Varg i Sjundareviret
Det finns cirka 460 vargar i Sverige enligt rovdjursinventeringen 2021/2022. Några av dessa bor i Sjundareviret i Stockholms län.
Det har funnits varg permanent i det aktuella området sedan 2014. År 2015 föddes de första valparna och Sjundareviret bildades. Sedan dess har det fötts fyra kullar inom reviret.
Sjundareviret sträcker sig ungefär från E4:an mellan Södertälje och Vagnhärad och bort till sjön Klämmingen i väst. Utbredning av reviret varierar något mellan åren och baseras utifrån var man säkrat synobservationer, spillningar och spår i snö.
Karta över Sjundarevirets ungefärliga utbredning.
Vargarna i Sjundareviret vintern 2021/2022
Länsstyrelsen inventerar varg under perioden 1 oktober – 31 mars varje år. Vid den senaste inventeringen (2021/2022) kunde en familjegrupp med föryngring konstateras. Det är den femte föryngringen i reviret sedan 2015. Med hjälp av DNA-analyser kunde sju valpar identifieras.
Eftersom Sjundareviret går in i Södermanlands län så samarbetar vi med Länsstyrelsen i Södermanland gällande inventeringen. Inventeringen sker framförallt genom spårning på snö, spillningsanalys och kameraövervakning. Målsättningen är att dokumentera vargparet i reviret, det vill säga den revirmarkerande honan och hanen. Det kan hända att även andra individer dokumenteras genom spillning, men Länsstyrelsen letar inte aktivt efter övriga individer i reviret i samband med inventeringen.
Vad påverkar utbredningen av ett vargrevir?
Reviret kan begränsas av större vattendrag, så som isfria sjöar och större vägar. Hur mycket byten det finns påverkar också var vargarna är. I andra delar av landet, där det finns fler vargar, så begränsas revirets storlek också av antalet angränsande vargrevir.
I ett vargrevir finns maximalt ett revirmarkerande par (vuxen hona och hane), ungvargar födda förra året och årets valpar, förutsatt att det fötts valpar varje år. Ungvargarna vandrar vanligen iväg för att finna egna revir när de är omkring ett år gamla.
Vanliga frågor och svar om varg
Rapportera gärna din observation på webbplatsen www.skandobs.se
Länk till annan webbplats.. Det finns också en app som man kan ha i mobilen.
Om man har frågor så kan man kontakta rovdjurshandläggarna på Länsstyrelsen
Telefon 010-223 10 00
E-postadress viltfragor.stockholm@lansstyrelsen.se
Vargar är i sig inte rädda för bebyggelse eller vägar. Om det exempelvis går snabbast att passera ett område på en väg så väljer vargen gärna den, just för att det går fortare.
Att vargar befinner sig i närheten av hus, och därmed också människor, kan ha flera förklaringar. På hösten söker sig vilda djur så som rådjur och älgar ofta till villatomter för att äta nedfallen frukt. Eftersom dessa är vargarnas föda så kan vargarna följa efter bytesdjuren närmare bebyggelse. Vargarna kan också ha slagit ett bytesdjur i skogen nära bebyggelse och då befinner de sig i området tills att bytet är uppätet.
En annan vanlig orsak är att jägare lämnar slaktrester från jakten i skogen. Om vargarna äter från dessa kan det göra att de uppehåller sig i området. Slaktplatserna bör därför placeras minst tre kilometer från bebyggelse.
På sommaren och hösten är det också mycket vanligt att vargarna som föddes året innan börjar vandra iväg på egen hand. De är då omkring ett år gamla och ska söka sig bort för att finna ett eget revir. Innan de hittar sin plats så kan de dyka upp på olika platser, bete sig nyfiket och förvirrat och komma nära bebyggelse. Ungefär som älgkalvarna beter sig på försommaren när de stöts bort av älgkon.
Vargen är strikt skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv och svensk lag. Länsstyrelsen kan trots detta besluta om skyddsjakt om vissa kriterier är uppfyllda. Det kan exempelvis vara för att förhindra allvarlig skada på egendom. Det kan även vara av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse.
Det krävs starka skäl för att besluta om skyddsjakt på en varg. Skyddsjakt blir aktuell först om det inte finns någon annan lämplig lösning. I dagsläget är det inte aktuellt med skyddsjakt i Sjundareviret men Länsstyrelsen övervakar utvecklingen i området. Som stöd i Länsstyrelsens handläggning använder vi Viltskadecenters rekommendationer.
