Klovsten

Klovstens naturreservat har fått sitt namn efter ett gränsröse som ligger i getingmidjan mellan reservatets norra och södra delar. Här finns hänglav, rikt med svamparter och fåglar som spillkråka, gröngöling och större hackspett.

Bohål i träden

Granarna dominerar i skogen men det finns också gammal tall och asp. Aspen finns som stora träd med bohål, som senvuxna och rötskadade, som ungträd samt som överståndare i mindre områden av ungskog.

Vacker hänglav och rödlistad svamp

Granarna är inte sällan rika på hänglavar. I området finns gott om död ved, både liggande och stående. Delar av skogen är kalkpåverkad vilket bland annat påvisas av en kalkgynnad kärlväxtflora med arter som blåsippa, vårärt och brudborste. Här finns också en fin svampflora med en rad rödlistade arter som gul lammticka, kötticka och orange taggsvamp.

Sumpskog med insekter och fåglar

Skogen har sannolikt varit betad i äldre tider men är nu ganska orörd. Området är flackt vilket ger förutsättningar för de många sumpskogs­partierna i området. Sumpskogar av det här slaget är ofta insektsrika vilket är viktigt för förökning av skogshöns, inte minst järpe, då dessa till stor del lever av insekter den första tiden i livet. Spår av spillkråka, gröngöling och större hackspett är vanliga i området och reservatet har lämpliga miljöer för mindre hackspett och tretåig hackspett.

Gränsröse från 1800-talet

Klovstens naturreservat har fått sitt namn efter ett gränsröse som ligger i getingmidjan mellan reservatets norra och södra delar. Röset har ett stort kulturhistoriskt värde. Det uppfördes troligen i slutet på 1800-talet och markerar mötespunkten för fyra socknar: Väddö, Söderby-Karl, Ununge och Häverö. Mindre stenar i röset markerar dessutom indelningen i sex olika byar: Massum, Stabby, Skebo, Gribby, Pellemossen och Ortala.