Aktuella vädervarningar i Södermanlands länJust nu är det flera vädervarningar i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Riksintressebeskrivningar för Södermanland

 

Länsstyrelsen ska ta fram planeringsunderlag gällande riksintressen enligt 3–4 kap. MB. Arbetet med planeringsunderlag ska enligt hushållsförordningen baseras på underlag från de övriga centrala myndigheterna.

Riksintresse för kulturmiljövården - MB 3:6

Områden som är av riksintresse för kulturmiljövården skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön.

Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Södermanlands län beslutades första gången av Riksantikvarieämbetet i november 1987. För varje riksintresse finns det värdetexter som beskriver området och dess värden. En revidering av värdetexterna beslutades av Riksantikvarieämbetet i augusti 1996. Dessa värdetexter är fortfarande giltiga.

Under 2014 färdigställde Länsstyrelsen i Södermanlands län en reviderad uttolkning av riksintressenas gränser i landskapet. Länsstyrelsen tog även fram ett kunskapsunderlag för vart och ett av länets riksintressen för kulturmiljövården.

Riksintressen per kommun

Här finns värdetexter och fördjupat kunskapsunderlag för länets 58 områden av riksintresse för kulturmiljövård.

I Eskilstuna kommun finns 12 områden av riksintresse för kulturmiljövården.                         

Här finns två centralbygdsområden, en småstadsmiljö och en industristadsmiljö, ett odlingslandskap, en slottsmiljö och ett herrgårdslandskap samt en kanalmiljö. Fyra områden karaktäriseras främst som fornlämningsmiljöer.

Riksintresset Råby-Rekarne tangerar Västmanlands län och Barva-Lindholm med huvuddel i Eskilstuna kommun, sträcker sig in i Strängnäs kommun. Hjälmare Kanal har en stor del av sin omfattning i Västmanlands län.

Värdebeskrivningar med tillhörande kunskapsunderlag för de olika områdena finns i under respektive område.

Motivering:
Centralbygd med rikt och tätt fornlämningsbestånd i rumsligt åtskilda skikt från bronsålder, äldre och yngre järnålder och medeltid samt välbevarad herrgårdsmiljö på medeltidsbygdens marginal, där även bronsåldersmiljöerna finns. (Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Unik åsmiljö med sex stora gravfält med gravar från bronsålder till yngre järnålder. På åsen ligger också kyrkan med delar bl.a. från 1100-talet. Öster om åsen, och huvudsakligen norr om lindholmen, är flera välbevarade miljöer från bronsålder/äldsta järnålder med skärvstenshögar och gravar. Två överlagrande säteribildningar med intakta arrendegårdar torp och agararindustriella anläggningar. Lindholms corps-de-logi i nyklassicistisk stil från 1794, ekonomibyggnader och arbetarbostäder.

 

Område av riksintresse för kulturmiljövården i Södermanlands län. Barva - Lindholm - Söderby

Barva - Lindholm - Söderby

Motivering:
Herrgårdslandskap med blandning av självägande byar och godsstruktur.

Uttryck för riksintresset:
Biby säteri, där organisationen med brukningscentrum, underlydande gårdar och utmarkstorp är tydlig.  Manbyggnader av trä från 1600-talets början.  Ingenjörsbron, ursprungligen helt av trä, från 1800-talet.

 

Område av riksintresse för kulturmiljövården i Södermanlands län. Biby

Biby

Motivering:
Smides- manufaktur- och industristad som speglar många olika utvecklingssteg och de sociala förhållandena från medeltiden och 1600-talet fram till tiden efter 1950.

Uttryck för riksintresset:
Medeltida tätortsbildning på Eskilstunaåns östra sida med långgata längs stranden och småskalig träbebyggelse. Gestaltmässig, avancerad, rutnätsplan från 1658. 

Olika administrativa stads och tätortsbildningar som senare slagits samman. Rademachersmedjorna och Fristadshusen. Handels- och hantverksgårdar från 1700- och 1800-talet.  Industrianläggningar och stadsplanemönster från 1800 - 1900-tal. Bostadsområden för arbetare och tjänstemän från 1900-talet.

 

Motivering:
Kanalmiljö, ett av de äldsta kanalbyggena i landet.

Uttryck för riksintresset:
Anläggningen är från 1600-talet, men i dag med 1800-talsprägel.  Till miljön hör servicestruktur med bebyggelse för arbetare och tillsynspersonal och ekplanteringen längs kanalen avsedd för kommande slussreparationer.

 

Område av riksintresse för kulturmiljövården i Södermanlands län. Hjälmare kanal

Hjälmare kanal

Motivering:
Centralbygd, som speglar hur Mälardalen anpassades till landhöjning, växande befolkning mm. från bronsålder till 1800-talets sjösänkningar, med herrgårdslandskap från 1600-talet, inklusive minnen förknippade med Axel Oxenstiernas tid.
(Fornlämningsmiljö, Bymiljö, Kyrkomiljö)

Uttryck för riksintresset:
Spridda gravar från bronsålder och flera fornborgar från övergången mellan yngre och äldre järn-ålder. "Kung Inges hög". Talrika byar med gravfält från yngre järnåldern inom dagens gränser, samt ett flertal runristningar.  Delar av äldre färdleder såväl till lands som på vatten markerade av bl. a. gravfält, hålvägar och runinskrifter såsom vid Kjulaås och vid Ramsundet. Flera tidigromanska kyrkor. Axel Oxenstiernas gravkyrka i Jäder med rik 1600-talsarkitektur. Fiholms sätesgård med dess koppling till Jäders kyrka.

