Ekologiska grönsaker efterfrågas

Ekologisk grönsaksodling är en bransch med stor utvecklingspotential. Marknaden växer stadigt och odlingsförutsättningarna i Mälardalen är goda. Ändå är tillströmningen av nya odlare svag. Landsbygd i centrum har tittat närmare på förutsättningarna och mött några stolta odlare.

Fler artiklar - Landsbygd i centrum

Efterfrågan ökar mer än omställningen

Försäljningen av ekologiska livsmedel går stadigt uppåt och när mindre kött på tallriken blivit trendigt borde manegen vara krattad för ekologisk grönsaksodling. 2016 i dagligvaruhandeln var dock frukt och grönt bland de varukategorier som har lägst andel svenskt bland de ekologiska livsmedlen medan mejeri och färskvaror har störst. Totalt sett uppgår andelen svenskproducerade livsmedel till 43 procent av butikernas ekologiska utbud enligt KRAV. Det verkar alltså som att den ökade efterfrågan driver på importen snarare än omställning och nyetablering av svenska odlare. Den ekologiska trädgårdsodlingen på friland i Sverige var 1025 hektar 2013, och det motsvarade då 13 procent av den totala grönsaksarealen.

De flesta producenter av ekologiska grönsaker i Sverige är småskaliga med i genomsnitt en dryg hektar. De odlar en mångfald av grönsaker som säljs utan mellanled till butik, restaurang eller direkt till konsument. En annan kategori odlare har något större odlingar och specialiserar sig på några större volymprodukter, till exempel morötter eller kål. De säljer sina produkter till storkök, butiker eller mindre grossister. Det är få företag som konkurrerar med störst produktion och lägst pris. Det finns ett fåtal storskaliga producenter, främst i södra Sverige. De producerar stora volymer med jämna leveranser, hög specialisering och egna resurser när det kommer till maskiner, packning och lagring. Det finns också de som odlar på kontrakt med livsmedelsföretag.

Var är producenterna?

I maj 2016 skrev KRAV att omställningen i Sverige går mycket långsamt och att det från marknadshåll uttrycks ett bekymmer: var är ekoproducenterna?

Vi ställer frågan till Hans Naess som länge arbetat med småskaliga livsmedelsproducenter. Han är bland annat initiativtagare till Gastronomiska Samtal, en arena för kunskapsutbyte och samarbeten kring svensk gastronomi för hela matbranschen.

– Vi har en marknad som växer, men prisbilden definieras av internationell marknad idag, vilket är tufft om du vill jobba med lite större produktion mot grossist. Men å andra sidan är det ofta fruktbart att vända på steken: Med detta gap mellan marknad och produktion har du ett utrymme för odlingsteknisk innovation, säger Hans som saknar diskussionen om hur man kan få nyföretagande inom branschen.

Moroten i topp

KRAV konstaterar i sin Marknadsrapport 2016 att odlarna behöver ha stabilare regelverk och bättre möjligheter att skapa lönsamhet. Den stora kostnaden är arbetskraft.

Jordbruksverket skriver att bättre metoder behöver utvecklas när det gäller ogräsreglering och skörd, för att minska på det höga arbetsbehovet inom ekologisk odling. Odlingstekniken behöver också utvecklas mot jämnare och högre skörd i volym och kvalitet, för att omställningen till ekologisk grönsaksproduktion ska lyfta. Morot är en av de grönsaker som ökar mest och skördenivåerna är nu i nivå med den konventionella odlingen, enligt KRAV. Utmaningen är att få fram lagringskapacitet så att hemmamarknaden kan försörjas året om, menar Jordbruksverket.

Etablerade odlare på Skilleby

Martin Fellkvist och Frida Thörn driver sedan 15 år Skilleby trädgård i Järna. De har tre hektar grönsaker på friland och 1200 kvadratmeter växthus. Dessutom har de ytterligare 7 hektar mark med bland annat vall och fårproduktion. De odlar en mångfald av grönsaker av hög kvalitet och skördar på beställning från ett 15-tal kunder i form av restauranger, kaféer och butiker i Järna och Stockholm.

– När vi började tänkte vi att den ena trädgården efter den andra kommer ploppa upp runt våra tätorter. Men även om några odlare här och där tillkommer är det tunt. Det blir ingen marknadskraft, inte ett alternativ för "många". Vi ser det som en begränsning med så glest mellan kollegorna. Det finns till exempel ingen andrahandsmarknad för utrustning och redskap och det blir en kunskapsbrist. Man behöver ha levande exempel runt sig för inspiration och för att se att det är möjligt, beskriver Martin.

