Risk för skogsbrand i Södermanlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Vattenveckan

Vatten som skvätter åt olika håll. Logga för Vattenveckan.

Årlig vattenvecka i Södermanland

Vattenveckan genomförs som ett samarbete mellan flera organisationer i länet som arbetar för att synliggöra vatten som resurs och lyfta behovet av att uppnå god status i våra vatten. Vattenveckan syftar till att skapa förståelse för vattnets många värden och användningsområden - allt ifrån livsmiljöer för djur och växter till vatten som livsmedel och fritidsintresse. Vi uppmärksammar att vatten är en ändlig resurs som vi alla använder dagligen och som alla har ett ansvar för att förvalta med förnuft. Med små medel kan var och en av oss göra stor skillnad!

Vattenveckan 2023

2023 kom vattenveckan tillbaka till Södermanland. Olika aktiviteter gick att delta i runtom i länet. Länsstyrelsen i Södermanlands län samordnade vattenveckan, som hölls sista veckan i augusti. Vattenveckan sammanföll med Östersjödagen Länk till annan webbplats. den 31 augusti, som är en årlig festdag med syfte att hylla Östersjön och sprida kunskap om dess varierade natur, kultur och historia.

Program 2023 Pdf, 3 MB.

Vattenveckan 2022

Under 2022 saknade Länsstyrelsen resurser för att samordna vattenveckan.

Vattenveckan 2021

Utomhusutställning Östersjön – Från sött till salt

Under 2021 visades utomhusutställningen Östersjön – från sött till salt av prisbelönade fotografen och biologen Johan Hammar. Utställningen var ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Södermanland, Nynäs slott och Sörmlands museum.

För skolklasser och pedagoger finns det ett studiematerial framtaget till utställningen. Det innehåller samtliga bilder från utställningen tillsammans med diskussionsfrågor och en tipsrunda. Materialet är lämpligt från årskurs 4 och uppåt och berör många av läroplanens centrala innehåll i biologi, kemi och teknik. Materialet är framtaget av Johan Hammar.

Lärarunderlag i PDF-format Pdf, 5 MB.

Aktiviteter i (nästan) hela länet!

Under Vattenveckan 2021 genomfördes många olika aktiviteter runt om i länet. Bland annat producerades en poddserie som det går att ta del av längre ner på den här sidan.

Program 2021 Pdf, 2.6 MB.

Vattenveckan 2020

2020 blev Vattenveckan inställd på grund av Corona-pandemin.

Vattenveckan 2019

Under 2019 visades bland annat utomhusutställningen Värdefulla vatten på Stora Torget i Nyköping. Utställningen bestod av fotografier och texter som skulle fascinera, väcka nyfikenhet och inspirera till upptäckter i sjöar, åar och älvar. Genom att scanna QR koder kunde man se filmer, höra ljud och få mer information. Vattenveckan 2019 arrangerades 30 augusti till 8 september.

Program 2019 Pdf, 28.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Vattenveckan 2018

Program 2018 Pdf, 305.8 kB, öppnas i nytt fönster.

Vattenveckan 2017

Program 2017 Pdf, 123.6 kB, öppnas i nytt fönster.

Vattenveckan 2016

Vattenveckan genomfördes i maj.

Fisktärna med utslagna vingar matar en unge på en klippa, en annan unge står bredvid. Foto: Johan Hammar

Foto: Johan Hammar

Under Vattenveckan 2021 producerades en poddserie med tre avsnitt. I podden pratar vattenhandläggare Ola Pettersson med olika personer som arbetar med frågor kring vatten. Avsnitten är 15 - 20 minuter.

Lyssna på Vatten är mer än bara vatten Länk till annan webbplats.