 

Motivering:
Farledsmiljö med flera fornborgar, typisk för Södermanland.
(Forntida farledsmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Tre fornborgar på förkastningsbrant utmed forntida vattenled som förband Mälaren med Hjälmaren. Delvis mycket välbyggda och höga vallar med kallmurad utsida.

 

Område av riksintresse för kulturmiljövården i Södermanlands län. Norrlången - Bårsta

Norrlången - Bårsta

Motivering:
Fornlämningskoncentration med välbevarade och representativa grav- och boplatsmiljöer från bronsålder och framåt.
(Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Bronsåldersmiljöer med skärvstenshögar, älvkvarnar och gravar.  Dessutom finns husgrundsliknande anläggningar, s.k. Brobyhus, en sällsynt fornlämningskategori.  Fornborgar och gravfält från äldre jämålder ger kontinuitet in i yngre järnålder.

I området ingår även:
Romansk kyrka från 1100-talet. Främst medeltida bebyggelsemönster med ett fåtal gårdar, varav en herrgård med särpräglad bebyggelse.

 

Motivering:
Unik slottsmiljö från 1840-talet med medeltida anor.

Uttryck för riksintresset:
Äldre huvudbyggnad, totalt omgestaltad under den stilimiterande 1800-talsarkitekturens begynnelsefas i form av normandisk exteriör från ca 1840.  Påkostad utformning av arbetarbostäder, ekonomibyggnader, trädgård och park. Ädellövskog.  Agrarindustriella anläggningar.

 

Stora Sundby

Stora Sundby

Småstadsmiljö med i huvudsak medeltida gatunät och som speglar utvecklingen från köpstad och utförselhamn till manufakturcentrum.
(Bruksmiljö, Kvarnmiljö, Kanalmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Bevarad 1700-tals och 1800-tals bebyggelse.  Planstrukturen samt stadsgårdar och bebyggelse-mönster från 1700- och 1800-talen. Offentliga byggnader med medeltida kyrka samt skolhus och rådhus. Rester av Karl IX:s kanal.
Kvarnanläggning från 1600-talet samt Holmens bruk med herr-gårdsanläggning uppförd under 1770-talet och Nyby bruk med herrgård och brukssamhälle från 1800-talet.  Skolor och folkrörelselokaler.

 

Motivering:
Lokalt centrum under järnålder och medeltid vid viktig kommunikationsled mellan Södermanland och de norra Mälarlandskapen.
(Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Åssträckning med gravar och bebyggelselägen från bronsålder och framåt. Stora järnåldersgravfält, bl.a. Tumbogravfältet med ca 500 gravar, samt hålvägssystem och rester av spärranläggningar (fornborgar) på åsarna. Två fornborgar i utkanten av bygden och ett flertal runstenar. Mycket välbevarad romansk kyrka från 1100-talet med sockencentrum från 1600-tal och senare. Medeltida tingsplats.

 

Motivering:
Odlingslandskap präglat under 1800-talet med välbevarad bebyggelse och trots lagaskiftet väl sammanhållna bykärnor.
(Bymiljö).

Uttryck för riksintresset:
Laga skiftet är avläsbart i åkermarken genom öppna diken. Glest äldre vägnät och den enhetliga bebyggelsen i byarna Vi, Konungsö och Södra Åby. Stora ekonomibyggnader förknippade med Hjälmarens sänkning.

 

Västermo

Västermo

Motivering:
För landet unik fornlämningskoncentration vid vatten på och omkring Åsbyåsen med gravfälts- och boplatsmiljöer.
(Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Cirka 250 fornlämningar av bronsålder-/äldre järnålderstyp. Ett av Sveriges största gravfält med ca 500 gravar, varav 350 av yngre järnålderstyp, bestående av gravar med mittblock med unika kantkedjor och brättekonstruktion, boplats vid Mesta Norrgård med skärvstenshögar, terrasseringar och röjda ytor.  Ekeby medeltida kyrkoruin. Fornborgar

I området ingår även:
Agrar miljö från senare delen av 1800-talet med dess övergång till stordrift inom djurhållningen. Stenby äng.


Åsby - Stenby Äng

Åsby - Stenby Äng

I Flens kommun berörs 12 områden av riksintresse för kulturmiljövården. 

Det finns fem olika karaktärer på herrgårdmiljöer / herrgårdslandskap och en slottsmiljö, tre odlingslandskap, en militär miljö och kyrkby.

Riksintresset Vadsbro-Ånhammar med huvuddel i Flens kommun, sträcker sig in i Gnesta kommun. Riksintresset Ericsberg med huvuddel i Katrineholms kommun, sträcker även sig in i Flens kommun.

Värdebeskrivningar med tillhörande kunskapsunderlag för de olika områdena finns i under respektive område.

Motivering:
Odlingslandskap med fornlämningsmiljö präglad av äldre och yngre järnålder.
(Kyrkomiljö).

Uttryck för riksintresset:
Enstaka bronsåldersrösen. Gravfält från både äldre och yngre jämålder vid byarna och en kungshög vid Blacksta by. Runstenar, varav flera vid vägen mellan Husby - Oppunda och Vadsbro, och en ristad i ett jordfast block. En äldre sträckning av vägen är bevarad som hålväg. Medeltida sockenkyrka byggd på Blacksta bys mark, samt traditionell bondgårdsbebyggelse främst från 1800-talet.

 

Blackstaby m.m.

Blackstaby m.m.

Motivering:
A. Slottslandskap med bruk och socken- och häradscentrum präglat av storgodset Ericsberg.
(Bruksmiljö, Vägmiljö).

