Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Mer grönsaker ger fler i arbete

Efterfrågan på färska grönsaker ökar stadigt, men grönsaksodlingen i landet ökar inte i samma takt. I de gröna näringarna finns ett stort behov av arbetskraft samtidigt som arbetslösheten är hög inom vissa grupper i samhället. Dessa utmaningar har åtta spannmålsodlare i Sörmland tagit sig an att lösa.
Fler artiklar - Landsbygd i centrum
Kan det gå att öka den inhemska grönsaksodlingen genom kompetensutveckling och matchning mellan lantbruk och arbetssökande? Det tror Maria Dirke på Agro Sörmland, projektledare för det Leader-finansierade projektet Grönsaksodling på friland – ett bidrag till angelägna samhällsutmaningar. Sedan 2018 samarbetar hon med en grupp sörmländska lantbrukare som valt att ställa om delar av sin spannmålsareal till grönsaksodling på friland. Första fasen av projektet är nu avklarad.
– Åtta lantbrukare var intresserade av att ställa om delar av sin produktion till grönsaksodling. De började träffas förra vintern och planerade gemensamt för hur grönsaksodlingen skulle kunna se ut på just deras gårdar. Under odlingssäsongen 2019 har de provodlat frilandsgrönsaker på sina marker, mest vitkål men även en del blomkål, broccoli och rotselleri, berättar Maria.
Gemensamma lösningar
Varje gård har själv avgjort hur stor del av arealen som kan ställas om. Odlarna har också i uppdrag att hitta gemensamma lösningar för logistik, förvaring och marknadsföring av grönsakerna. Genom samarbete och utbyte av tjänster mellan företagen, som att dela på maskiner eller lagerhållning, finns flera samordningsvinster att göra. Detta är en viktig förutsättning för att få lönsamhet i produktionen. Maria fortsätter:
– Hittills har samarbetet mest bestått i att göra studiebesök hos varandra och andra grönsaksodlare, och att försöka ringa in vilken maskinkedja som kommer att behövas. Genom att planera väl och till exempel välja olika sorter som mognar lite olika tider kan samma maskiner nyttjas, vid olika tidpunkter, trots att företagen odlar samma grödor. Företagen tittar också på möjligheter till gemensam direktförsäljning till kund, men kommer nog att investera i egna lager på gårdarna.

Matchning och kompetensutveckling
Den första odlingssäsongen har gått bra för alla deltagare i projektet och nu är planen att odlingen ska skalas upp till större volymer. Till det behövs mer arbetskraft. Samtidigt som provodlingarna spirat i jorden har arbete därför pågått med att etablera kontakter med arbetssökande och nyanlända som har intresse för odling och för arbete i de gröna näringarna. För grönsaksodling är en arbetsintensiv näring som kräver arbetskraft med specifik kompetens. Samtidigt finns grupper i samhället som idag står utanför arbetsmarknaden, däribland nyanlända och långtidsarbetslösa, som skulle kunna bidra i det svenska lantbruket. Många av dessa personer har erfarenheter och kunskaper inom odling.
Projektet genomförs i samarbete med Arbetsförmedlingen. Genom rätt matchning och kompetensutveckling är målet att fler odlingsintresserade ska få kontakt med lantbruk och trädgårdsföretag där deras kunskaper efterfrågas. Under året har två studiebesök hos Sörmländska växthusföretag arrangerats, där inbjudan har spridits internt till arbetssökande och kursdeltagare på Arbetsförmedlingen. Det första besöket gick till Hornuddens trädgård på Aspö i Mälaren och den andra till Gustavslunds Handelsträdgård i Eskilstuna.
– Studiebesök är ett bra sätt att se vilket intresse som finns och vilka kunskaper som efterfrågas. Väl på plats blir det tydligare vilka arbetsuppgifter som finns på en gård och i ett företag. Det handlar inte bara om att rensa ogräs eller köra traktor, många företag behöver hjälp med saker som marknadsföring och logistik. Ofta kan du gå bredvid och lära dig, säger Maria.
En modell för fler
Maria poängterar att den här typen av satsning är något helt annat än att ta in okvalificerad arbetskraft vid arbetstoppar, som annars är vanligt inom grönsaksodling. Det här handlar om ett mer långsiktigt samarbete; att matcha verksamheter med personer som kan vara med och utveckla företaget. Därför är det så viktigt att hitta engagerade personer från båda sidor.
Projektet pågår till och med 30 juni 2021. Till dess ska Maria och hennes medarbetare ha utvecklat en processmodell för landsbygdsföretagare som vill diversifiera och vidareutveckla sina företag och som kan underlätta matchningen med arbetssökande.
– Tanken är ta fram en modell som kan användas av fler, till exempel lantbrukare, Arbetsförmedlingen och nyanlända eller andra som vill jobba inom de gröna näringarna. Min förhoppning är att det inom ett par år dels är lättare att hitta grönsaker odlade i Mälardalen, dels att fler landsbygdsföretag än idag kan erbjuda arbete, avslutar Maria.
Sara Norman
Artikeln skrevs för Landsbygd i centrum, avdelningen för landsbygds tidning
Grönsaksodling i Mälardalen
Grönsaksodlingen på friland har minskat kraftigt i Mälardalen de senaste årtiondena. I hela landet pågår en snabb strukturomvandling där trädgårdsföretagen blir allt färre och större. Totalt sett är den odlade frilandsarealen i landet så gott som oförändrad, men i Svealand har arealen halverats sedan början av 2000-talet.
Samtidigt konsumerar vi mer grönsaker än tidigare och efterfrågan på svenskodlade grönsaker ökar. En stor del av de grönsaker vi äter importeras. Den svenska marknadsandelen varierar med olika produkter, till exempel utgör svenskodlad tomat 15 procent av marknaden, vitkål 40 procent, lök 30 procent och morötter 90 procent.
I Mälardalen finns idag ett drygt 100-tal grönsaksproducerande företag. I Stockholms län sker en stor del av odlingen i växthus, och här finns några av landets största växthusföretag som odlar sallad och kryddor.
Källa: Marknadsöversikt 2016, frukt och grönsaker. Jordbruksverket.
Underlag till Stockholms läns livsmedelsstrategi – Nulägesanalys. 2018. Länsstyrelsen Stockholm.