Avsnitt 1 - Livet under ytan

Livet under ytan är ett av tre avsnitt i Länsstyrelsen i Södermanlands läns poddserie Vatten är mer än bara vatten. Avsnittet handlar både om livet under ytan och hur vattnet mår, berättar vattenexpert Ola Petterson när han till ljudet av vågskvalp inleder podden. Efter att ha introducerat sig själv pratar han med marinbiologen Johanna Bergman om ålgräsängar. Ålgräs ser ut som långa klargröna grässtrån som kan bli 30-60 centimeter långa och som växer i stora grästuvor som finns på sandiga bottnar. Ängen kan vara stor, liten och bestå av en individ som kan vara 100 år gammal. De har viktiga funktioner i havet som att binda sendiment, är en kolsänka som kan göra att man minskar försurningen och så fungerar det som en barnkammare för olika fiskar. Man kan dessutom hitta många häftiga arter i ålgräset. Om du vill se en ålgräsäng i Södermanland kan du ta dig ut till Askö naturreservat, men du behöver dyka ner på mellan två och fyra meters djup för att se den.

Efter att ha tackat Johanna pratar Ola med naturfotografen och biologen Johan Hammar om hans arbete bland annat med med utställningen Östersjön från sött till salt. Han berättar att han känner att sötvatten är underrapporterade även om de är väldigt viktiga för oss. Vad vi gör i våra sötvatten och hur vi nyttjar vårt land påverkar också hur Östersjön mår. Flera arter utnyttjar också dessutom båda vatten som nejonögon, ål, mört, gädda med mera. Dålig hantering av våra sötvatten kan bland annat påverka artbestånd, leda till syrefria bottnar och påverka algblomning. Samtidigt minskar näringsämnen som fosfor och kväve i Östersjön vilket är positiva förändringar. Det tar lång tid så det vi ser nu är resultat av det vi gjort tidigare, vilket innebär att vi inte ska tappa hoppet om förändring. Om man är intresserad av Johans foton kan man följa honom på Instragram bland annat. Ola avslutar med att berätta om Länsstyrelsens arbete med vatten där myndigheten bland annat ser hur vattnet mår, arbetar med naturreservat, delar ut bidrag och ser till att lagar/regler/restriktioner följs i Södermanlands län. Han lägger till att om man ska ägna sig åt vattenverksamheter så kan det vara så att man måste anmäla det till Länsstyrelsen. Läs mer på hemsidan och hör av er till oss om ni har några frågor.

Avsnitt 2 - Hur mår vårt vatten?

Avsnittet ”Hur mår vårt vatten?” kommer handla om statusen för våra sjöar och vattendrag berättar vattenexpert Ola Petterson när han till ljudet av vågskvalp inleder avsnittet. Efter att ha introducerat sig själv inleder han det första samtalet med Anneli Carlén, verksamhetschef på Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund. Ett vattenvårdsförbund kan se olika ut beroende geografi och vilka lokala frågor som är aktuella, men gemensamt är att arbetet bygger på lokal kunskap på en gräsrotsnivå. Frågorna kan handla om problem med övergödning, att fiskar dör i sjön eller översvämning. Specifikt Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund, som är ett av landets äldsta, startade när överläkaren på landstinget såg att patienter som ordinerades bad i kallbadhuset blev sjukare på grund av höga bakteriehalter i vattnet. Då sammankallade man de som påverkade och påverkades av vattenkvalitén och grundade förbundet som en gemensam lösning. Idag är de 70 medlemmar som inkluderar aktörer som kommuner, företag, lantbrukare och ideella organisationer som verkar inom ett stort geografiskt område. I frågan om övergödning bland annat kan förbundet bidra med hjälp av sina tre huvuduppgifter. Dels med hjälp av deras provtagningsprogram, deras samordning av vattenregleringen och deras åtgärdsarbete med lokala vattenaktörer. Anneli berättar också om ett exempel från verksamheten där de har en åtgärdssamordnare som hjälper lantbrukare med att minska läckage av växtnäring genom att vara med i hela processen från rådgivning till åtgärder som exempelvis att anlägga våtmarker. Ett konkret exempel är våtmarken Erkan i Kiladalen.