”Nära vargar” (Viltskadecenter 2016)
Pdf, 776.5 kB.
Länsstyrelsen granskar varje situation enskilt utifrån de förutsättningar som råder.
I dagsläget följer vi upp de rapporter som kommer in som vi bedömer kan och bör följas upp. Eftersom det inte är inventeringssäsong på varg just nu så handlar det främst om rapporter där varg har varit nära människor.
Ibland åker vi ut till platsen där varg har observerats för att se att bilder som tagits är från den uppgivna platsen. Vi kan även spåra med Länsstyrelsens besiktningshund för rovdjur. Vi pratar med rapportören på telefon eller på plats för att få en bild av vad som hänt, hur nära vargen var, hur den betedde sig och så vidare. Länsstyrelsen kan också söka efter slagna byten som älg och rådjur i skogen och önskar få in rapporter utifall man hittar sådana.
Under sensommaren har varg varit synlig i utkanterna av Mölnbo vid ett antal tillfällen. Med anledning av vargobservationerna bjöd Länsstyrelsen den 1 september in invånare i Mölnbo till ett möte för att kunna svara på frågor. Vi finns även tillgängliga på mejl och telefon för dem som har frågor.
Man hjälper bäst varg genom att lämna dem ifred och inte söka upp dem.
Om du möter en varg, och den blir medveten om dig, ger den sig normalt av, oftast på ett närmast sävligt sätt. Vargen har både skarp hörsel och ett gott luktsinne och undviker oftast kontakt med människor. Vill du undvika möten med varg kan du prata eller sjunga lite.
Vargen är ett vilt djur som man ska ha respekt för, precis som man ska ha med alla vilda djur. Det är dock mycket osannolikt att en varg angriper en människa. I Norden har det inte hänt i modern tid med vilda vargar.
Man bör förstås ändå ha uppsikt över sina barn och gärna berätta hur de kan bete sig om de mot förmodan skulle möta en varg, i den mån barnen har förståelse. Barnet ska inte gå fram till ett vilt djur utan bör ropa på en vuxen. Man kan prata med sitt barn på samma sätt som man gör om man bor vid en trafikerad väg eller om det finns något annat närgånget vilt djur i området. Det förekommer ju att till exempel älgar och rådjur befinner sig i ett tätbebyggt område och på tomter.
Rådet är att alltid ha hunden kopplad. Genom att ha hunden nära en människa bedöms risken för angrepp vara minimal.
Om du är orolig, och bor i ett område där varg observerats senaste tiden, kan du hålla katten inne eller under uppsikt. Risken att din katt tas av varg är liten, men risken finns. Precis som risken att katten blir överkörd av en bil, kommer i slagsmål med andra katter eller tas av annat rovdjur.
Det är ovanligt att vargar angriper hästar. Det har skett vid ett fåtal tillfällen och då har det varit hästar av de små raserna. Hästar som är vana vid hundar reagerar sällan när de möter varg i hagen eller vid ridning. Om man möter en varg när man rider så kan man försöka hålla sig lugn själv, då håller sig ofta hästen lugn. Om man är orolig för att varg ska gå in i hagen så kan man se över sina stängsel.
Mer information om stängsel finns på Viltskadecenters webbplats Länk till annan webbplats.
Enligt rovdjurspolitiken ska det finnas varg i hela Sverige, förutom i den alpina regionen och Gotlands län. Detta innebär att det även får finnas varg i Södertälje kommun.
Det övergripande och långsiktiga målet för rovdjurspolitiken är att varg i Sverige ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras samt att socioekonomisk hänsyn tas.
För att uppnå detta mål har Naturvårdsverket en nationell förvaltningsplan för varg för perioden 2014-2021 (Naturvårdsverket 2014 och beslut om förlängning av planen 2020). I planen finns delmål som innebär att det ska finnas minst ett visst antal individer, att det ska ske ett visst antal föryngringar från immigranter och att det ska finnas varg i hela Sverige, förutom i den alpina regionen och Gotlands län.
Länsstyrelsen i Stockholm har beslutat om en förvaltningsplan för stora rovdjur, inklusive varg, för perioden 2020-2024 i Stockholms län. Enligt den ska det finnas varg i Stockholms län och målet är en till två föryngringar per år beroende på nationell utbredning.