Vattenbruk och fiskodling
Vattenbruk är ett samlingsnamn för näringar som inriktar sig på odling av vattenlevande djur och växter. Odling sker både för konsumtion och för utsättning.
Svenskt vattenbruk producerar olika produkter. De kan delas upp beroende på produktionsinriktning och syfte:
- produktion för konsumtion
- produktion för utsättning eller vidareuppfödning
- produktion för industriprodukter, gödsel, eller bränsle
- odling i syfte att rena vattenmiljön.
Vattenbruk kräver tillstånd
För odling av fisk, musslor, ostron och kräftor krävs alltid tillstånd enligt fiskerilagstiftningen.
För odling av fisk kan du även behöva göra en anmälan eller en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken, beroende på odlingens storlek.
Om tillstånd på Svenskt vattenbruks webbplats
Länk till annan webbplats.
Vattenbruk i Sverige
Det mesta som produceras i Sverige används som livsmedel. Idag är det regnbåge och blåmusslor som står för den största produktionsandelen. Traditionell kassodling är den vanligaste odlingstekniken vid odling av matfisk. Matfiskodlingarna är spridda över hela landet och finns i både kustområden och inland.
För matfiskodlingen har så kallade recirkulerande system blivit en del i utvecklingen av ett miljömässigt hållbart svenskt vattenbruk. Denna odlingsteknik innebär bland annat att:
- det går att odla mer varmvattenberoende arter
- minskning av näringsämnen som kan läcka till omgivande vattenmiljö
- minskad risk för sjukdomsspridning
- minskad risk för rymlingar.
En del av den svenska produktionen består av att kläcka och ta fram yngel som sedan kan säljas vidare. Ynglen förser matfiskodlare med odlingsmaterial, förstärker naturliga fiskbestånd eller ökar fiskbarheten i sportfisket och yrkesfisket. Denna produktionsinriktning producerar inte så många ton, men är en viktig del av vattenbruksindustrin.
I Stockholm län finns enbart småskaliga odlingar av fisk i insjöar, vattendrag och landbaserade odlingar, samt kräftodlingar. En typ av odling som sannolikt har potential till att öka är större landbaserade odlingar med rening och viss recirkulation av vattnet då de har en liten påverkan på omgivande vattenmiljöer. För en aktuell förteckning av vilka aktiva vattenbruk som finns i Stockholms län, gör en sökning på Jordbruksverkets webbplats
Sök vattenbruk på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.
För all fisk- och kräftodling, oavsett omfattning, krävs också ett tillstånd från länsstyrelsen enligt förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen (SFS 1994:1716). Länk till annan webbplats.Syftet är att förhindra spridning av fisksjukdomar samt oönskade arter och stammar av fisk. Om fiskodlingen drabbas av sjukdomar finns det en risk att dessa sjukdomar sprider sig till vild fisk utanför odlingen. Länsstyrelsen är mycket restriktiv när det gäller odlingar av fisk i vattenområden som är reproduktions- eller uppväxtområden för värdefulla fiskarter.
Tillstånd enligt miljöbalken krävs för fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår. Tillståndet söks hos länsstyrelsen. För fiskodlingar där mer än 1,5 ton men mindre än 40 ton foder förbrukas per kalenderår gäller en anmälningsplikt till miljö- och hälsoskyddsnämnden i den kommun odlingen ligger. Tillstånds/anmälningsplikten gäller också för övervintring av mer än 1 ton fisk och för ändring av odlingsverksamheten. Även fiskodlingar som är mindre än dessa produktionstal samt kräftodlingar omfattas dock av miljöbalken och kan bli föremål för inspektioner och krav från tillsynsmyndigheten.
Avser du att enbart hysa en mindre mängd fisk i en damm utan någon direkt utfodring så är det normalt sett tillräckligt att söka ett utplanteringstillstånd hos Länsstyrelsen.
På svensktvattenbruk.se beskrivs vilka tillstånd som kan krävas för dig som avser att bedriva vattenbruk.
