Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Kan Mälardalen haka på äppelboomen?
Allt fler konsumenter letar efter svensk, och helst också ekologisk frukt i fruktdiskarna, men där finns mest importerad frukt. Svenskodlad frukt som säljs är framförallt konventionellt odlade äpplen från Skåneregionen. Hur kan producenter i Mälardalen, med sina gamla äppeltraditioner, bygga upp en modern, ekologisk och konkurrenskraftig äppelodling?
Importerat dominerar i fruktdisken
Av all frukt i fruktdiskarna är 80 till 90 procent importerad. Värdet av försäljningen av importerad frukt i detaljhandeln uppskattas, i en rapport som EkoMatCentrum har gjort, till 13 miljarder kronor 2010. Svenska konsumenter handlade ekologisk frukt för 0,8 miljarder kronor och drygt en tredjedel är ekologiska bananer, därefter kommer äpplen. De ekologiska äpplena kommer till största delen från Italien.
År 2013 motsvarade den svenska äppelodlingen ett värde av 254 miljoner kronor. Enligt Jordbruksverkets statistik fanns totalt 33 hektar äppelodling fördelat på 29 odlare i länen runt Mälaren år 2014, varav hälften i Stockholms län. I Skåne odlade 164 odlare äpplen på 1 253 hektar. Skillnaderna i skörd är markanta: 6,5 ton per hektar i Mälardalen jämfört med 17,5 ton per hektar i Skåne.
Som konsumenter blir vi allt mer medvetna om vad vi äter och den ekologiska frukten vinner terräng. KRAV har sett att efterfrågan ökade markant under 2014 och att många konsumenter gör sin "ekologiskt-debut" vid frukt- och grönsakshyllorna. Offentlig sektor prioriterar gärna frukt när de planerar sina ekologiska inköp. Tillgången på ekologisk frukt räcker inte för dagens efterfrågan.
Odlingen av ekologisk svensk frukt är dock försvinnande liten. 2015 odlades ekologiska äpplen på lite mer än 100 hektar i Sverige, att jämföra med den totala odlingen på cirka 1 400 hektar.
Kan Mälardalen ta rygg på Skåne?
Importskyddet för den svenska äppelproduktionen innebar att svenska äpplen skulle säljas i första hand. När skyddet togs bort 1989 började billiga, identiskt lika, hållbara äpplen välla in året runt och det skapade en kris för den svenska äppelnäringen. Men under de därpå följande 25 åren har branschen gjort ett stort utvecklingsarbete och blivit mer kommersiell och professionell. Längst har man kommit i södra Sverige där man just nu ser en ökning av antalet äppelodlare.
Medlemsföretaget Äppelriket Österlen, med bas i Kivik, satsar för att öka fruktproduktionen markant till 2020 och räknar med att ta lite av den utländska marknaden. Äppelriket Österlen ägs av 94 odlare i Skåne, Blekinge, Småland och Östergötland och gemensamt har man resurser för lagring, sortering, packning och rådgivning. Äpplena säljs under varumärket Äppelriket.
Kirsten Jensen är trädgårdsrådgivare inom frukt- och bärodling vid Länsstyrelsen i Västra Götaland.
– Klimatmässigt finns ingenting som talar emot att odla äpplen kommersiellt i Mälardalen. Mark ner mot Mälaren eller annan större sjö ger ett klimat som ger långa varma höstar vilket passar för äppelodling och detsamma gäller i skärgården, förklarar Kirsten.
– I Mälardalen finns en lång äppeltradition, men marknaden har varit borta i minst tjugo år. Nu, när konsumenterna åter börjar intressera sig för äpplenas egenskaper och variationer i utseende, smak och ursprung, finns det nya möjligheter för regionen, säger Kirsten.
Hur kan Mälardalen hävda sig på marknaden?
- Det finns avgjort utrymme och potential för Mälardalen på marknaden, särskilt när det gäller äpplen för färskvarukonsumtion. Sådana äpplen kan plockas fullmogna, vilket ger en fylligare smak. Äpplen som ska lagras länge eller transporteras långt måste ju eftermogna i lager eller under transporten, vilket inte ger samma smak. Försäljning för färskvarukonsumtion ger en kort och intensiv säsong och gör att man inte behöver investera i lagringsutrymmen som odlarna på Österlen.
Hon förklarar att eftersom skördarna blir lägre i Mälardalen krävs att man kan ta mer betalt.