Efter att ha tackat Anneli pratar Ola om miljögifterna PFAS med ekotoxikologen Aleksander Millenkovic. PFAS är en grupp med över 4700 ämnen som egentligen inte finns naturligt. De började användas på 1950-talet för att de har specifika ytspecifika egenskaper som att stöta bort smuts och vatten, vilket är perfekt för bland annat impregnering av textilier och för att valla skidor. De sänker också ytspänning vilket används i bland annat rengöringsmedel och brandsläckningsskum. Problemet när ämnena hamnar på fel ställen, i miljön, är att de är extremt tåliga och bryts inte ner. Halterna av de här ämnena byggs upp i olika organismer inklusive i oss människor och de kan också färdas långa sträckor. Det finns många skadliga effekter som påverkar exempelvis blodfetter, sköldkörtel och immunförsvaret. Ämnena finns lite överallt i inomhusmiljön och i vissa livsmedel som insjöfisk. Idag är ett par av ämnena förbjudna och det pågår ett nationellt samt internationellt arbete med att fas ut dem. Vi arbetar också med kartläggning av förorenade områden. På Länsstyrelsen har vi precis avslutat en större provtagningsomgång i många sjöar och vattendrag där resultatet kommer presenteras i höst. Resultaten kommer ligga till grund för rekommendationer om fisk, vilket är ett arbete som också utreds på EU-nivå. Det finns mycket information på bland annat Livsmedelsverkets, Naturvårdsverkets och Kemikalieinspektionens hemsidor om man är intresserad av att veta mer om PFAS. Det går också bra att kontakta Länsstyrelsen i Södermanlands län vid frågor. Om man har några frågor angående första delen av samtalet går det även bra att höra av sig till Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund.

Avsnitt 3 - Människan och vattnet

Avsnittet ”Människan och vattnet” handlar om hur vi såg på vatten förr, när vi började tämja vattnet och vattentillgången nu. Vattenexpert Ola Petterson leder samtalen med först Rickard Borg som har koll på människor relaterat till vatten förr, hällristningar och paradigmskiften i städernas vattenförsörjning. Sedan pratar Ola med Susanne Skyllerstedt om vattenförsörjningsplanen i Södermanlands län. Där blickar de framåt och siar in i framtiden.

Rickard Borg är antikvarie och pedagog på Sörmlands museum. Människan har en dragning till vattnet på många olika sätt och vattnet markerar gränser för människan. Både åar men framförallt havet som är en slags existentiell plats där man kan möta det som finns inom oss och exempelvis våra gudar. Ett möte mellan det kända och det okända. Tittar man tillbaka finns det många myter och mytologiska motiv som beskriver just det här. Flyttar vi oss framåt i tiden så både förändras och förändras inte synen på vatten. Det kan fortfarande symbolisera det farliga och okända, något som vi ska tämja. Vilket blir mer och mer tydligt under industrialismen. Ett konkret exempel på det skulle kunna vara dricksvatten. Går man tillbaka i tiden i städerna var inte det en så hälsosam miljö och man hade stora problem med exempelvis sopor. Då hämtade man vattnet i brunnar om man kunde men även åar som var förorenade vilket bidrog till dödlighet på olika sätt. Senare utvecklades olika tekniker som gjutjärnstekniken vilket underlättade v vattenledning i städerna och även pumpteknik var en viktig utveckling. Så småningom växer generationer upp utan att reflektera över vart vattnet kommer ifrån. Till skillnad från den fysiska relationen man hade förr när man bar in vatten, vilket också påverkar vattnets värde. Ett sörmländskt exempel är Gnesta som är en stad som kommer till under 1800-talet i och med att järnvägen dras där. Där kommer första vattenledningen ganska sent år 1908 och då dras det bara till kvarteret Marieström. Så det kunde variera hur snabbt man fick vatten i olika delar av en stad. Vattenanvändning på andra sätt som exempelvis vid jordbruk har också varierat över tid och eskalerade också i och med industrialismen på 1800-talet där det man försökte kontrollera vattnet mer.

