Publiceringsdatum: 14 februari 2019

Planera för bättre bete

Betande kor på Höggarn Sandemars strandängar. Foto: Rose-Mari Åkerström

Betande kor på strandäng. Foto: Rose-Mari Åkerström

Efter varje betessäsong är det viktigt att fundera på vad som blev bra och vad som behöver bli bättre nästa år. För mycket eller för lite bete i förhållande till antalet betesdjur, problem med igenväxning eller oönskad vegetation? För dålig tillväxt på dina djur? Med betesplaneringens två viktigaste verktyg, tidpunkt för betessläpp och fållindelning, kan man komma långt oavsett om man önskar sig bättre avbetning eller bättre tillväxt på sina djur.

Fler artiklar - Landsbygd i Centrum

Beta tidigt. Och sent!

Att det är lättast att få en mark väl avbetad tidigt på säsongen är ingen hemlighet, men det är ofta inte praktiskt möjligt att beta överallt samtidigt och det är dessutom olika angeläget med tidigt betessläpp. Fuktiga och/eller näringsrika marker är viktigare att beta av tidigt, eftersom de snabbt förväxer och tappar smaklighet och näringsvärde. Magrare och artrikare marker kan gynnas av sent betessläpp emellanåt så att den fina floran hinner blomma och fröa och insekterna hinner samla nektar och pollen. Marker som kan skördas eller putsas med traktor behöver inte heller betas tidigt. Hästar har en bättre chans att beta det förvuxna än sina idisslande kollegor nöt och får. Ju mer man lär sig om värdena i sina betesmarker desto lättare är det att prioritera skötselinsatserna.

Styr betet med fållindelning

Stora fållor med både vall och naturbetesmark kan låta smart och lättskött, men i själva verket kan man bespara sig en hel del skötselproblem och få en jämnare avbetning genom att ha flera fållor. Betesdjuren blir nämligen mer selektiva ju mer de har att välja på. De väljer att beta det smakligaste först. Det som hinner bli förvuxet och osmakligt ratas medan återväxten på det som blev tidigt avbetat betas begärligt. På så vis blir bra bete bättre och dåligt bete sämre. Problemområden i år riskerar att bli än större problemområden nästa år.

En stor grupp djur som flyttas mellan flera mindre fållor ger en jämnare avbetning än samma antal djur i en stor fålla. Som tankeexperiment kan du fundera över hur betesresultatet skulle skilja sig om man lät ett djur beta i hagen i sju månader jämfört med att låta sju djur beta samma hage i en månad. Eller 35 djur i en vecka. Totalt sett kan man med samma djurantal och samma betesmarksareal få en större välbetad yta och mer bete av bra kvalitet om man fållindelar smart.
Med ett bra stängsel i ytterkant kan man göra stängslingen mellan fållorna lite enklare och billigare.

Betesmark på åker som vid behov kan skördas eller putsas stängs med fördel separat från naturbetesmarker som inte går att köra på med traktor. På så vis ökar chansen att klara avbetningen samtidigt som man förhindrar att näringen med djurens hjälp förs från den näringsrikare åkermarken till den magrare naturbetesmarken. Stängslade vallar är bra reservbeten att ta till vid behov.

Igenväxning – inte bara sly!

Trots att stödreglerna för betesmark inte längre innefattar trädräkning är det viktigt att tänka på att för mycket träd räknas som igenväxning. Så förutom sly och buskage som behöver hållas efter, kan träd också utgöra igenväxning om de är står så tätt att betet på marken påverkas negativt eller är många och likåldriga.

Hanna Williamsson

Artikeln skrevs för Landsbygd i Centrum, avdelningen för landsbygds tidning

Fler artiklar - Landsbygd i Centrum

Kontakt