Risk för vattenbrist i Stockholms länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Förutsättningar för arbetet

Arbetet med förorenade områden anpassas efter regionala förutsättningar. Flera faktorer påverkar förutsättningarna som till exempel geologi, befolkningstäthet och industrihistoria. Även organisatoriska faktorer som till exempel tillgängliga resurser och samordning av arbetet påverkar.

Yttre förutsättningar

Till de yttre förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel geografiska förutsättningar som berggrund, jordmån, vattendrag och grundvattennivåer. Även demografi, exploatering och industristruktur räknas till de yttre förutsättningarna.

Demografi

Stockholms län utgörs av delar av landskapen Uppland och Södermanland och är uppdelat i 26 kommuner. Länet är till ytan räknat cirka 6 500 kvadratkilometer stort (1,6 procent av Sveriges totala yta) och befolkas av 2,4 miljoner invånare (23 procent av landets befolkning). Det gör länet till Sveriges folktätaste län. Befolkningen ökar årligen normalt med 30 000 till 40 000 invånare.

Geografi

Naturgeografiskt kan länet delas in i tre regioner med olika egenskaper vad gäller landskapselement, topografi och klimat.

Den största regionen upptas av Östra Svealands sprickdalsterräng och lerdalgångar som sträcker sig från Södertälje i söder till Norrtälje i norr. Kraftigast utvecklad topografi inom den här regionenen har Södertörn, där nästan kala bergspartier höjer sig 25–50 meter över omgivningen, åtskilda av skogbeklädda eller uppodlade dalgångar.

Länets norra region domineras av barrskogsbevuxna, låglänta och flacka områden.
Där har bergytan en betydligt jämnare topografi och jordlagren är mestadels tunnare.

Den tredje regionen utgörs av Östersjökusten och skärgårdslandskapet, som domineras av kalt berg med framträdande sprickdalar. Hela länet befinner sig under den så kallade högsta kustlinjen, vilket medför att Östersjöns olika stadier och verkningar tydligt präglar landskapet.

Geologi

Berggrunden i Stockholms län utgörs av rester av Svekofenniderna (bergskedja som bildades för cirka 1,85 miljarder år sedan) och nästan allt berg i länet är kristallint urberg där gnejser, graniter och gnejsgraniter är vanliga. I länet är morän av sandig-moig typ med normalblockig yta den dominerande jordarten, vid låglänta och skyddade områden är lera vanligt.

Det finns sju mer eller mindre sammanhängande stråk av större isälvsavlagringar, så kallade ”rullstensåsar” i länet. Dessa är i regel uppbyggda av växellagrade steniga, grusiga och sandiga skikt kring en grövre stenig och blockig kärna. Åsarna har en viktig funktion som grundvattenmagasin.

Den mänskligt skapade jordarten ”Stockholmsjord” som till vardags kallas fyllning är ett vanligt inslag i framförallt Stockholms stads centralare delar, men även i andra av länets tätorter. Fyllningen kan vara av mycket blandad karaktär och bestå av allt från sprängsten till rivningsrester med mera. Beroende på dess innehåll kan den vara mer eller mindre förorenad av miljö- och hälsofarliga ämnen.

I länets jordar har förhöjda halter av metaller påträffats, särskilt i tätortsområden inom länet. Förhöjda halter kan i många fall bero på naturligt höga halter i berggrund och jord. Flera undersökningar visar att metaller som till exempel kadmium, koppar, krom, nickel och zink nästan alltid förekommer i förhöjda halter i anslutning till tätorter, där industriell verksamhet samt diffusa utsläpp från trafik och dagvatten kan vara källor.

Hydrologi

Länets berggrund med sina sprickor och förkastningar har tillsammans med täta moräner och leror gett upphov till hela 850 sjöar av flera olika typer. Hälften av sjöarna är mindre än 0,1 kvadratkilometer och utöver Mälaren är det bara tre sjöar som är större än 10 kvadratkilometer.

Vattendragen i länet är små, korta och rinner antingen direkt till kusten eller till Mälaren. I det förhållandevis flacka landskapet utvecklar åarna ofta slingrande lopp där vattenfall och forsar är ovanliga. Länets torra klimat, med liten nederbörd och därmed också låg avrinning, gör att de mindre vattendragen ofta torkar ut på sommaren. Avrinningsområdena är vanligtvis små.