Tillstånd som behövs för vattenbruk på svensktvattenbruk.se Länk till annan webbplats.
Offentlig kontroll
Samtliga odlingar ingår i den offentliga kontrollen. Den offentliga kontrollen av djurens hälsa är riskbaserad och utförs av Jordbruksverket. Med riskbaserad menas att beroende på vilken risk din anläggning utgör för att få in smitta eller sprida smitta kan du få fler eller färre kontrollbesök. En odling som utgör en liten risk får färre besök och en odling som utgör en större risk får fler besök. Detta betyder att du själv kan påverka hur många besök du får på din anläggning.
Den offentliga kontrollen omfattar:
- Provtagning avseende sjukdomarna IHN, VHS, ILA, SVC, BKD och IPN. Vid misstanke om annan anmälningspliktig sjukdom kan andra prover tas.
- Kontroll av journaler.
- Kontroll av åtgärdsplan.
- Kontroll av anläggningen.
En åtgärdsplan ska tas fram av verksamhetsansvariga på vattenbruksanläggningen tillsammans med en veterinär eller annan djurhälsoinspektör. Åtgärdsplanen ska beskriva hur man arbetar med biosäkerhet och hygien på anläggningen.
Hälsoövervakning
Syftet med hälsoövervakningen är att upptäcka smittsamma sjukdomar och minimera risken för introduktion och spridning av smittorna. Övervakningen kan därför omfatta flera delar, så som rådgivning om hur man kan förebygga smittor och spridning av smittor, provtagning vid misstanke om smittsam sjukdom, hjälp med hantering och utskrivning av veterinära läkemedel, övervakningsprogram för vissa produktionssjukdomar osv. Övervakningen ska alltså kunna täcka de delar som inte den offentliga kontrollen gör.
Du kan själv välja vem som ska utföra hälsoövervakning på din vattenbruksanläggning. Den person eller den organisation som du väljer måsta vara godkänd av Jordbruksverket.
Mer information
Om kontrollprogrammet Länk till annan webbplats.
Odlingstillståndet innefattar normalt även tillstånd att flytta fisk mellan två hälsokontrollerade fiskodlingar. Om så ej är fallet skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen av den mottagande odlingen. Vid flyttning av fisk från odlingen för utplantering skall den som sätter ut fisken ansöka om tillstånd från länsstyrelsen.
Du som transporterar fiskar (gäller alltså inte transport av skaldjur) ska ha ett transporttillstånd från Jordbruksverket. Under och efter transporten måste du registrera uppgifter om:
- djurens dödlighet under transporten
- vattenbyten under transporten
- besökta odlingar under transporten.
Enligt Jordbruksverkets föreskrifter skall ägare till vattenbruksanläggning vid varje kalenderårsskifte skicka in en årsrapport till Jordbruksverket. Om det sker förändringar i verksamheten som påverkar omfattning av det gällande odlingstillståndet så ska ägaren omgående rapportera detta till Länsstyrelsen.
Inom Havs- och fiskeriprogrammet finns möjlighet att söka stöd till vattenbruk. För mer information om inom vilka områden du kan söka se Jordbruksverkets webbplats.
Stöd till vattenbruk på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Från och med 1 januari 2002 skall vid detaljhandelsförsäljning av fisk, skaldjur och blötdjur konsumenten informeras om handelsbeteckning, produktionsmetod med mera genom lämplig märkning eller affischering. Om informationen inte kan lämnas får varan inte säljas. Reglerna gäller inte vid försäljning av mindre mängder fisk direkt från fiskare eller odlare. Dessa krav är en av de åtgärder som EU vidtagit för att skapa en fungerande gemensam marknad för fiskeri- och vattenbruksprodukter. Mer om detta finns att läsa på
För att få bedriva yrkesfiske krävs att man har en sjösäkerherhetsutbildning eller motsvarande erfarenhet. Även för vattenbrukare kan en sådan utbildning vara värdefull.