Han berättar att de dyra investeringarna i början kan vara tuffa. Han var ung nog att få startstöd från Länsstyrelsen, vilket han beskriver som avgörande. För att söka startstöd ska du vara yngre än 40 år.

Han menar att den ekologiska grönsaksproduktionen som bransch i Mälardalen behöver konsumenter som verkligen värderar och uppskattar skillnaden i råvarornas kvalitet, och som är beredda att betala vad det kostar att producera.

– Vi hittar kunder som gör det. Vi var på Bondens Marknad i 12 år, vilket var en trygghet för oss när vi började. Vore det ett café vi drev så hade vi kunnat utöka med tre caféer till vid det här laget. Istället har vi fortfarande efter 15 år svårt med löneutrymmet för ytterligare anställningar, vilket vi är i stort behov av. Men vi är stolta över att vi kan driva den här verksamheten trots allt, med den mångfald och den kvalitet på varorna vi producerar, säger Martin.

Klivet ut i grönsaksåkern

Mauritz och Agnes Larsson Stormgaard börjar nu sin fjärde säsong med grönsaksodling i företaget Karshamra Mat och Trädgård i Grödinge, Botkyrka kommun. De levererar grönsaker till ett tiotal restauranger, har catering och anordnar matevent. Paret kommer från matvärlden från början, som kock respektive sommelier på mycket meriterade krogar i Stockholmsområdet: Mistral, Oaxen krog, Mathias Dahlgren och Esperanto, och bygger sin verksamhet runt helheten.

Klivet ut i grönsaksåkern startade med att Mauritz flyttade ut på landet för åtta år sedan.

– Jag hade ingen plan på att börja odla i den här skalan, det växte fram, säger Mauritz. Vi hade inte så svårt att hitta mark, jag kunde arrendera där jag bodde. Men om vi hade varit tvungna att jaga mark tror jag inte att det hade tagit så lång tid ändå. Det finns mycket mark häromkring som står outnyttjad. Både Mauritz och Agnes utbildade sig till trädgårdsmästare och under tiden fanns utrymme för reflektion kring vilken verksamhet de ville driva.

– Odlingen är förstås mycket väderberoende säger Mauritz, och vi har fortfarande kvar att investera i växthus och en del annat för att säkra skörden.

Det offentligas uppdrag

När regeringens ekomål om 25 procents ekologiska livsmedel i offentlig sektor inte uppnåddes 2010 förlängdes det till 2014. År 2015 hade mindre än en tredjedel av kommuner, regioner och landsting nått dit, enligt Ekomatcentrum. Bland kommunerna runt Mälaren var Södertälje bäst med 58 procent ekologiska livsmedel.

Kostchefen på Södertälje kommun Sara Jervfors ser det som det offentligas uppdrag att genom måltiderna utbilda i hur man lever på ett hållbart sätt i förhållande till livsmedel. De strävar efter att servera kvalitetsmässiga råvaror som så långt möjligt är producerade inom kretsloppssystemet.

– Det är lika viktigt att jobba med identitet som med ekologiskt. Vi försöker att i mesta möjliga mån handla svenskt ekologiskt, och hellre då i så fall undvika de dyrare produkterna. Men i verkligheten handlar det förstås om att balansera det med budget. Vad gäller svenska grönsaker bygger det på att vår personal har kompetens att laga till dem så att barn och ungdomar äter, säger Sara.

Hon poängterar behovet av kompetensutveckling i alla led för att branschen ska kunna växa.

– Konsumenter är vanedjur och att få människor att bryta invanda mönster är svårt. Sedan behövs också styrning för det offentligas del. Därför var det jättebra när regeringen satte ekomålet, det stimulerar den ekologiska marknaden, menar Sara. Södertälje har nu 60 procent som mål.

Våga tänka långsiktigt

Vilka tips har odlarna till den som vill starta nu?

– Våga, det finns mark! Du behöver inte allt från början, säger Mauritz och berättar att de har fått väldigt mycket hjälp från bönder, och hittat nätverk och mentorer.

– Det fanns ingenting här från början, bara en lerig åker. Vi skapar ett landskap och har byggt det här från grunden, det är vi stolta över. Och grönsaker är fina på det sättet att man kan få ut väldigt mycket skörd på väldigt liten yta, avslutar han.

Martin på Skilleby Trädgård trycker på behovet av att tänka långsiktigt i sina investeringar.

– Det kommer bli mer än ett arbete, så det är viktigt att du vet att du vill detta. Och du måste från början ha en plan för kundkontakt, det är ingen annan som kommer göra det arbetet åt dig, säger han.

Sofia Ståhle

Artikeln skrevs för Landsbygd i centrum, avdelningen för landsbygds tidning

Fler artiklar - Landsbygd i centrum

Text