Vildsvin
I Sverige har vi flera myndigheter som ansvarar för förvaltningen av vildsvin på olika nivåer. Länsstyrelsens roll är bland annat att främja samverkan mellan olika intressenter och ta fram övergripande riktlinjer.

Foto: Pixabay.
Förvaltning av vildsvin i Stockholms län
På uppdrag av regeringen har Länsstyrelsen tagit fram en regional förvaltningsplan för vildsvin i Stockholms län. Förvaltningsplanen ska fungera som en utgångspunkt för markägare och jakträttsinnehavare som vill ta fram strategier och planer för förvaltningen av vildsvin lokalt.
Förvaltningsplan vildsvin i Stockholms län 2022–2025 Länk till annan webbplats.
Ordinarie jakt efter vildsvin
Vildsvinsstammen regleras i huvudsak genom jakt. För den ordinarie jakten gäller följande:
- Sugga som följs av randiga eller bruna små kultingar är fredad.
- Årsungar får jagas året runt.
- Jakttiden för vuxna vildsvin är 1 april till 31 januari.
- Jakt efter vildsvin med hjälp av hund är tillåtet 1 augusti till 31 januari.
- Eftersökshund ska kunna vara på plats inom högst två timmar efter påskjutning.
- Etiken vid vildsvinsjakt är lika viktig som för annat vilt.
Samverkan mellan markägare och jägare är viktig
Markägare och de som har jakträtt har ett gemensamt ansvar att följa stammens utveckling och skadeläget, och anpassa jakten därefter. Eftersom vildsvinens hemområden är mycket stora, ofta över 1 000 hektar, bör den lokala förvaltningen ske gemensamt över större områden.
Avskjutningen bör anpassas efter målsättningen
Är målsättningen att minska populationen bör avskjutningen inriktas på vuxna hondjur. Den vanligaste grisningsperioden (tiden då kultingarna föds) är mellan januari och april. Därför bör vuxna suggor huvudsakligen jagas under hösten (september till december). Om målsättningen är att bibehålla eller öka stammen bör minst 80 procent av den totala avskjutningen utgöras av årsungar.
Rapportera avskjutningen
För att följa upp vildsvinsstammens utveckling är det viktigt att jägare och jaktlag rapporterar in sin avskjutning i Jägareförbundets webbaserade avskjutningsportal, Viltdata.
www.viltdata.se Länk till annan webbplats.
Jakt på vildsvin på Svenska Jägareförbundets webbplats Länk till annan webbplats.
Hjälpmedel vid vildsvinsjakt
Det finns hjälpmedel som kan underlätta jakt efter vildsvin, bland annat åtling, viltkameror och belysning.
Åtling är ett sätt att underlätta jakten på vildsvin. Små fodergivor, 1–2 kilo per dygn i form av till exempel majs, ärtor, vete eller korn är lämpligt. Sprid gärna med en foderspridare. Undvik stora mängder potatis eller annan rotfrukt.
I jordbrukslandskapet bör åtlar inte användas för jakt under odlingssäsong. Under denna period ska jakten koncentreras till skadebegärlig gröda. Åtlarna kan då användas som avledningsplats om de inte ligger i direkt anslutning till åkrar.
Åtling är inte inte detsamma som utfodring. Utfodring med större mängder foder kan öka vildsvinens reproduktion. Länsstyrelsen avråder från utfodring av vildsvin under vegetationsperioden.
Det är inte tillåtet att utfodra vildsvin med animaliska biprodukter (döda djur, slaktavfall, fiskrens), matavfall, livsmedel (bröd) eller sötsaker. Eventuell utfodring bör bestå av gräsbaserad föda.
Undvik åtling och utfodring nära jaktmark- eller fastighetsgräns och nära trafikerade vägar.
Viltkameror är en typ av kamera som automatiskt tar bilder eller filmer efter att den har registrerat en rörelse, exempelvis då ett djur går förbi kameran. Som privatperson behöver du inte söka tillstånd för att använda en viltkamera på din mark. Du behöver däremot se till att det finns en skylt eller information om att det finns en kamera i området och kontaktuppgifter till dig.
Viltkamera för privat användning på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Sedan våren 2019 behöver du inte längre söka tillstånd för rörlig belysning vid jakt efter vildsvin. Elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning får användas i nära anslutning till jaktvapnet vid jakt efter vildsvin. Termiska sikten får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.
Skyddsjakt efter vildsvin som orsakar skada
Vildsvin kan orsaka stora skador i bland annat jordbruksgrödor och trädgårdar. Skadorna ska i första hand förebyggas genom ordinarie jakt. Vid behov är skyddsjakt efter vildsvin möjligt året runt.
Utöver jakt finns ett antal åtgärder som kan vidtas för att minska risken för vildsvinsskador.
Afrikansk svinpest
Den mycket smittsamma och dödliga grissjukdomen afrikansk svinpest har under de senaste åren spridit sig i Europa och rör sig allt närmare Sverige. Sjukdomen är ett mycket stort hot mot svenska grisar och vildsvin.