Publiceringsdatum: 18 februari 2019

Klimatanpassning med skogsträdgårdsodling

Foto: Mette Kjöbek Petersen

Odlingsförutsättningarna i Mälardalen förändras till följd av klimatförändringarna och många av länets lantbruk och trädgårdsföretag står inför stora utmaningar med lönsamheten. Nya metoder för klimatanpassat jordbruk inom skogsträdgårdsodling (agroforestry), kan ge lösningar som innebär lönsammare affärer för odlare.

Fler artiklar - Landsbygd i Centrum

Forskare vet ganska väl hur klimatförändringarna sker på regional nivå i Sverige. 2015 gav SMHI ut en rapport över förväntade klimatförändringar i Stockholms län på 50 till 100 års sikt. Årsmedeltemperaturen förväntas öka med tre till fem grader, vegetationsperioden blir längre och nederbörden öka. Vintrarna blir varmare och blötare, extrema skyfall blir vanligare och torkperioder kan bli fler och längre på försommaren. En del väderförändringar märker vi av redan idag – och dessa påverkar odlingen.

Minskad klimatpåverkan lönar sig

När det gäller åtgärder för att minska påverkan på klimatet och miljön sker ett utvecklingsarbete inom Greppa Näringen. Projektet erbjuder lantbrukare kostnadsfri miljörådgivning för att bland annat minska utsläpp av växthusgaser, näringsläckage och energianvändning på gården. Projektet visar att långsiktiga investeringar för minskad klimatpåverkan i jordbruket ofta också är positiva för lönsamheten i företaget. Utöver detta behöver odlingen även anpassas till de klimatförändringar som ändå sker.

Skogsträdgårdsodling på Hånsta Östergärde

Kjell och Ylva Sjelin på Hånsta Östergärde i Uppland har länge intresserat sig för hur lantbruket kan bli mer hållbart. De har spannmålsodling, slaktsvinsuppfödning och en mindre del nötköttsproduktion och höns, allt KRAV-certifierat. Satsningen på skogsträdgårdsodling gör de än så länge på en relativt liten del av totalarealen, för att testa hur det bär sig. På gården finns även försöksodlingar av fleråriga sorter av vete och korn i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Under en kursdag i september fick 36 entusiastiska deltagare lära sig hur nöt- och bärbuskar, fruktträd och andra perenna grödor kan kombineras med spannmålsodling. Trädgårdsrådgivare Kirsten Jensen från Länsstyrelsen i Västra Götaland berättade under kursen om fördelar och svårigheter med perenna odlingssystem i dagens jordbruk. En fördel är att perenna grödor bidrar till att binda kol i marken. De främsta fördelarna Kjell och Ylva märkt av på Hånsta gård uttrycker de så här: – Perenna grödor verkar kunna ta upp näring och vatten på ett säkrare sätt, eftersom de har rötterna på plats hela året.

Foto: Cecilia Norén

Kursdeltagare mitt i skogsträdgårdsodlingen på Hånsta gård. Foto: Cecilia Norén

Klimatanpassning öppnar för nya nischprodukter

Metoder inom skogsträdgårdsodling kan både minska utsläppen och ge säkrare skördar i ett förändrat klimat. Genom att kombinera grödor som på olika sätt bättre tar upp vatten och näring kan odlaren minimera de negativa effekterna av längre torr- eller blötperioder. En annan metod är att skapa mikroklimat som håller solvärme och fungerar som vindskydd genom att plantera träd och buskar runt mindre delar av åkern. Detta möjliggör odling av nischgrödor vi kanske annars är mer vana att se på Öland eller i Skåne. Odlare på flera håll i landet har börjat med agroforestry tillsammans med exempelvis bär som havtorn eller aronia för förädling, eller fleråriga tork- och skuggtåliga rotfrukter och grönsaker för direktförsäljning.

Efterfrågan ökar på skogsträdgårdsodlingens produkter

Efterfrågan på lokalproducerad frukt och grönt är stor och ökar i Stockholmsregionen. Köpstarka konsumenter och ett ökande intresse för miljö och matens ursprung driver utvecklingen. Den ökningen har hittills till stor del täckts av ökad import. Forskare sätter därför tilltro till att utveckla odlingssystem med spannmålsodling såväl som grönsaker i kombination med fruktträd och andra perenner.

Lokalodlade bönor i växtföljden?

På senare år har även efterfrågan på baljväxter för människors matkonsumtion ökat. Detta kan vara intressant som nischgröda i kombination med skogsträdgårdsodling, men även i växtföljden för alla som ser potentialen i att odla kvävefixerande grödor till bättre pris än vad fodergrödor ger.

Flera livsmedelsföretag har tagit fram livsmedel som baseras på svenskproducerade bönor. I handeln hittar vi nu svenskodlade kidneybönor såväl som pasta gjord på en tredjedel svarta bönor. Bönorna till dessa produkter kommer främst från landets sydligaste delar, men kanske kan odling med agroforestry möjliggöra en ökad odling av baljväxter för humankonsumtion även i Stockholms län?

Cecilia Norén och Sofia Sollén Norrlin

Artikeln skrevs för Landsbygd i centrum, avdelningen för landsbygds tidning

Fler artiklar - Landsbygd i Centrum

Kontakt