Livsmedelsproduktion

Är du primärproducent och producerar livsmedel på gårdsnivå? Då ska din anläggning registreras hos Länsstyrelsen. Det är även vi som granskar din verksamhet.

Länsstyrelsen, Livsmedelsverket och kommunerna kontrollerar regelbundet livsmedelsföretag och livsmedel för att skydda människors och djurs hälsa. Länsstyrelsen ansvar för kontrollen av primärproducenter. Du som är primärproducent ska registrera din anläggning hos oss.

Som företagare är du skyldig att följa de krav och regler som finns i livsmedelslagstiftningen.

Hitta alla gällande lagar på Livsmedelsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Registrera din anläggning i vår e-tjänst

Livsmedel

Du som är primärproducent och producerar livsmedel på gårdsnivå ska registrera din anläggning hos Länsstyrelsen. Det gäller till exempel produktion av kött, mjölk, spannmål och ägg men även jakt, fiske, biodling och insamling av bär och svamp.

Om du endast odlar vegetabilier eller föder upp djur för eget bruk behöver din anläggning inte registreras.

Registrera din anläggning för livsmedelsproduktion i vår e-tjänst. E-tjänsten kräver inloggning med BankID.

Foder

Om du producerar, bearbetar, lagrar, transporterar eller distribuerar foder är du foderföretagare. Även du som producerar eller lagrar foder för utfodring av djur på din egen gård är foderföretagare. Foderföretagare ska registreras hos Jordbruksverket.

Du som livsmedelsföretagare har ansvar

Den som producerar livsmedel ska garantera att livsmedlen är säkra och rätt märkta. Företaget eller organisationen som producerar, transporterar eller säljer maten ansvarar för att konsumenten får rätt information om maten och inte blir sjuk av den.

Kontroll av livsmedelsproduktion

Kommunerna, Länsstyrelsen och Livsmedelsverket delar på ansvaret för kontrollen och besöker verksamheterna för att se om lagstiftningen följs. Länsstyrelsen kontrollerar produktionen av livsmedel som sker på gårdsnivå.

Kontrollen av primärproduktion är kostnadsfri. Om det krävs extra kontroller på grund av brister eller befogade anmärkningar kommer Länsstyrelsen däremot att ta betalt.

Kontrollerna är riskbaserade. Det innebär att kontrollen kommer att prioriteras dit den gör störst nytta. Företag som har en väl fungerande egenkontroll och som följer branschens riktlinjer, certifierade system eller frivilliga djuromsorgsprogram kan få färre kontrollbesök.

  • Uppfödning av livsmedelsproducerande djur, inklusive hägnat vilt.
  • Mjölkning och förvaring av mjölk på gården.
  • Produktion, hantering och förvaring av ägg på gården.
  • fiskodlingar och insamling av levande fiskeriprodukter, exempelvis havs- och insjöfisk, kräftor, musslor, ostron. Inklusive slakt och rensning av fisk.
  • Odling, skörd och tvättning av grönsaker, kryddväxter, frukt och bär samt enklare paketering.
  • Odling, skörd och torkning av spannmål på gården.
  • Jakt av frilevande vilt och av vilt i stora hägn, inklusive avlivning, urtagning och transport till en vilthanteringsanläggning.
  • Uppsamlingscentraler, där vilt samlas innan de transporteras vidare till en vilthanteringsanläggning.
  • Plockning av bär och svamp.
  • Frukt-, potatis- och grönsakspackerier.
  • Biodling och tillverkning av honung i anslutning till biodlingen.
  • restauranger
  • caféer
  • butiker och gårdsbutiker
  • torghandel
  • skolkök och sjukhuskök
  • grossister
  • transportörer av livsmedel
  • kommunala vattenverk.

Livsmedelsverket är kontrollmyndighet för vissa större anläggningar:

  • livsmedelsindustrier
  • äggpackerier
  • mejerier.

Överklaga kommunens beslut

Om du inte är nöjd med kommunens beslut kan du överklaga till Länsstyrelsen. I beslutsbrevet från kommunen står det hur du ska göra. Ärendena kan gälla till exempel beslut om årliga avgifter, fastställande av provtagningsprogram för dricksvatten och olika typer av krav som kommunerna ställt på dig som livsmedelsföretagare.

Länsstyrelsen ger råd och information

Vi finns här för att ge dig som livsmedelsföretagare och lantbrukare råd och information. Du kan fråga oss om lagar och krav, och du kan be om exempel på hur man kan göra för att följa reglerna.

Arbetet pågår med att ta fram en regional livsmedelsstrategi för Stockholms län. Strategin ska omfatta hela värdekedjan, från jord till bord, och ska sätta riktningen för den regionala utvecklingen av livsmedelssektorn fram till år 2030.

Strategin utgår från målsättningarna i den nationella livsmedelsstrategin och ska bland annat bidra till att regionens livsmedelsproduktion ökar. I Stockholm finns Sveriges största marknad för livsmedel med både köpstarka och medvetna konsumenter och en efterfrågan på svenska, närproducerade, ekologiska och specialiserade produkter. Samtidigt som produktionen ökar är det även viktigt att strategin bidrar till de nationella och regionala miljö- och klimatmålen samt till flera av målen för Agenda 2030.

En annan viktig fråga är att minska sårbarheten i länet. Med drygt en femtedel av landets befolkning och endast tre procent av jordbruksmarken och jordbruksföretagen är Stockholm beroende av en kontinuerlig införsel av livsmedel från hela landet för att klara invånarnas försörjning.

Länsstyrelsen ser en potential att öka produktionen i länet där andelen åkermark i träda är relativt hög. Vi ser en efterfrågan och utrymme att producera livsmedel för en marknad istället.

Stad och land närmare varandra

Strategin ska även bidra till att stärka innovations- och konkurrenskraften inom livsmedelssektorn och bidra till att föra stad och land närmare varandra. Stockholm ligger högt i många internationella innovationsrankingar med framgångsrika branscher, universitet och högskolor. Mer än 80 000 stockholmare arbetar i någon del av livsmedelskedjan och mångfalden av människor och matkulturer i länet ger goda förutsättningar för innovation och utveckling av nya produkter och tjänster. Statistik från Tillväxtverket visar att Stockholm är det län där både sysselsättningen och antalet små- och medelstora företag inom livsmedelsbranschen har ökat mest 2011–2016.

Livsmedelsbranschen är mycket viktig för länets sysselsättning och hållbara tillväxt och det finns många delar som har stor utvecklingspotential.

Länsstyrelsen tar fram strategin tillsammans med Stockholms läns landsting, LRF Mälardalen och Svensk Dagligvaruhandel. Arbetet genomförs i bred samverkan med länets aktörer inom hela livsmedelskedjan. Under 2017 var arbetet inriktat på att ta fram en gemensam bild över nuläget i länet. Bland annat genomförde Länsstyrelsen en rad workshops där aktörer från livsmedelskedjan bjöds in att delta. Under 2018 fokuseras arbetet på att formulera mål och att ta fram förslag på åtgärder och aktiviteter tillsamman med aktörerna.

Målsättningen är att strategin ska vara på plats i slutet av 2018.

Kontakt