Jordens kalkhalt är förhållandevis hög i länets norra delar och avtar successivt söderut. Det gör att de sjöar och vattendrag som finns i södra delarna av länet generellt sett är mer försurningskänsliga än de i norra delarna av länet.

Klimateffekter

Ett framtida klimat med ändrade mönster för nederbörd och stigande havsnivåer kan komma att medföra ökad risk för översvämningar och skred, vilket i sin tur innebär förhöjd risk för spridning av föroreningar i mark och till vatten i utsatta områden.

Industrihistoria

I Stockholms län har det i århundraden bedrivits miljö- och hälsofarliga industrier. När industrialiseringen och urbaniseringen tog fart i Sverige på 1800-talet blev de större och fler till antalet. Stora industrier bedrevs till en början även i tätortsnära lägen, men ansågs vid slutet av 1800-talet utgöra en fara för allmänheten. Allt eftersom befolkningen och tätorterna växte flyttade därför flera av industrierna längre bort från tätorterna.

De gamla industriernas verksamheter kan i vissa fall ha orsakat så kallade förorenade områden, platser där förhöjda halter av hälso- och miljöfarliga ämnen hittas i mark och vatten. I Sverige har över 80 000 platser, varav drygt 11 800 platser i Stockholms län, som potentiellt kan vara förorenade kartlagts. De vanligaste industribranscher som kan ha orsakat förorenade områden i länet är

  • grafisk industri (sättnings-, kliché-, tryckeri- eller fotografisk verksamhet)
  • bilvårdsverksamhet, bilverkstad samt åkeri
  • plantskola (handelsträdgårdar)
  • drivmedelshantering (verksamheter med drivmedelsförsäljning)
  • kemtvätt (kemisk tvätt och rengöring av textilier i annan vätska än vatten).

I Stockholms län finns det idag runt 200 miljö- och hälsofarliga industrier som klassats som tillståndspliktiga (A- och B-verksamheter) samt tusentals mindre miljö- och hälsofarliga verksamheter (C- och U-verksamheter).

Organisatoriska förutsättningar

Till de organisatoriska förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel tillgängliga resurser och samverkan med kommuner, myndigheter och andra aktörer.

Intern organisation

Arbetet med förorenade områden på Länsstyrelsen genomförs främst av Arbetsgruppen förorenade områden på Enheten för mark- och vattenskydd, som är en del av Avdelningen för miljö. Frågor avseende förorenade områden hanteras även av andra delar av Länsstyrelsen exempelvis vid fysisk planering, klimatanpassning, miljöskyddstillsyn, miljöövervakning, naturvård, vattenverksamhet, vattenskydd och överklaganden.

Organisationsbild som illustrerar hur arbetsgruppen
förorenade områden är en del av Enheten för mark- och vattenskydd som i sin tur ingår i Avdelningen för miljö.

Organisationstillhörighet för Arbetsgruppen förorenade områden.

Under 2021 består Arbetsgruppen förorenade områden av sex och en halv tillsvidaretjänster. Länsstyrelsens egna ramanslag finansierar cirka en av tjänsterna och externa medel från Naturvårdsverket finansierar de resterande fem och en halv tjänsterna.

Extern samverkan

För att upprätthålla en hög kompetensnivå, utbyta erfarenheter samt delta i utvecklingen av arbetet med förorenade områden samverkar Länsstyrelsen i Stockholms län med flera aktörer såväl inom som utanför länet.

Inom länet

Länsstyrelsen har ett regionalt samordnings-, planerings- och prioriteringsansvar för arbetet med förorenade områden i länet. Därför arrangerar Länsstyrelsen träffar och utbildningar, genomför kommunbesök, driver projekt, deltar i Miljösamverkan Stockholms län samt har dialog med kommunerna på andra sätt. Sedan 2020 kan Länsstyrelsen, om vi ser att ett behov finns, arrangera en introduktionsutbildning för kommunernas nya handläggare inom sakområdet förorenade områden.