B. Vetenskapligt intressant stenåldersboplats.
(Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset:
A. Ericsbergs slott i barockstil med äldre delar och påkostad inredning samt underlydande gårdar och torp. Forssjö järnbruk med masugn och såg. Stora Malms sockencentrum med medeltidskyrka och byggnader i samma färg som Ericsbergs.  Gammalt administrativt centrum med tingshus och hållstall vid Stensjö med en del av den gamla vägen bevarad. Äldre vägnät.

B. Stenåldersboplats i Östra Vrå som givit namn åt Mälardalen äldsta jordbrukskultur. (En perifer del av området berör Flens kommun)

 

Ericsberg

Ericsberg

Motivering:
Övervägande medeltida kolonisationsbygd med ålderdomligt vägnät.

Uttryck för riksintresset:
Småbrutet och kuperat odlingslandskap med omfattande betesprägel, små slingrande grusvägar som följer terrängen och bebyggelse huvudsakligen från 1800- och 1900-tal i små och medelstora gårdar. Mälby f.d. prästgård.

 

Flenmo - Hökärr

Flenmo - Hökärr

Motivering:
Herrgårdsmiljö kring Harpsund som är hedersbostad för landets statsminister.

Uttryck för riksintresset:
Säteri på 1600-talet.  Ny mangårdsbyggnad, ekonomibyggnader och arbetarbostäder från 1910-20.  Arbetarbostäderna Nygård uppförda som "herrgårdsanläggning i karolinsk stil". Ängs- och hagmarker.

 

Harpsund

Harpsund

Motivering:
För det inre av Sörmland typiskt småbrutet odlingslandskap, med sammanhållen bebyggelse och specifik fornlämningsbild från bronsålder och äldre järnålder.
(Fornlämningsmiljö, Bymiljö, Herrgårdsmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Uppodlade dalsänkor mellan skogklädda eller betade bergs- och moränhöjder. Ovanligt många ensamma eller i små grupper liggande rösen och stensättningar med stenfyllning samt två gravhägnader, en vallanläggning, en fornborg och ett gravfält. Byar med 1800- och tidig 1900-talsbebyggelse.  Avgärdshemmanet Saxäng med mindre herrgårdsanläggning från 1914-1917.

 

Jälund - Sörby m.m.

Jälund - Sörby m.m.

Motivering:
Herrgårdsmiljö med 1700-talsprägel kring Lagmansö gods, sätesgård sedan medeltiden.
(Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Typiskt läge för en medeltida herremansgård på en udde i sjön Långhalsen. Mangård med fyra flyglar planerade under 1700-talet. Gårdar med välbevarad bebyggelse, äldre vägsträckning, flera gravfält från äldre och yngre jämålder och grav- och boplatsmiljö från bronsålder/äldsta järnålder.

 

Lagmansö

Lagmansö

Regements- och handelsort, köping från 1784, med stadsmässig rutnätsplan och välbevarad bebyggelse.
(Militär miljö).

Uttryck för riksintresset:
Gatunät och bebyggelsestruktur från 1790.  Tingshus, medeltida sockenkyrka och välbevarad äldre träbebyggelse från främst 1800-tal och tidigt 1900-tal.  Exercisfältet Malma hed och Plevnahöjden med militära anläggningar och regementsbyggnader.

I området ingår även:
En viktig kustbunden stenåldersboplats från Vråkulturen (cirka 3000 f.Kr.).

 

Malmköping

Malmköping

Motivering:
Ovanligt åskådligt exempel på äldre kyrkby med många sockenkommunala funktioner.

Uttryck för riksintresset:
Kyrka från 1200-talet, senast tillbyggd 1874 med by i höjdläge. Skoltomt med tre generationer av skolbyggnaden, sockenstuga och kyrkstallar.

 

Mellösa kyrkby

Mellösa kyrkby

Motivering:
Herrgårdslandskap med bevarad torpbebyggelse och äldre vägnät.
(Fornlämningsmiljö, vägmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Sparreholms 1600-talsherrgård med nuvarande bebyggelse från 1700-talet. Sparreholms vidsträckta ekhagar, parkliknande hag- och ängsmark samt en omfattande torpbebyggelse. Långdunkers herrgård och Ramsbergs gårda med ståtliga ekonomibyggnader, bl.a. har Ramsberg en ladugård i nationalromantisk stil. Nyklacissistisk sockenkyrka med två före detta skolhus. Fornlämningar, främst från bronsåldern och framåt.

 

Sparreholm

Sparreholm

Motivering:
Herrgårdslandskap präglat av 1600-talets säterier.
(Fornlämningsmiljö, Kvarnmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Godsen Ånhammar, Ekensholm och Vadsbro är säteribildningar från 1600-talet, medan godset Dunkershall är skapat genom gårdssammanslagningar efter laga skiftet. På Ånhammar finns ett flertal torp och arbetarebostäder, en stor såg vid Glörnnäs samt en kvarn. Dunkers sockencentrum. Fornlämningsrik dalgångsbygd med äldre vägnät, gravfält, fornborgar och runstenar.

 

Vadsbro - Ånhammar m.m.

Vadsbro - Ånhammar m.m.

Motivering:
Slottsmiljö, anlagd av Karl IX:s änka drottning Kristina i ett för förvaltningen av hertigdömet (1568-1622) strategiskt läge och präglad av nyklassicistisk bebyggelse.
(Fornlämningsmiljö, Bymiljö, Tidig industriell miljö).

