Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Badklåda och badsårsfeber
Badklåda och badsårsfeber är två infektionssjukdomar som kan vara bra att hålla koll på i sommar när många badsugna söker sig till vattnet för att svalka sig.
Under sommaren är det många badsugna som söker sig till vattnet för att svalka sig, men när temperaturen i vattnet stiger ökar också risken för kontakt med bakterier och parasiter som kan orsaka olika typ av besvär. Här är två infektionssjukdomar orsakade av just bakterier och parasiter som kan vara bra att ha koll på i sommar.
Badklåda, även kallat simmarklåda eller den medicinska termen cerkariedermatit, är en allergisk reaktion som kan drabba badande i både söt- och brackvatten. Åkomman orsakas av fågelparasiten cerkarier, ett larvstadium av inälvsmask, som gärna uppehåller sig i det varmare vattnet längs strandlinjerna. Dessa mikroskopiska larver misstar badande människor för fåglar och tränger sig in någon millimeter i huden innan de ganska snart dör. När cerkarierna tränger in i huden kan de orsaka myggbettsliknande utslag som uppkommer ett par timmar efter bad. Generellt sett är åkomman ofarligt, men i enstaka fall kan allvarligare allergiska reaktioner med feber förekomma. De allra flesta som får badklåda behöver inte söka vård och besvären går ofta över av sig själv. Badklåda smittar heller inte mellan människor. Några tips för att undvika badklåda är att undvika att bada i vatten som misstänks innehålla cerkarier. Efter bad är det bra att duscha ordentligt, byta badkläder och torka huden noggrant med handduk. Vid misstanke om badklåda bör man anmäla detta till kommunen så att andra badgäster kan bli informerade.
Badsårsfeber, även kallat Vibrioinfektion, orsakas av vibriobakterier som framför allt finns i bräckt vatten men även i salt och sötvatten. Bakterierna gynnas av en längre period av vattentemperaturer över 20 ºC då det sker en ökad tillväxt. Vibriobakterierna kan inte tränga igenom huden men kan orsaka infektioner om de kommer i kontakt med öppna sår, hörselgångarna eller tarmarna genom att man sväljer vatten. Får bakterierna fästa i ett större sår och sprids kan detta orsaka blodförgiftning (även kallat sepsis eller badsårsfeber). Undvik därför utomhusbad i sjö eller hav om du har ett öppet sår. Risken att smittas vid bad är dock mycket låg om man har mindre sår, som till exempel små skavsår eller sönderrivna myggbett. Vibriobakterier kan orsaka flera olika symtom beroende på var infektionen börjar, men oftast känner man av symtom inom 1-3 dygn. Det kan röra sig om symtom som feber, rött och svullet sår som gör ont, allmänpåverkan och i sällsynta fall livsfarlig sepsis. De personer som drabbas har oftast ett nedsatt immunförsvar. Vid infektion är det viktigt att snabbt få rätt behandling med antibiotika. Vibrioinfektion är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen vilket innebär att inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten. Källa: 1177, Folkhälsomyndigheten.
För mer information om badklåda, läs vidare på 1177 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Folkhälsomyndighetens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. hemsida.
För mer information om badsårsfeber, läs mer på 1177 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Folkhälsomyndighetens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. hemsida.
Rapportera algblomning
Vi tar gärna emot observationer på ansamlingar av cyanobakterier (det som i folkmun kallas algblomning). Uppge var du har observerat blomningen och bifoga gärna bilder om du har möjlighet.