Utanför länet

Länsstyrelsen i Stockholms län är tillsammans med länsstyrelserna i Dalarna, Gotland, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro en del av nätverket Mälarlänssamarbetet. I nätverket genomförs gemensamma projekt såsom träffar, utbildningar och informationsmaterial för länens kommuner. Ett av de större projekten som drivs gemensamt är den treåriga Tillsynsvägledningscykeln som syftar till att höja och ensa kunskapen om arbetet med förorenade områden hos länens kommuner. Länen träffas också årligen för att utbyta erfarenheter och inspirera varandra.

På nationell nivå närvarar Länsstyrelsen på Naturvårdsverkets årliga träffar, är medlem och återkommande kursdeltagare i Nätverket Renare Mark, medlem och finansiär av Åtgärdsportalen samt finns representerad i databasen EBH-stödets användarråd.

Länsstyrelsens arbetsuppgifter

EBH-stödet

EBH-stödet är en nationell databas som ägs och förvaltas gemensamt av länsstyrelserna i syfte att samla och bevara information om potentiella samt konstaterade, icke sanerade och sanerade, förorenade områden. Informationen används bland annat som underlag i länsstyrelsernas och kommunernas arbete med förorenade områden, den fysiska planeringen samt i vattenförvaltningsarbetet.

EBH-stödet är idag endast tillgänglig för länsstyrelserna och i viss mån även Naturvårdsverket, men vem som helst kan efterfråga ett utdrag av potentiella eller konstaterade förorenade områden eller fastigheter som finns registrerade i databasen. Många av de registrerade områdena finns även markerade i Länsstyrelsens EBH-karta.

Förorenade områden som orsakats av Försvarsmakten hanteras av Försvarsmaktens miljöprövningsenhet.

Länsstyrelsens EBH-kartan Länk till annan webbplats.

Inventering

Mellan 1999 och 2015 genomfördes, på uppdrag av Naturvårdsverket, ett nationellt projekt vars syfte var att kartlägga potentiella och konstaterade förorenade områden i Sverige. Projektet genomfördes av följande aktörer:

  • Länsstyrelserna: Potentiellt förorenade områden där länsstyrelserna bedrev tillsyn samt merparten av övriga potentiellt förorenade områden som orsakats av nedlagda miljö- och hälsofarliga verksamheter.
  • Kommuner: Potentiellt förorenade områden där kommunerna bedrev tillsyn.
  • Försvarsinspektören för hälsa och miljö: Potentiellt förorenade områden orsakade av Försvarsmakten.

Kartläggningen utgick ifrån Naturvårdsverkets ”Metodik för inventering av förorenade områden” där bland andra de två momenten ”Identifiering” och ”Inventering” ingår.

Det första momentet går ut på att identifiera områden där olika miljö- och hälsofarliga verksamheter pågått eller pågår och som kan ha gett upphov till förorenade områden.

I det andra momentet, den så kallade inventeringen, klassas de potentiellt förorenade områdena utifrån den risk som de bedöms utgöra för människors hälsa och miljön.

I bedömningen beaktas exempelvis de potentiella föroreningarnas farlighet, mängd och spridningsbenägenhet, men även områdets specifika egenskaper. Klassningen sker utifrån en fyrgradig skala:

  1. Mycket stor risk för människors hälsa och miljön.
  2. Stor risk för människors hälsa och miljön.
  3. Måttlig risk för människors hälsa och miljön.
  4. Liten risk för människors hälsa och miljön.

Både identifieringen och inventeringen är i de flesta fall skrivbordsprodukter som utgår ifrån befintligt underlag såsom arkivhandlingar och intervjuer. Det betyder att klassningen av risk är en preliminär bedömning som behöver bekräftas genom miljöteknisk undersökning för att få en uppfattning om den faktiska risken för människors hälsa och miljö.

Kartläggningens resultat, med undantag för resultat från Försvarsinspektören för hälsa och miljö, bevaras i EBH-stödet. Trots att kartläggningen var omfattande kan det finnas förorenade områden som inte kartlagts än.

Metodik för inventering av förorenade områden på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Fysisk planering

Enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska Länsstyrelsen verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa. Det innebär i praktiken att Länsstyrelsen yttrar sig över kommunernas detalj- och översiktsplaner om det finns en risk att föroreningar inom planområdet medför att bebyggelse och byggnadsverk blir olämpliga med avseende på människors hälsa. Länsstyrelsen yttrar sig även om föroreningar i detalj- och översiktsplaner riskerar att påverka miljön negativt. Detta genom att beakta hur planerna efterlever miljökvalitetsnormerna.