Uttryck för riksintresset:
Slottet i klassicistisk stil efter ombyggnad kring år 1800, sedan 1600-talet på framträdande plats på holmen söder om den avhysta byn. Odlingslandskap med stora åkrar omgivna av stora ängs- och hagmarker med ek. Ekonomibyggnader, arbetarbostäder och torp från 1700- och 1800-talen samt lämningar efter tegel- och kalkugnar och kalkbrott. Lämningar efter Näsby avhysta by. Årdala medeltida kyrka med ålderdomshem, kyrkstall och Sigridslunds skola från 1826.  Flera stora gravfält från äldre och yngre järnålder med högar, stensättningar, domarringar och resta stenar.

 

Vibyholm -Årdala m.m.

Vibyholm -Årdala m.m.

Motivering:
Herrgårdsmiljö kring Åkerö, känd som C G Tessins stamgods och genom åkeröäpplet

Uttryck för riksintresset:
Anläggningen med medeltida läge på en ö, karaktäriseras av rokokoherrgården med huvudbyggnad, flyglar och inspektorsbyggning, planerad av C G Tessin och C Hårleman, uppförd vid 1700-talets mitt. Stamträdet för åkeröäpplet i den terrasserade trädgården.

 

Åkerö

Åkerö

I Gnesta kommun berörs sju områden av riksintresse för kulturmiljövården.                        

Här finns en centralbygd, en herrgårdsmiljö, en vägmiljö och stationssamhället Gnesta. Riksintresset ”Eriksgatan” Önnersta-Aspa, med huvuddel i Gnesta kommun, sträcker sig in i Nyköpings kommun.

Riksintressena Åkers Styckebruk med del av Mälarmården med huvuddel i Strängnäs kommun och Vadsbro-Ånhammar med huvuddel i Flens kommun, sträcker även sig in i Gnesta kommun.

Värdebeskrivningar med tillhörande kunskapsunderlag för de olika områdena finns i under respektive område.

Motivering:
Herrgårdsmiljö där anläggningen räknas som det främsta exemplet i landet på empirstil.

Uttryck för riksintresset:
Elghammars manbyggnad ritad av italienaren Quarenghi ca 1810 empirestil samt bostäder och ekonomibyggnader i nyklassicistisk stil.

 

Elghammar

Elghammar

Motivering:
Vägmiljö, förhistorisk och medeltida vägsträckning, som tillhört övergripande samfärdselstråk, troligen den forna Eriksgatan.
(Forn- och medeltida vägmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Slingrande vägsträckning med vägbankar, stenvalvsbroar och intakta milstolpar. Vägen går delvis genom gamla utmarker med bl.a. häradets avrättningsplats, gravfält, en runristning, fornborg och bronsåldersrösen. Bybildning med ålderdomlig bebyggelse. Gästgivargård vid Önnersta. Ekeby reglerade radby.

 

Eriksgatan Önnersta - Penningby

Eriksgatan Önnersta - Penningby

Motivering:
Stationssamhälle från västra stambanans tillkomst, med stadsmässig bebyggelse som speglar järnvägsortens framväxt från 1857 till modem tid.

Uttryck för riksintresset:
Plan med stadsmässiga drag med bebyggelsen vänd mot järnvägen och bostadsbebyggelse från järnvägens första tid till decennierna kring sekelskiftet. Bakom detta ett område med småskalig oregelbunden bebyggelse från samhällets första tid.

 

Gnesta

Gnesta

Motivering:
Centralbygd sedan bronsåldern med lång bebyggelsekontinuitet i läsbart öppet odlingslandskap. (Fornlämningsmiljö, Herrgårdsmiljö, Bruksmiljö, Kyrkomiljö).

Uttryck för riksintresset:
Spår från bronsålders besättningar (skärvstenshögar och gravar samt hällristningar).  Gravfält från äldre och yngre jämålder samt runstenar.  I miljön ingår medeltidskyrkor Enskilda miljöer är Heby 1700-tals herrgård, Blacksta och Avla reglerade radbyar och Dillnäs kyrkby samt Skeppsta under 1500-talet grundade järnbruk med såg och kvarn och Närlunda herrgård.

 

Gåsinge - Dillnäs och del av Frustuna - Kattnäs

Gåsinge - Dillnäs och del av Frustuna - Kattnäs

Motivering:
För det inre av Sörmland typiskt småbrutet odlingslandskap, med sammanhållen bebyggelse och specifik fornlämningsbild från bronsålder och äldre järnålder.
(Fornlämningsmiljö, Bymiljö, Herrgårdsmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Uppodlade dalsänkor mellan skogklädda eller betade bergs- och moränhöjder. Ovanligt många ensamma eller i små grupper liggande rösen och stensättningar med stenfyllning samt två gravhägnader, en vallanläggning, en fornborg och ett gravfält. Byar med 1800- och tidig 1900-talsbebyggelse.  Avgärdshemmanet Saxäng med mindre herrgårdsanläggning från 1914-1917.

 

Jälund - Sörby m.m.

Jälund - Sörby m.m.

Motivering:
Herrgårdslandskap präglat av 1600-talets säterier.
(Fornlämningsmiljö, Kvarnmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Godsen Ånhammar, Ekensholm och Vadsbro är säteribildningar från 1600-talet, medan godset Dunkershall är skapat genom gårdssammanslagningar efter laga skiftet. På Ånhammar finns ett flertal torp och arbetarebostäder, en stor såg vid Glörnnäs samt en kvarn. Dunkers sockencentrum. Fornlämningsrik dalgångsbygd med äldre vägnät, gravfält, fornborgar och runstenar.