Efter det berättar Susanne Skyllerstedt om vattenförsörjningsplanen i Södermanlands län. Vi använder vatten till det mesta idag. Både som dricksvatten, jordbruk, industrier, turismnäringen och de ekosystem som finns runt om oss. Det finns olika typer av vatten som ytvatten, grundvatten och vattendrag. I och med klimatförändringarna påverkar det vattnet väldigt mycket. Både då klimatförändringarna tar sig i uttryck med vatten och att det påverkar vattnet. Man pratat om förändringar i nederbörd, temperatur och havshöjningar. Det förstärker problem som vi redan har med markanvändning och vattenuttag. Som exempel tänkte jag ta förändrade nederbördsmönster. I Södermanland kommer nederbörden förändras. Man räknar med att det blir mer nederbörd under året. Vilket man kan tänka är bra med tanke på torkan men det beror på när och hur den kommer. Vi räknar med mer nederbörd under vinterhalvåret, vilket skulle kunna fylla på reserverna, men är det som skyfall kan det påverka reserverna negativt då översvämningar kan leda till att vattnet förorenas. När vi pratar om torka, så är inte vattnet som kommer på sommarhalvåret något som fyller på vattendepåerna. Detta kommer kunna påverka vår vattenanvändning. Vi har inte vattenbrist i Södermanland på ett generellt plan just nu, men däremot finns det lokala risker att det blir brist under sommaren.

Varför är det viktigt att uppmärksamma vattenfrågorna?

Flera av de svenska miljökvalitetsmålen handlar om att arbeta för en förbättrad status i hav, sjöar, våtmarker och vattendrag:

  • Bara naturlig försurning
  • Ingen övergödning
  • Levande sjöar och vattendrag
  • Grundvatten av god kvalitet
  • Hav i balans samt levande kust och skärgård
  • Myllrande våtmarker
  • Giftfri miljö

Foto: Camilla Zilo

God vattenkvalitet - en utmaning för länet

Det är framförallt övergödning och fysisk påverkan som vandringshinder, rensning och rätning av vattendrag som påverkar den ekologiska statusen i våra vatten negativt.

Övergödning är den främsta vattenrelaterade utmaningen i länet och problemen är betydande. De åtgärder som görs nu tar tid att se, eftersom naturens återhämtning är långsam.

De stora vattentäkterna i länet har god dricksvattenkvalitet, men samtidigt finns förhöjda halter av föroreningar inom ett antal grundvattenförekomster.

Flera år av minskad nederbörd har lett till mycket låga grundvattennivåer i länet. Nivåerna i länets stora grundvattenmagasin är mycket under det normala. Stora grundvattenmagasin är viktiga för den kommunala vattenförsörjningen. De innehåller mycket vatten och reagerar långsamt på nederbörd och vattenuttag.

Sommarens varma och torra väder har även inneburit att nivåerna i de små vattenmagasinen har sjunkit. De små vattenmagasinen förser enskilda brunnar med vatten. Låga grundvattennivåer kan bland annat leda till saltvatteninträngning vid kusten och ökade föroreningar.

Vattenveckan är ett komplement till det övriga arbetet med Södermanlands vatten

Genom arbetet med länets åtgärdsprogram för miljömålen samlar vi alla goda krafter och jobbar gemensamt - tillsammans skapar vi synergier för miljön.

År 2000 beslutade EU om en ny europeisk vattenpolitik, EU:s vattendirektiv, som innebär att alla medlemsländer ska arbeta för att bevara och förbättra kvaliteten i våra sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten.

Inom vattendirektivet finns åtgärdsprogram som ska leda till att politiken följs. Åtgärderna handlar om bättre styrmedel, utökad myndighetsutövning och ökat ansvar hos olika sektorer och aktörer i samhället.

Alla aktiviteter som behöver göras för att uppnå vattendirektivets kriterier och miljömålen finns inte reglerade i vattendirektivets olika åtgärdsprogram. Det behövs komplement och där är Vattenveckan ett av initiativen i Södermanland.

Foto: Jenny Rondahl

Kontakt

Länsstyrelsen i Södermanlands län

611 86 Nyköping

Dela sidan:

Landshövding

Beatrice Ask

Besöksadress

Stora Torget 13

Postadress

611 86 Nyköping

Organisationsnummer

202100-2262

Följ oss