Sommarfår tack vare betesförmedlingen

Tom Lindahl är markägare och Annelie Wallin är fårägare. Nu har de fått kontakt via Länsstyrelsens betesförmedling. Landsbygd i centrum är med när de ses för att prata om möjligheterna att Annelies får ska kunna beta Toms hagar nästa sommar.

Fler artiklar - Landsbygd i centrum

Redan när jag rullar in mot Toms gård i Grödinge märker jag att här är förberett för att hålla djur, för jag kör över både en och två färister för att komma fram till bostadshuset. Runtomkring pågår renovering av flera ekonomibyggnader och hagarna har fått nya stängsel.

Betesförmedlingen passade perfekt

Jag möts av Tom och sambon Marie tillsammans med deras livliga spaniel. Gården är en avstyckning från ett större gods, med vacker utsikt över beteshagarna och ner mot vattnet. Tom och Marie har haft stället nästan på dagen två år när vi ses. Tom berättar om gårdens historia och deras pågående projekt.

– Vi har funderat ett tag på hur vi ska kunna ha djur här trots att vi inte bor här permanent än, berättar han.

– Vi funderade på att köpa in djur och ha bara över sommaren, men sen såg Marie en artikel om betesförmedlingen i Svenska Dagbladet och vi tänkte att det skulle passa oss perfekt! Vi skickade in vårt intresse och inom en vecka hade vi fått kontakt med Annelie, berättar Tom.

Kort därefter anländer Anneli Wallin till platsen och hälsar glatt på Tom och Marie. Hon berättar att hon har hållit på med får i ungefär 15 år. Det började när hon köpt en Bordercollie och ville börja valla med den.

Intresset för fåren växte med tiden och besättningen likaså. Idag har hon ungefär 85 tackor på gården som hon arrenderar i Trosa. De flesta är korsningsdjur av köttras men hon har också några Leicesterfår och 33 avelstackor av Vit Dorper, en ursprungligen sydafrikansk ras som är ganska ovanlig i Sverige.

När besättningen växer

På somrarna betar Annelies får på flera platser runtom i södra delen av länet, i samarbete med flera olika markägare.

– Många vill gärna ha får på sommaren, men tycker inte det är så kul att sköta allt jobb med djuren på vintern, säger Annelie och menar att båda parterna vinner på ett sådant upplägg.

– Med det nya arrendet fick jag tillgång till ett mycket större fårhus, berättar hon.

Hon tänker därför skala upp besättningen så att hon fyller fårhuset på vinterhalvåret och verksamheten blir då förhoppningsvis tillräckligt stor för att gå runt ekonomiskt. Men då behövs mer mark, både till bete och för foder. Betesförmedlingen kommer därför till användning igen.

– Jag kontaktade betesförmedlingen första gången sommaren 2018, under den besvärliga torkan. Jag behövde få tag i vall att slå för vinterfoder. Jag fick några träffar, men markerna var lite för små och det löste sig på annat sätt, berättar Annelie.

Tillsyn och vatten

Flera praktiska frågor måste avhandlas innan Tom och Annelie kan komma överens om att ingå ett samarbete, till exempel när djuren ska komma och hur tillsyn och vattentillgång ska lösas.

– På de andra betena där jag har fåren nu är det andra som tittar till dem. Själv åker jag såklart dit om det hänt något eller det är dags att exempelvis byta fålla, berättar Annelie.

Tom och Marie funderar på hur de skulle kunna lösa det. Kanske en hyresgäst i ett av husen på gården skulle kunna hjälpa till med fåren. Eller kanske grannen skulle vilja ta sig an uppgiften.

– Det är en fråga som vi får lösa till nästa sommar, säger Tom.

Även sommarvatten behöver dras fram, och Annelie tipsar om olika sätt man kan gå tillväga för att lösa det smidigt.

– Sen tar jag med saltsten och mineraler, tillägger hon.

Vem betar var? Och när?

En annan viktig fråga att diskutera är hur många får som skulle kunna hållas på gården. Det finns totalt ungefär sju hektar. En hage är ett skogsbete där slyn börjar ta över, de andra hagarna är betesvall på åkermark.

– Jag brukar ha tidig lamning, i januari – februari. Efter 12 veckor vänjer jag av lammen, och sen kan de avvanda tackorna gå på naturbetesmarker. På skogsbetet vore det bra att släppa en större grupp tidigt på säsongen för att effektivare bekämpa slyuppslagen. Där skulle till exempel vallningstackorna kunna gå eftersom de inte har några lamm. Lammen, som behöver mycket energirikt foder för sin tillväxt, får istället beta hemma på vallen, förklarar Annelie.

Avtal innan baggen släpps in

När de kommit överens om det praktiska är det dags att skriva avtal. Annelie föreslår ett ettårigt avtal som förlängs automatiskt.

– För mig skulle det kännas tryggt att köra första året på försök och sedan stämma av om vi vill fortsätta samarbetet eller inte. Jag behöver ju göra min betesplanering redan på hösten när baggen släpps in till tackorna. Då kan jag uppskatta hur mycket djur jag kommer att ha nästa år, säger hon.

Tom och Annelie skakar hand innan jag lämnar dem ifred för att de i lugn och ro ska få diskutera vidare. Vi önskar dem ett lyckat samarbete framöver!

Hanna Alfredius

Artikeln skrevs för Landsbygd i centrum, avdelningen för landsbygds tidning

Fler artiklar - Landsbygd i centrum