 

Vadsbro - Ånhammar m.m.

Vadsbro - Ånhammar m.m.

Motivering:
Två bruksmiljöer med mellanliggande modern tätort i vilka utvecklingen från 1500-tal till nutid är läsbar.

Uttryck för riksintresset:
Styckebruk med bruksherrgård från 1700-talet med en av landets största engelska parker, arbetarbostäder från flera århundraden samt industriområde med välbevarade ruin efter dubbelpipig masugn, byggnader från 1700- 1800- och 1900-tal. Krutbruk. Tätortens centrum har välutformad bostadsbebyggelse från 1950-talet.

 

Åkers styckebruk

Åkers styckebruk

I Katrineholms kommun finns sex områden av riksintresse för kulturmiljövården.                         

Här finns en stads- en torp- och en bymiljö. Två områden karaktäriseras som herrgårdslandskap, därtill finns ett slottslandskap. Riksintresset Ericsberg med huvuddel i Katrineholms kommun, sträcker sig även in i Flens kommun.

Värdebeskrivningar med tillhörande kunskapsunderlag för de olika områdena finns i under respektive område.

Motivering:
A. Slottslandskap med bruk och socken- och häradscentrum präglat av storgodset Ericsberg.
(Bruksmiljö, Vägmiljö).

B. Vetenskapligt intressant stenåldersboplats.
(Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset:
A. Ericsbergs slott i barockstil med äldre delar och påkostad inredning samt underlydande gårdar och torp. Forssjö järnbruk med masugn och såg. Stora Malms sockencentrum med medeltidskyrka och byggnader i samma färg som Ericsbergs.  Gammalt administrativt centrum med tingshus och hållstall vid Stensjö med en del av den gamla vägen bevarad. Äldre vägnät.

B. Stenåldersboplats i Östra Vrå som givit namn åt Mälardalen äldsta jordbrukskultur. (En perifer del av området berör Flens kommun).

 

Ericsberg

Ericsberg

Motivering:
Herrgårdslandskap med rötter i både medeltid och 1600-tal.
(Bymiljö)

Uttryck för riksintresset:
Ökna och Fjällskäfte medeltida sätesgårdsbildningar och Fors, Vegersbergs och Abbotnäs 1600-talssäterier. Öknaby har sammanhållen bykärna och bebyggelse i huvudsak från 1800-talet.  Floda nygotiska sockenkyrka med bevarade medeltida delar samt välbevarat sockencentrum.

 

Flodabygden

Flodabygden

Motivering:
Bymiljöer med bibehållen karaktär.

Uttryck för riksintresset:
Byarna Östra och Västra Granhed med välbevarad bykaraktär och bebyggelse från 1700- och 1800­talen. Småskaligt odlingslandskap, odlingsrösen och betesmarker. Väg med 1600-talssträckning, kvarnmiljö och skola.

 

Granhed

Granhed

Motivering:
Rikt herrgårdslandskap präglat av stordrift, sedan medeltiden.
(klostermiljö).

Uttryck för riksintresset:
Husgrund från järnåldern som visar ett monumentalt byggnadssätt. Abbotshuset och andra rester av Julita cistercienskloster från tidig medeltid. Herrgårdarna Julita, Gimmersta, Ås och Fogelstad har huvudbyggnaden från 1600-, 1700- och 1800-talen och långa allésystem. Centralt belägna sätesgårdar och perifert till odlingsmarken anlagda arrendegårdar och torp.  Gryts arrendegård från 1700-talet på platsen för den medeltida prästgården.

I området finns även:
Stenåldersfynd och bronsåldersfynd samt gravfält, främst från yngre järnålder.

 

Julitabygden

Julitabygden

Motivering:
Stadsmiljö som tydligt speglar järnvägsbyggandet som samhällsbildande faktor, där utvecklingsstadierna från 1860-telets anläggande av järnvägen mellan Stockholm och Göteborg till tiden före andra världskriget är läsbara. (Stadsmiljö; järnvägsstad, industristad)

Uttryck för riksintresset:
Bibehållna stadsplaner från järnvägssamhällets utbyggnadsfaser med sammanhållen bebyggelse vid järnvägsstationen och järnvägsparken, runt Stora torget och norr om järnvägsstationen vid Gröna Kulle och Västra skolan. Stadsmässig bostads-, institutions- och handelsbebyggelse som skolor, affärshus, bank- och posthus, tingshus, hotell, vattentorn, kyrka samt villor och flerbostadshus. Spridd historisk industribebyggelse. Planteringar, trädgårdar och parker t.ex. järnvägsparken, Kullbergska husets trädgård och trädalléerna längs stadsgatorna.


Katrineholm

Katrineholm

Motivering:
Välbibehållna ängs- och hagmarksmiljöer på slåtter- och fäbodar.
(Torp).

Uttryck för riksintresset:
Fiskartorp under Julita gård.  Närmast torpet öppen mark. Ädellövsskog med spår av hamling. Mindre delar av ängsmarken präglad av slåtter och bete. I anslutning till torpet finns ett bostadshus i nationalromantisk stil, uppförd för den dåvarande ägaren till Julita gård.

 

Tåkenön

Tåkenön

I Nyköpings kommun berörs 13 områden av riksintresse för kulturmiljövården. 

Här finns en bruksmiljö, en stadsmiljö, en skärgårdsmiljö och en kommunikationsmiljö. Tre områden karaktäriseras främst som odlingslandskap, två har huvudkaraktär som centralbygdsområden och i kommunen finns tre olika typer av herrgårdslandskap.