– De flesta odlarna jag känner i Mälardalen vill dessutom odla ekologiskt, och många är även intresserade av gamla landskapssorter. Då erbjuder man alternativ till konsumenterna som inte är lika konkurrensutsatt, säger Kirsten.
Äppelträd har funnits här sedan medeltiden, först vid kloster, sedan vid herrgårdar för att sprida sig till allmogen på 1800-talet. Odlingar finns markerade på 375 år gamla kartor från Färingsö i Mälaren. I litteraturen hittar vi uppgifter om 43 äppelsorter från Sörmland och Uppland. Men man ska komma ihåg att dagens moderna äppelsorter är framtagna inte minst med tanke på motståndskraft mot sjukdomar, särskilt äppelskorv. Det är en särskilt viktig aspekt i den ekologiska odlingen.
Anpassa sin produktion till det lokala
Lena Bäckman utanför Bergshamra i Roslagen har idag en småskalig ekologisk lammproduktion där hon säljer både kött och skinn direkt till sina kunder. Nu har hon planer på att bredda sitt företag med ekologisk fruktodling, särskilt äpplen.
– I vår region har vi ett dukat bord med kunder, säger Lena. Hon tror på att jobba direkt mot sina kunder och att vara noga med att anpassa sin produktion till det lokala, både vad gäller sorter och odlingssystem. Hon tror inte att en stor äppelodling kommer att betala sig för henne ekonomiskt.
– Jag vill jobba med småskalig odling, ekosystemtjänster och mikroklimat, och delikatessorter som kan säljas till ett bättre pris och ändå är robusta, säger hon och berättar att hon när det gäller sorter sneglar på Finland. Lena trycker på vikten att inte sälja för billigt.
– Det förstör för oss alla om jag dumpar mina priser, säger hon. Hon önskar en utveckling med flera fruktodlare i regionen, som man kan bolla och samverka med, och ökad tillgång till regional rådgivning. Det är värdefullt att samarbeta om maskiner och inköp av växtmaterial.
– Och vi behöver åter bygga upp en ordentlig kompetens om fruktodling i Mälardalen, säger Lena.
Ny infrastruktur behövs
Idag saknar Mälardalen en infrastruktur med gemensamma resurser för rådgivning, lagring, packning och marknadsföring motsvarande Äppelrikets i södra Sverige. Men en förening finns med ambitionen att bygga upp en sådan.
– Sörmlandsäpplet är en förening som bildades i maj 2014, berättar Johannes Mattisson, kassör i föreningen. Föreningens syfte är att öka intresset för odling och förädling av frukt i östra Mellansverige, med fokus på Södermanland. Vår vision är att Sörmland blir en ny fruktodlingsregion 2020! Det skulle vara väldigt roligt om vi även kunde locka odlare i Mälardalen att arbeta i samma riktning.
För att nå dit fokuserade föreningen under 2015 på att utbilda blivande odlare i fruktodling under ledning av Kirsten Jensen. Ett tjugotal gårdar i Sörmland fick därefter separata rådgivningsbesök och större delen blev intresserade av att starta odlingar och började plantera fruktträd våren 2018.
Föreningens ledstjärna är samarbete. I planerna för framtiden finns såväl ett större, gemensamt syrafritt lager, gemensamt varumärke, gemensam logistik och gemensamt musteri.
– Målet är att arbeta över hela Mellansverige med fokus på Sörmland och Mälardalen. Vi planerar att hålla fler träffar och utbildningar och alla är välkomna, hälsar Johannes.
Fördel för förädling
– För att klara sig som enbart odlare måste man vara stor. Bara några få odlare i området har den ambitionen, konstaterar Kirsten Jensen. I ekologisk odling blir det mycket andrasortering, särskilt vid blöta år. Då är förädling en stor ekonomisk fördel.
– Men det är förstås onödigt att alla inrättar ett eget musteri, säger hon och betonar att samverkansmöjligheterna för odlare som bor i närheten av varandra är goda. Man borde mycket väl kunna samsas om maskiner och lokal, antingen om gemensam förädling, eller genom att turas om att göra produkter från varje enskild odling. Eller varför inte en mobil anläggning för Mälardalen eller Stockholms län? Den skulle även bärodlare och vissa grönsaksodlare kunna ha nytta av, avslutar Kirsten.
Sofia Ståhle
Artikeln skrevs för Landsbygd i centrum, avdelningen för landsbygds tidning