Länsstyrelsen granskar även hur förorenade områden hanteras i andra delar av den fysiska planeringen såsom vid järnvägsplaner, nätkoncessioner och vattenverksamhet.

Tillsyn

Länsstyrelsen har enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) ett ansvar att bedriva tillsyn, det vill säga granska med stöd av lag, förorenade områden som orsakats av en tillståndspliktig verksamhet (A- och B-verksamheter) som är i drift eller har upphört efter den 30 juni 1969. I några av länets kommuner har delar eller hela ansvaret för att bedriva den här typen av tillsyn överlåtits, i de fallen har Länsstyrelsen istället ett ansvar att följa upp kommunernas tillsyn.

I dagsläget är Länsstyrelsen ansvarig för tillsynen av 165 förorenade områden i länet. För 54 av dessa är tillsynsansvaret delat mellan Länsstyrelsen och kommunen.

Tillsynsvägledning

I Stockholms län är det kommunerna som är ansvariga för tillsynen av majoriteten av länets potentiellt förorenade områden. Det medför att det i länet finns en hög efterfrågan om vägledning avseende tillsynen av dessa områden. Länsstyrelsen har enligt miljötillsynsförordningen en skyldighet att bemöta efterfrågan genom att vägleda kommunerna samt stödja deras utveckling av tillsynsarbetet.

Statliga bidrag

Vid de förorenade områden där det helt eller delvis saknas någon som är ansvarig att undersöka och sanera kan statliga bidrag erhållas enligt förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande.

Bidrag kan bara sökas av länets kommuner, Länsstyrelsen samt i vissa fall Sveriges geologiska undersökning. Ansökan om bidrag och utbetalning av bidraget går alltid via Länsstyrelsen, som i sin tur har kontakt med Naturvårdsverket som är bidragsgivare.

Det finns flera olika typer av bidrag avseende förorenade områden som förklaras nedan. En fördjupad beskrivning finns i Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till sanering av förorenade områden.

Tillsynsprojekt

Länsstyrelsen kan söka om statliga bidrag för att genomföra tidsbegränsade projekt i syfte att ta fram och sprida information om ett ämnesområde. Några exempel på sådana projekt kan vara att hålla i vägledande utbildningar, ta fram informationsfoldrar, metodutveckling eller tillsyn och expertstöd i ärenden som kan leda till ny praxis.

Undersökning

Statliga bidrag kan sökas av länets kommuner eller Länsstyrelsen för att genomföra övergripande eller mer detaljerade undersökningar av förorenade områden med riskklass 1–2 och där det också saknas någon som är ansvarig för att genomföra sådana undersökningar. I mycket speciella fall kan även bidrag sökas för att genomföra ansvarsutredningar.

Sanering

Länets kommuner eller Sveriges geologiska undersökning kan ansöka om statliga bidrag för att sanera förorenade områden med riskklass 1–2 och där det också helt eller delvis saknas någon som är ansvarig att sanera. Det här bidraget används vanligtvis vid förorenade områden som genom sanering återställs till sitt ursprungliga skick. Bidraget kan även omfatta förberedelser inför sanering.

Sedan 2018 avsätts en del av de statliga bidragsmedlen särskilt till förorenade sediment, vilka kan sökas av länets kommuner eller Sveriges geologiska undersökning.

Förenklat ansökningsförfarande

För förorenade områden med riskklass 1–2 där en sanering som högst beräknas kosta en och en halv miljon kronor kan länets kommuner eller Länsstyrelsen ansöka om statliga bidrag genom en så kallad förenklad ansökan. Vid en sådan är kraven på ansökningsunderlaget inte lika höga.

Sanering inför bostadsbebyggelse

I områden där det finns ett stort behov av bostäder samtidigt som bostadsbyggande försvåras av en föroreningssituation som gör byggande olönsamt kan länets kommuner söka statliga bidrag som möjliggör bostadsbyggande. För att säkerställa att bidraget främst fördelas till de projekt som är i störst behov av bidrag, det vill säga i mindre tätorter och glesbygd, kommer Naturvårdsverket att fästa stor vikt vid vilken typ av kommun som ansökan avser.

