Frågor och svar om vargangreppen i Södertälje kommun, maj 2018

Flera får dödades och skadades vid vargangrepp på en gård i Södertälje kommun den 2 maj respektive den 5 maj. Efter angreppen har en ansökan om skyddsjakt efter varg inkommit, som Länsstyrelsen beslutat att avslå.

Nedan finns frågor och svar om vargangreppen och beslutet att inte medge skyddsjakt.

Enligt reglerna om skyddsjakt (23 a § jaktförordningen) är en av förutsättningarna för skyddsjakt på varg att det inte ska finnas någon annan lämplig lösning.

Vid angreppen den 2 och 5 maj saknades tillräckligt skydd för fåren mot angrepp av varg. Gården vidtog därefter snabba åtgärder för att färdigställa ett rovdjursavvisande stängsel som var påbörjat. Länsstyrelsen bedömer att färdigställande av detta stängsel är en sådan annan lämplig lösning som innebär att skyddsjakt inte ska medges.

Gården hade många vargangrepp 2015. Länsstyrelsen beviljade därför skyddsjakt både 2015 och 2016 eftersom det då inte fanns någon annan lämplig lösning för skydd mot allvarlig skada.

Det var då inte möjligt för gården att ordna bra stängsel så snabbt, eftersom vargreviret var relativt nyetablerat då. Det fälldes aldrig någon varg vid skyddsjakterna 2015 och 2016.

Vid prövning av skyddsjakt på varg är inte det antal får som dödats eller skadats avgörande. Skyddsjakt ska enligt reglerna syfta till att hindra framtida allvarlig skada. Syftet är inte att "bestraffa" vargar som tidigare gjort skada. Om det finns en annan lämplig lösning kan inte skyddsjakt medges, se förra frågan.

Det första angreppet rapporterades till Länsstyrelsen på kvällen den 2 maj 2018. Besiktning påbörjades samma kväll och fortsatte dagen efter. Vid besiktning konstaterades att 42 får var döda eller hade fått avlivas och 10 får var skadade.

Länsstyrelsen hade hjälp av besiktningshund utbildad för spårning av stora rovdjur. Länsstyrelsen bedömer att vargen/vargarna tagit sig in till fåren på följande vis: Först passerades ett liggande stängsel intill angränsande hage som endast skiljs med ett mindre vattendrag från hagen där fåren gick. Vargen kan med lätthet ta sig över vattendraget, något som fåren inte kan. Varg har således kunnat nå fåren utan att passera något funktionellt stängsel.

Det andra angreppet rapporterade till Länsstyrelsen på morgonen den 5 maj och besiktigades samma dag. Det konstaterades att 18 får var döda eller hade fått avlivas och att 22 får var skadade.

Efter besiktning med besiktningshund och dokumentation av spårstämplar bedömer Länsstyrelsen följande: Varg har gått över ett nyligen nedtaget elstängsel in i samma hage som vargen först tog sig in i vid angreppet den 2 maj. Stängslet var nedtaget för arbeten med att slutföra rovdjursstängsling. Varg har därefter passerat en grind som av allt att döma var öppen, därefter gått över ett mindre vattendrag (bäck) för att sedan nå fåren. Vargen behövde alltså inte heller vid detta angrepp passera något hinder.

Efter besiktning och spårning med hund vet vi vilken väg vargen tog sig in i hagen till fåren vid angrepp 2. Vid besiktningen bedömdes att grinden av allt att döma varit öppen. Det går dock inte att till hundra procent belägga vid besiktningstidpunkten.

Om grinden trots allt varit stängd påverkar det inte bedömningen av skyddsjakt i nuläget. Varg skulle ha kunnat hoppa över grinden även om det enligt Viltskadecenter är ovanligt att vargen börjar hoppa över stängsel. Grinden är inte av sådan typ att den räknas som ett rovdjursavvisande skydd. Det finns därför fortfarande en annan lämplig lösning, genom färdigställande av rovdjursavvisande stängsel som också skett efter angreppen.

Enligt Länsstyrelsens besiktning har varg inte tagit sig in över rovdjursavvisande stängsel. Båda hagarna där angrepp skett har visserligen delvis haft sådant stängsel, men inte på de sträckor där varg tagit sig in.

Stängslingsplanen är gårdens plan för att byta ut äldre typ av stängsel mot nya rovdjursavvisande stängsel. Gården skulle enligt planen slutföra stängslingen i hagar där angreppet den 2 maj skedde senast den 31 december 2017. Länsstyrelsen gav gården uppskov till 1 juni 2018 och angav samtidigt att Länsstyrelsen förutsatte att djur inte släpptes i hagen innan stängslingen var godkänd. Det har gården inte följt, utan får släpptes i hagen utan att stängsel var färdiga. Ingen kommunicering skedde med Länsstyrelsen i förväg i den frågan.

Gården har således följt planen med det uppskov som Länsstyrelsen gett eftersom stängslen nu är färdigställda. Men man har släppt ut får i en hage som inte var färdigstängslad trots att detta inte förutsattes ske enligt uppskovet.

Länsstyrelsen vill naturligtvis se en fortsatt jordbruksdrift, gärna med får, på gården. Länsstyrelsen har under flera år gett avsevärt stöd till gården genom stängselbidrag, rådgivning och hjälp med olika förebyggande insatser för att förhindra rovdjursangrepp.

Angående beslutet att inte medge skyddsjakt kan gården överklaga och få det prövat i domstol. Det framstår som en självklar första åtgärd för den som inte är nöjd med beslutet.

Gården har under de senaste åren arbetat med att fullfölja sin stängslingsplan och är snart i mål med denna. Vid färdigställd stängsling har man ett bra skydd mot vargangrepp. Vargangrepp i hagar med fullgoda rovsdjursavvisande stängsel är mycket ovanliga och har enligt Viltskadecenter endast förekommit vid något enstaka tillfälle i Sverige.

Sker nya angrepp på instängslade betesdjur i området får frågan om skyddsjakt prövas på nytt. Länsstyrelsen är beredd att skyndsamt agera om en sådan situation skulle uppstå.

Enligt den nationella rovdjurspolitiken (prop. 2012/13:191) är det övergripande målet att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas.

Samtidigt finns ett annat mål om att vargstammens koncentration ska minskas där den är som tätast, vilket innebär att varg måste få etablera sig i andra län än Värmlands och Dalarnas län, där tätheten är som störst.

Enligt förvaltningsplanen för stora rovdjur i Stockholms län (Rapport 2016:20) ska det kunna finnas en till två vargföryngringar i Stockholms län beroende på nationell utbredning. Det kräver en god förvaltning där såväl myndigheter som djurägare bidrar. Till exempel bör tamdjursägare i områden där varg förekommer se över sina stängsel och vidta andra lämpliga åtgärder för att skydda sina djur. Det finns bland annat bidrag att söka för att sätta upp rovdjursavvisande stängsel.

Att rovdjur angriper tamboskap är inte något nytt. Det har hänt på många andra gårdar i Sverige. Det är varje djurägares ansvar att skydda sina djur, till exempel mot sjukdomar, trafikskador men också mot rovdjursangrepp. Här gäller samma ansvar för denna gård som för andra gårdar.

Den långsiktiga lösningen är att förbättra stängslen för att hindra varg från att ta sig in i fårhagarna. Att skjuta en eller flera vargar är inte en långsiktig lösning. Det fungerar endast tills nästa varg dyker upp. Med den vargpopulation vi har i dag så bedömer vi det inte osannolikt att varg kommer att finnas i området återkommande.

Kontakt