Publiceringsdatum: 15 februari 2019

Betesplanera mera!

Betande Dexter. Foto: Åsa Pettersson

Betesplanering är en svår konst som bygger på att rätt djur ska beta rätt mark vid rätt tidpunkt för att få önskad tillväxt på djuren och önskad skötsel på betesmarken oavsett väder. Klok stängsling kan vara en framgångsfaktor för att klara av rekordblöta eller extremtorra år.

Fler artiklar - Landsbygd i Centrum

En plan är en plan

Alla som har djur på bete har en betesplanering. I sin enklaste form släpper man ut djuren i hagen på våren och tar in dem på hösten, som man alltid brukar göra. Men en betesplanering kan göras hur avancerad som helst genom att till exempel analysera betets näringsinnehåll, mäta djurens tillväxt och sätta upp olika mål för olika djurgrupper.

Kraven på en betesplanering varierar naturligtvis beroende på produktion. Men en sak har de alla gemensamt: En plan är alltid bara en plan, aldrig ett facit. För det finns inga normalår, så det som fungerade ett år behöver inte alls vara optimalt nästa. Men med en bra plan i ryggen är det lättare att improvisera allteftersom förutsättningarna förändras. Eller som general Eisenhower lär ha sagt under andra världskriget: "Planer är inget men planering är allt".

​Fållindela, prioritera och flytta i tid

En stor hage med ett bra stängsel runt både vallar och naturbetesmarker är praktiskt och rationellt på många sätt. Men i en stor fålla blir ofta bara de smakligaste delarna avbetade medan andra ratas. Att dela in i fållor ger fler möjligheter till aktiv betesplanering. Genom att till exempel skilja på naturbetesmarken och åkermarken har du möjlighet att prioritera att få naturbetesmarken bra avbetad medan åkermarken kan skördas om det behövs mer vinterfoder eller putsas om djuren inte hinner med att beta av allt under säsongen. Genom att dela in naturbetesmarken i flera fållor får du möjlighet att anpassa betespåsläppet så att de torra, magra markerna, som ofta är de artrikaste, ibland kan få ett sent betespåsläpp så att floran hinner fröa. Näringsrikare, fuktigare naturbetesmarker förväxer fortare och riskerar också en större förnaansamling och kan behöva ett tidigt betespåsläpp för att bli bra avbetad.

Alltför små fållor är naturligtvis inte bra ur djurvälfärdssynpunkt och ibland kan tillgången till vatten försvåra en rationell fållindelning. Men det kan vara lönsamt att försöka dela upp en stor hage. Fållindelningen kan göras med en enklare och billigare form av stängsel än det yttre stängslet. Samtidigt som utnyttjandet av betesresursen blir bättre så blir det lättare att uppfylla kraven för miljöersättningen.

Att flytta djuren i tid är grundläggande. Ha alltid en plan för vad du ska göra när betet inte räcker till där djuren går. I bästa fall har man en fålla med bra bete att flytta djuren till. Annars gäller det att flytta dem till en fålla där det är lämpligt med tillskottsutfodring, det vill säga inte naturbetesmarken med den fina floran. Att låta överbeta hagen är inte bara dåligt för djurtillväxten utan ger också ett sämre bete på sikt, utarmar betesfloran och ökar risken för trampskador.

Hjälpas åt?

Man har naturligtvis de hagar och de betesdjur man har på sin gård, men genom att samarbeta med sina grannar kan man ibland hitta lösningar där alla blir vinnare. Att låta grannens får beta hästhagen en sommar hjälper dig inte bara med att hålla efter slyet och åtgärda ratorna utan minskar också parasittrycket. Samtidigt kan hästarna göra stor nytta i fårhagen genom att skona den känsliga floran, särskilt med ett sent betessläpp. Med grannens nötkreatur har du en bättre chans att hålla efter hasselsly i fårhagen samtidigt som fåren kan ge älggräset en omgång i grannens kohage. Att utnyttja de olika djurslagens olika sätt att beta gör det lättare att klara betesmarksskötseln. Men det är bara möjligt om stängslen tillåter att man växlar djurslag eller om de enkelt kan anpassas.

Hanna Williamsson

Artikeln skrevs för Landsbygd i Centrum, avdelningen för landsbygds tidning

Fler artiklar - Landsbygd i Centrum

Kontakt