsbutik där de säljer frysta lammköttsdetaljer, skinn, ull, garn och hantverk.
Bakgrunden till ullförmedlingen är att det tidigare saknats en mötes­plats för säljare och köpare av ull. På ullförmedlingens webbplats kan säljare och köpare av fårull kostnads­fritt skapa en profil och lägga upp annonser för olika användnings­områden.

– Även ull med lägre kvalitet går att sälja. Det är många som använder fårull i trädgårdsodling, så kallad trädgårdsull är relativt lätt att sälja, berättar Fia.

Hela fåråret påverkar ullen

I gårdsbutiken finns ull av olika raser och kvaliteter. Fia berättar att ju krusigare ull, desto mjukare är den mot huden.

– Kvalitén på ullen påverkas av hela fåråret. Till exempel kan ullen på lammet påverkas av vad tackan äter under dräktigheten, berättar Fia.

Hon förklarar att för att få en fin ull är klipplatsen avgörande. Man bör också, om möjligt, undvika att fåren går på marker med mycket tistlar och kardborre. Tidigare klippte Fia fåren själv, men numera anlitar hon en fårklippare. Efter klippningen tas den smutsiga ullen bort och hela fällen läggs i en säck som senare sorteras. Fia säljer det mesta av ullen direkt till textilhantverkare, men en del skickas också iväg för så kallad lönspinning för att få tillbaka eget garn som säljs i gårdsbutiken.

En av de raser som föds upp på gården är jämtlandsfåret. Det är Sveriges nyaste fårras och är en korsning mellan sveafåret och det fin­ulliga merinofåret. Jämtlands­fåret har tagits fram för att möta efterfrågan på en mjuk, fin­fibrig ull som kan konkurrera med den utländska merinoullen.

Foto: Åsa Pettersson

Lokalt ullkarderi i norra Uppland

Åddebo Ull är ett karderi på Hållnäs­halvön i norra Uppland. Åddebo Ull tar emot svensk ull från hela Sverige, både från privat­personer och gårdar med större fårbesättningar. Under studieresan besöktes Britt Skytt och Marianne Karlsson som driver verksamheten.

På Åddebo ull sorteras inkommande ull på ett stort sorterings­bord. Där tar man bort hårt smutsad ull och skräp. Där­efter läggs ullen i stora nät och tvättas i gamla mjölktankar, sköljs, centrifugeras och torkas i ett torkskåp. Sedan är den färdig för kardning i den gamla kard­maskinen, en riktig klenod som Britt och Marianne köpt från ett gammalt karderi på Åland.

Brist på finull

Marianne berättar att de upplever problem med att få tag på ull, speciellt finull.

– Den största delen av ullen som kommer till karderiet är från gotlands­får, som måste blandas ut med minst tjugo procent finull för att kunna kardas, förklarar Marianne.

Åddebo Ulls kunder består dels av egenföretagare som gör hantverksprodukter, men också mycket skolor, dagliga verksamheter och rehabiliterings­enheter. Det man säljer mest av är den kardade ullen, både färgad och ofärgad.

– De allra flesta av våra kunder tovar och den färgade ullen har blivit mycket populär, berättar Marianne och visar upp en blandning mellan gotlandsfår och fin­ull som färgats i en djupblå nyans.

Men också försäljningen av stoppnings­ull har ökat, en ull som bland annat används till stoppning av täcken, kuddar, gose­djur, möbler och sadlar.

Efter besöket på Åddebo ull förstår vi att det är ett riktigt hant­verks­arbete att karda ull. Marianne beskriver arbetet på karderiet som bitvis tungt, men att det samtidigt är roligt och att ullen är ett härligt material att arbeta med.

– Och det skulle vara fantastiskt om man kunde ta tillvara på lite mer av den svenska ullen!

Karin Haglund

Artikeln skrevs för Landsbygd i centrum, avdelningen för landsbygds tidning

Fler artiklar - Landsbygd i centrum

Foto: Karin Haglund

Svensk och importerad ull

Den svenska produktionen av råull beräknas till 1 200 ton per år, vilket motsvarar ett värde om drygt 31 miljoner kronor. Endast cirka 347 ton tas tillvara, resten bränns eller slängs. Majoriteten av den tillvaratagna ullen exporteras. Samtidigt importeras cirka 219 ton tvättad råull och 1 240 ton kardad ull och garn till Sverige varje år, en import som motsvarar ett värde om drygt 261 miljoner kronor.

Källa: Svenska fåravelsförbundet

Om studieresan

Studieresan arrangerades inom det läns­överskridande projekt med fårkurser som Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Örebro, Södermanlands och Västmanlands län drivit till­sammans inom ramen för kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Kontakt