Riksintresset Ringsö-Hartsö med huvuddel i Nyköpings kommun, sträcker sig in i Trosa kommun.

Värdebeskrivningar med tillhörande kunskapsunderlag för de olika områdena finns i under respektive område.

Motivering:
Odlingslandskap präglat av Kungsladugården, som sedan medeltiden tillhört Nyköpingshus, och som har kvar sin ursprungliga avgränsning mot staden.
(Fornlämningsmiljö)

Uttryck för riksintresset:
Huvudbyggnaden från 1816-1819 efter Hårlemans normalritning, arbetarbostäder och medeltida kastalgrund. På Lindbacke järnålderslämningar. Nu betespräglad öppen hagmark, som tidvis har utnyttjats som stadshage.  Slåttermarker på Svanvikens norra strand.

 

Arnö - Stora Kungsladugården

Arnö - Stora Kungsladugården

Motivering:
Herrgårdsmiljö med ståtlig bebyggelse i tidig rokokostil.
(Fornlämningsmiljö)

Uttryck för riksintresset:
Björksund manbyggnad från 1727 av J.G. Destain och flyglar från 1740-talet av C. Hårleman. Arbetarbostäder m.m. Torp och arrendegårdar från cirka 1850-1920. Rösen och gravfält På högre liggande delar i norr.

 

Björksund - Stora Sulsta

Björksund - Stora Sulsta

Motivering:
Vägmiljö, förhistorisk och medeltida vägsträckning, som tillhört övergripande samfärdselstråk, troligen den forna Eriksgatan.
(Forn- och medeltida vägmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Slingrande vägsträckning med vägbankar, stenvalvsbroar och intakta milstolpar. Vägen går delvis genom gamla utmarker med bl.a. häradets avrättningsplats, gravfält, en runristning, fornborg och bronsåldersrösen. Bybildning med ålderdomlig bebyggelse. Gästgivargård vid Önnersta. Ekeby reglerade radby.

 

Eriksgatan Önnersta - Penningby

Eriksgatan Önnersta - Penningby

Motivering:
Vägmiljö som tillhört övergripande samfärdselstråk, troligen med sträckningen av den forna Eriksgatan.

Uttryck för riksintresset:
Flera äldre vägpartier med uppbyggda stenbankar eller kraftig stenskoning finns bevarade i skogen.

 

Gamla vägen Stavsjö - Krokek

Gamla vägen Stavsjö - Krokek

Motivering:
Odlingslandskap med rötter i bronsåldern, fullkoloniserat sedan 1800-talet, präglat av stordrift.
(Bymiljö, Boställsmiljö)

Uttryck för riksintresset:
Skärvstenshögar och gravar (rösen och runda stensättningar) från bronsåldern.  Många gravfält från äldre men främst yngre järnålder och fornborg. Eggartsnäs medeltida sätesgårdsruin.  Halla kyrkomiljö med f d prästgård och skola, Senesta och Ellesta byar.  Stora sammanslagna herrgårdsliknande bondgårdar från 1800-talet och ett flertal militieboställen.

 

Halla -Stigtomta

Halla -Stigtomta

Motivering:
Herrgårdslandskap med gårdar, torp och prästgård.
(Fornlämningsmiljö, Kvarnmiljö, Kyrkomiljö)

Uttryck för riksintresset:
Husby herrgård med underlydande gårdar och torp. Husby - Oppunda kyrka, Valva värdefulla prästgårdsmiljö, Vada kvarn m m. Gravfält och två storhögar.

 

Husby - Oppunda

Husby - Oppunda

Motivering:
Odlingslandskap som speglar en rik och varierad bebyggelseutveckling från och med bronsåldern.
(Fornlämningsmiljö, Bymiljö, Kyrkomiljö, Bruksmiljö)

Uttryck för riksintresset:
Små, mestadels av skiften upplösta byar.  Sockenkyrkor med prästgårdar och skolor, 1600-talsvägsträckning med runstenar och Berga - Tuna säteri med arbetarbostäder. Flera bronsåldersboplatser, hällristningar samt rösen och stensättningar.  Lämningar efter styckebruk.

 

Kiladalen

Kiladalen

Motivering:
Centralbygd, fullkoloniserad vid järnålderns slut och med kontinuitet från bronsåldern.
(Fornlämningsmiljö)

Uttryck för riksintresset:
Bronsåldersbosättning med boplatser, huslämningar skålgropar och runstenar t.ex. vid Aspa löt hundarets, sedermera Rönö härads, tingsplats. Eriksgatan korsar här Storån, och i anslutning till bron står fyra runstenar och tre resta stenar.  Söder därom är den s.k. Tingshögen. Vid Oppusa en Husbygård med kungshögen Uppsa kulle. I området finns fem fornborgar och ca 20 runstenar.

 

Lid - Runtuna - Spelvik - Ludgo - Lästringe

Lid - Runtuna - Spelvik - Ludgo - Lästringe

Motivering:
Residensstad som utgjort ett viktigt politiskt maktcentrum sedan medeltiden. Som huvudort i Karl IX:s hertigdöme 1568-1622 utvecklades staden till ett av landets första industriella centra. Stadsmiljö präglat av konsekvent genomförd reglering vid 1600-talets mitt, låg bebyggelse och industrianläggningar från skilda tider.

