Publiceringsdatum: 31 januari 2020

Senast uppdaterad: fredag 31 januari, 15.00

Mer grönsaker ger fler i arbete

Foto: Sara Norman

Efterfrågan på färska grönsaker ökar stadigt, men grönsaksodlingen i landet ökar inte i samma takt. I de gröna näringarna finns ett stort behov av arbetskraft samtidigt som arbets­lös­heten är hög inom vissa grupper i samhället. Dessa utmaningar har åtta spannmåls­odlare i Sörmland tagit sig an att lösa.

Fler artiklar - Landsbygd i centrum

Kan det gå att öka den inhemska grönsaks­odlingen genom kompetens­­­utveckling och matchning mellan lant­bruk och arbetssökande? Det tror Maria Dirke på Agro Sörmland, projekt­ledare för det Leader-finansierade projektet Grönsaks­odling på friland – ett bidrag till angelägna samhälls­utmaningar. Sedan 2018 samarbetar hon med en grupp sörmländska lantbrukare som valt att ställa om delar av sin spannmåls­­areal till grönsaksodling på fri­land. Första fasen av projektet är nu avklarad.

– Åtta lantbrukare var intresserade av att ställa om delar av sin produktion till grönsaksodling. De började träffas förra vintern och planerade gemensamt för hur grönsaks­odlingen skulle kunna se ut på just deras gårdar. Under odlings­säsongen 2019 har de prov­odlat frilandsgrönsaker på sina marker, mest vitkål men även en del blomkål, broccoli och rotselleri, berättar Maria.

Gemensamma lösningar

Varje gård har själv avgjort hur stor del av arealen som kan ställas om. Odlarna har också i uppdrag att hitta gemensamma lösningar för logistik, förvaring och marknadsföring av grönsakerna. Genom samarbete och utbyte av tjänster mellan företagen, som att dela på maskiner eller lagerhållning, finns flera samordningsvinster att göra. Detta är en viktig förut­sättning för att få lönsamhet i produktionen. Maria fortsätter:
– Hittills har samarbetet mest bestått i att göra studiebesök hos varandra och andra grönsaksodlare, och att försöka ringa in vilken maskin­kedja som kommer att behövas. Genom att planera väl och till exempel välja olika sorter som mognar lite olika tider kan samma maskiner nyttjas, vid olika tid­punkter, trots att företagen odlar samma grödor. Företagen tittar också på möjligheter till gemensam direkt­­­försäljning till kund, men kommer nog att investera i egna lager på gårdarna.

Foto: MostPhotos

Matchning och kompetensutveckling

Den första odlingssäsongen har gått bra för alla deltagare i projektet och nu är planen att odlingen ska skalas upp till större volymer. Till det behövs mer arbetskraft. Samtidigt som provodlingarna spirat i jorden har arbete därför på­gått med att etablera kontakter med arbetssökande och nyanlända som har intresse för odling och för arbete i de gröna näringarna. För grönsaks­odling är en arbetsintensiv näring som kräver arbetskraft med specifik kompetens. Samtidigt finns grupper i samhället som idag står utanför arbetsmarknaden, där­ibland nyanlända och långtids­arbetslösa, som skulle kunna bidra i det svenska lant­bruket. Många av dessa personer har erfarenheter och kunskaper inom odling.

Projektet genomförs i samarbete med Arbetsförmedlingen. Genom rätt matchning och kompetens­utveckling är målet att fler odlings­intresserade ska få kontakt med lantbruk och trädgårdsföretag där deras kunskaper efterfrågas. Under året har två studiebesök hos Sörmländska växthusföretag arrangerats, där inbjudan har spridits internt till arbetssökande och kursdeltagare på Arbets­förmedlingen. Det första besöket gick till Hornuddens träd­gård på Aspö i Mälaren och den andra till Gustavslunds Handelsträdgård i Eskilstuna.
– Studiebesök är ett bra sätt att se vilket intresse som finns och vilka kunskaper som efterfrågas. Väl på plats blir det tydligare vilka arbets­uppgifter som finns på en gård och i ett företag. Det handlar inte bara om att rensa ogräs eller köra traktor, många företag behöver hjälp med saker som marknads­föring och logistik. Ofta kan du gå bredvid och lära dig, säger Maria.

En modell för fler

Maria poängterar att den här typen av satsning är något helt annat än att ta in okvalificerad arbetskraft vid arbets­toppar, som annars är vanligt inom grönsaksodling. Det här handlar om ett mer långsiktigt samarbete; att matcha verksamheter med personer som kan vara med och utveckla företaget. Därför är det så viktigt att hitta engagerade personer från båda sidor.

Projektet pågår till och med 30 juni 2021. Till dess ska Maria och hennes medarbetare ha utvecklat en process­modell för landsbygds­företagare som vill diversifiera och vidareutveckla sina företag och som kan underlätta matchningen med arbets­sökande.

– Tanken är ta fram en modell som kan användas av fler, till exempel lant­brukare, Arbets­förmedlingen och nyanlända eller andra som vill jobba inom de gröna näringarna. Min för­hoppning är att det inom ett par år dels är lättare att hitta grön­saker odlade i Mälardalen, dels att fler landsbygds­företag än idag kan erbjuda arbete, avslutar Maria.

Sara Norman

Artikeln skrevs för Landsbygd i centrum, avdelningen för landsbygds tidning

Fler artiklar - Landsbygd i centrum

Grönsaksodling i Mälardalen

Grönsaksodlingen på friland har minskat kraftigt i Mälardalen de senaste årtiondena. I hela landet pågår en snabb strukturomvandling där trädgårdsföretagen blir allt färre och större. Totalt sett är den odlade frilandsarealen i landet så gott som oförändrad, men i Svealand har arealen halverats sedan början av 2000-talet.

Samtidigt konsumerar vi mer grönsaker än tidigare och efterfrågan på svenskodlade grönsaker ökar. En stor del av de grönsaker vi äter importeras. Den svenska marknadsandelen varierar med olika produkter, till exempel utgör svenskodlad tomat 15 procent av marknaden, vitkål 40 procent, lök 30 procent och morötter 90 procent.

I Mälardalen finns idag ett drygt 100-tal grönsaksproducerande företag. I Stockholms län sker en stor del av odlingen i växthus, och här finns några av landets största växthusföretag som odlar sallad och kryddor.


Källa: Marknadsöversikt 2016, frukt och grönsaker. Jordbruksverket.
Underlag till Stockholms läns livsmedelsstrategi – Nulägesanalys. 2018. Länsstyrelsen Stockholm.

Kontakt