I dagsläget (hösten 2021) kan sju av länets 26 kommuner ansöka om bidraget, varav fyra kommuner i hela kommunen och tre i hela kommunen utom centralorten. För att de förorenade områdena ska kunna vara aktuella för bidraget ska de bland annat ha tilldelats riskklass 1–3 samt helt eller delvis sakna någon som är ansvarig för att sanera.

Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till sanering av förorenade områden Länk till annan webbplats.

Verkställighet, rättelse på felandes bekostnad eller särskilt kritiska förorenade områden

Vid vissa förorenade områden kan det finnas en risk att föroreningarna sprider sig inom kort och orsakar allvarliga skador på människors hälsa och miljön.

Om tillsynsmyndigheten i de här fallen har meddelat ett föreläggande eller förbud som inte följs tillräckligt snabbt eller som inte effektivt uppnår önskade resultat kan tillsynsmyndigheten begära att kronofogdemyndigheten verkställer dess beslut.

Ett annat alternativ är att tillsynsmyndigheten beslutar om rättelse på felandes bekostnad vilket innebär att den som mottagit beslutet, i efterhand får betala för att någon annan genomför de nödvändiga åtgärder som krävs för att undanröja den omedelbara risken för människors hälsa och miljön.

Länsstyrelsen eller länets kommuner kan ansöka om statliga bidrag för att bekosta ovan nämnda åtgärder.

Statliga bidrag kan även ansökas för särskilt kritiska förorenade områden i de fall då varken verkställighet eller rättelse på felandes bekostnad är möjligt, exempelvis för att förhindra spridning av föroreningar på särskilt olämpliga platser.

Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till sanering av förorenade områden Länk till annan webbplats.

Nationell plan för prioritering av ansökningar om statligt bidrag på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Kommunernas arbete med förorenade områden

I samband med framtagande av det regionala programmet efterfrågar Länsstyrelsen varje år information om hur kommunerna arbetar med förorenade områden. I år (2021) inkom 24 av länets 26 kommuner med information om detta.

Sammanfattningsvis har kommunernas arbete med förorenade områden under det gångna året (2020–2021) präglats av händelsestyrd tillsyn i samband med framförallt fysisk planering såsom exploatering för bostäder och infrastrukturprojekt. Flera kommuner uppger att de inte har tillräckliga resurser för att bedriva egeninitierad tillsyn av exempelvis förorenade områden som orsakats av idag nedlagda verksamheter. En kommun har nyrekryterat för att arbeta med egeninitierad tillsyn och några kommuner har påbörjat arbete med att inventera fritidsbåtshamnar och/eller handelsträdgårdar.

Ett strategiskt arbete med förorenade områden kan uppnås på flera olika sätt, varav ett är att ha en handlingsplan som anger aktiviteter, mål, resurser, strategier med mera. I länet är det (hösten 2021) åtta kommuner som valt att ta fram en handlingsplan för arbetet med förorenade områden. I sju kommuner pågår arbetet med att ta fram en handlingsplan och i ytterligare tre kommuner planerar man att arbeta med att ta fram en handlingsplan från år 2022. En del kommuner använder sin tillsynsplan på samma sätt som en handlingsplan.

Lista över länets kommuner som tagit fram eller är på gång att ta fram en handlingsplan för arbetet med förorenade områden.

Kommun

Har en handlingsplan

Framtagande av handlingsplan pågår

Botkyrka

Saknas information

Danderyd

Ja

Ekerö

Ja

Huddinge

Ja

Järfälla

Ja

Lidingö

Ja

Nacka

Nej

Norrtälje

Nej

Ja

Nykvarn

Nej

Ja

Salem

Saknas information

Sigtuna

Nej

Sollentuna

Nej

Ja

Solna

Nej

Planeras 2022

Stockholm

Nej

Ja

Sundbyberg

Nej

Ja

Södertälje

Ja

Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (Haninge, Nynäshamn & Tyresö)

Ja

Ja

Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor (Täby & Vaxholm)

Nej

Ja

Upplands Väsby

Ja

Upplands-Bro

Nej

Ja

Vallentuna

Nej

Planeras 2022

Värmdö

Nej

Österåker

Nej

Omtag planeras 2022

Sammanställning av information från länets kommuner Pdf, 274.4 kB.

Kontakt

Enheten för mark- och vattenskydd

Förorenade områden