Uttryck för riksintresset:
Det medeltida Nyköpingshus utbyggt av Karl XI, i ruiner efter en eldsvåda 1665. De medeltida kyrkorna, stadsplanen med rätvinkligt rutmönster från regleringar 1647 och 1665, ett av landets mest konsekvent genomförda exempel på statsmaktens moderniseringssträvanden vid 1600-talets mitt.  Torgmiljön med residenset och det f.d. rådhuset samt annan bebyggelse som kännetecknar residensstaden.  Kvarnbyggnader och andra industrianläggningar. 1900-talets bostadsbebyggelse med flerbostadshus, villaområden och "miljonområdet" Brandkärr.

 

Nyköping

Nyköping

Motivering:
A. Dalgångsbygd med utpräglat herrgårdslandskap i norr och storbondebygd i söder.
(Kyrkomiljö)

B. Fornlämningsmiljö vid Släbro med unika hällristningar

Uttryck för riksintresset:
A. Herrgårdarna Näs i karolinsk stil samt Tistad, Christineholm och Täckhammar i nyklassisk stil med ekonomibyggnader, parker och alléer, arbetarbebyggelse, arrendegårdar och torp samt stor-bondegårdar, från 1600-talet och framåt. Bärbo 1200-talskyrka. Byar saknas helt. Gravfält från järnåldern.

B. Vid Släbro ligger länets största hällristningskomplex som är unikt i ett nordiskt perspektiv. Här finns också två stora yngre järnåldersgravfält på var sin sida om ån med runstenar och hålvägar samt en mycket värdefull stenlagd bank över ån.

 

Nyköpingsåns dalgång

Nyköpingsåns dalgång

Motivering:
Skärgårdsmiljö med betydelse för sjöfart och kustförsvar sedan medeltiden och ännu fungerande skärgårds- och fiskehamn.
(Farledsmiljö)

Uttryck för riksintresset:
Skärgårdsområde med traditionell bebyggelse och prägel av jordbruk med betesdrift. Sävö lotsstation från 1876.  Sävösunds före detta krog, och Långö gård med före detta skola. Lindholmens och Hartsö före detta lotshemman m.m. Ringsö by och sjöbodar. Mäktigt kuströse på Ringsö:s norra del.

 

Ringsö - Hartsö m.m.

Ringsö - Hartsö m.m.

Motivering:
Bruks- och gruvmiljö med lämningar efter kobolt-, järn- och främst kopparbergslag från länets tidigaste bergshantering.
(Kyrkomiljö, Vägmiljö)

Uttryck för riksintresset:
Kring länets enda träkyrka, från 1620, ligger i Koppartorp en mycket välbevarad gruvarbetarbebyg­gelse från 1700- och 1800-talen samt lämningar från gruvdriften, som upphörde 1889. Flera medeltida hyttområden samt lämningar efter 1600-, 1700- och 1800-talets bergshantering. Välbevarat vägnät åtminstone från 1600-talet med i stort antal väghållningsstenar. Kyrkstigen till Tuna kyrka har medeltida sträckning.

 

Tunaberg - Koppartorp

Tunaberg - Koppartorp

Motivering:
Sedan byggnadsskedet på 1600-talet nästan oförändrad herrgårdsmiljö.
(Fornlämningsmiljö)

Uttryck för riksintresset:
Mangård med flyglar och park från 1660-talet efter ritningar av Jean de la Vallée, gårdsflyglar och ekonomibyggnader från 1700-tal.  Gravfält från yngre järnålder som kan kopplas till av säteriet avhysta byar.

I området finns även:
Fornborgar.

 

Östermalma

Östermalma

I Strängnäs kommun berörs 9 områden av riksintresse för kulturmiljövården.                         

Här finns en bruksmiljö, två stadsmiljöer där Gripsholm-Mariefred karaktäriseras som både slotts- och stadsmiljö. Tre områden karaktäriseras främst som odlingslandskap, Även Mälsåker karaktäriseras som att slottslandskap och därtill finns en av landets fåtaliga om inte enda, sjukhusmiljö.

Riksintresset Åkers Styckebruk med del av Mälarmården, med huvuddel i Strängnäs kommun, sträcker sig in i Gnesta kommun. En liten del av riksintresset Barva-Lindholm, med huvuddel i Eskilstuna kommun, sträcker sig även in i Strängnäs kommun.

Värdebeskrivningar med tillhörande kunskapsunderlag för de olika områdena finns i under respektive område.

Motivering:
Centralbygd med rikt och tätt fornlämningsbestånd i rumsligt åtskilda skikt från bronsålder, äldre och yngre järnålder och medeltid samt välbevarad herrgårdsmiljö på medeltidsbygdens marginal, där även bronsåldersmiljöerna finns. (Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Uttryck för riksintresset: Unik åsmiljö med sex stora gravfält med gravar från bronsålder till yngre järnålder. På åsen ligger också kyrkan med delar bl.a. från 1100-talet. Öster om åsen, och huvudsakligen norr om lindholmen, är flera välbevarade miljöer från bronsålder/äldsta järnålder med skärvstenshögar och gravar. Två överlagrande säteribildningar med intakta arrendegårdar torp och agararindustriella anläggningar. Lindholms corps-de-logi i nyklassicistisk stil från 1794, ekonomibyggnader och arbetarbostäder.

 

Område av riksintresse för kulturmiljövården i Södermanlands län. Barva - Lindholm - Söderby

Barva - Lindholm - Söderby

Motivering:

Centralbygd. Området visar på ett stegvis ianspråktagande av mark sedan bronsåldern. Centrumfunktion under yngre järnålder, först vid Tuna sedan Husby. Medeltida centrum vid Kungsberg. Odlingslandskap präglat av 1800- och1900- talets jordbruksdrift med oskiftade byar och säteribildningar samt underlydande fallbebyggelse för de obesuttna, från 1700- och 1800-talen.

Uttryck för riksintresset:

Krönrösen, hällristningar och skärvstenshögar från bronsåldern, i högre partier. Äldre järnålderns stensträngslandskap. Fornborgar strategiskt belägna runt Tuna med siktlinjer dem emellan. Stort antal storhögar samt runstenar och gravfält från yngre järnåldern. Fogdö kyrka från 1100-talet. Kungsbergs kungsgård med lämningar av medeltida tegelbruk och Vårfruberga klosterruin. Bergshammar med mangård från 1730-talet. Fallbebyggelse vid Slängstan. Bymiljöer med sammanhållen bebyggelse från 1800- och tidigt 1900-tal, t.ex. Rällinge i norr, Hannemyra med sina karaktäristiska glasverandor, Östa, Eneby och Husby. Vägnät med prägel från olika tider, från yngre järnålder fram till 1900-talet.


Fogdöns centrala del

Fogdöns centrala del

Motivering:

Slottslandskap med slott och agrar köpstad, som tydligt avspeglar den kungliga dominansen över tjänstesamhället och det omgivande landskapet, under främst 1500- och det tidiga 1600-talet men också perioder av uppblomstring under sent 1600-tal, under senare delen av 1700-talet samt till följd av ångbåts- och järnvägstrafiken vid 1800-talets slut.

Uttryck för riksintresset: 

Gripsholms slott präglat av flera omgestaltningar. Den obebyggda marken väster om staden, det s.k. Munkhagsgärde,t som visar den agrara stadens gräns mot slottets kungsladugårdsmarker. Kyrkoruin. F.d. kronobränneri. Den tidigare Kungsladugårdens öppna inägomark. Den kungliga jaktmarken Hjorthagen. Delar av Gripsholmsviken med lämningar efter fartyg. Kyrka från början av 1600-talet. Gatunät, kvarters- och tomtindelning från 1600-talet. Stadsbebyggelse med byggnader, anläggningar och innergårdar samt borgargårdar från 1700- och 1800- talen.


Gripsholm - Mariefred

Gripsholm - Mariefred

Motivering:

Odlingslandskap med kontinuerligt brukande från äldre järnålder fram till tidigt 1900-tal med väl sammanhållen by- och gårdsbebyggelse i traditionella höjdlägen.

Uttryck för riksintresset: Bebyggelse i form av väl sammanhållna radbyar, spridda enstaka torp och utskiftade gårdar. Flera byar på bergs- och moränhöjder, vissa med yngre järnåldersgravfält inom byarnas inägor. Äldre järnåldersgravfält. Byarna Högberga, Valla, Roteby och Kinger med 1700-, 1800- och tidig 1900-talsbebyggelse. Vägnätets sträckning. Variationen mellan storskalig och småbruten inägomark. Öppen åkermark, åkerholmar med odlingsrösen samt ängs- och hagmarker. Fossil åker på lättare jordar.




Kinger - Valla

Kinger - Valla

Motivering:

Slottslandskap med medeltida slottsmiljö. Barockslott och karaktäristisk småbruksbebyggelse med mönsterritade och medvetet placerade arrendegårdar som avspeglar 1910-talets godsideal och patriarkala idéer.

Uttryck för riksintresset: 

Mälsåkers slott, omgestaltat på 1670-talet, med tillhörande park och alléer. Arrendegårdar i odlingslandskapet med mangårdar i tegel med tillhörande ladugårdar. Bebyggelsens utformning och placering samt de visuella sambanden mellan bebyggelseenheter, åker-, ängs- och hagmarker.



Mälsåker

Mälsåker

Motivering:

Stadsmiljö. Stifts-, lärdoms- och regementsstad med sammansatt stadsplanemönster och tillhörande bebyggelse där utvecklingen kan följas från medeltid över 1600- och 1800-talens planregleringar till utvidgningar under mellankrigstiden till och med 1920-talet, då funktionen av regementsstad tillkom.

Uttryck för riksintresset: 

Den framträdande domkyrkan och övrig bebyggelse från medeltid till stormaktstid, förknippad med stiftsstaden. Gatunät med till stor del oregelbunden medeltida karaktär, delvis reglerat under 1640-talet och efter 1871-års brand. Rutnätssystem i olika riktningar, gator i sneda vinklar och en stjärnplats. Trähusbebyggelse från 1600-, 1700- och 1800-talen, bestående av såväl små stugor som stora stadsgårdar med innergårdar. Skolor, tullhus, tingshus, rådhus, elförsörjningsanläggningar, vattenreningsverk m.m. Från tiden kring sekelskiftet 1900 mer storskalig stadsbebyggelse. Det för 1900-talets början karakteristiska villaområdet Storgärdet. Regementsområde från 1921.


Strängnäs

Strängnäs

Motivering:

Sjukhusmiljö. Sjukhusanläggning projekterad 1912 efter det s.k. paviljongsystemet som speglar såväl det tidiga 1900-talets arkitekturideal med bl.a. samspelet natur - park - byggnader som en ny och för tiden revolutionerande syn på mentalvården.

Uttryck för riksintresset: 

Den f.d. vårdanstalten med sina tio paviljonger symmetriskt placerade kring en parkliknande gård samt bl.a. tjänstebostäder, kapell, ekonomibyggnader och vattentorn. Anläggningen tydligt geografiskt avskild från annan bebyggelse och verksamhet. Till sjukhuset hörande grönytor och jordbruksmark.


Sundby Sjukhusområde

Sundby Sjukhusområde

Motivering:

Bruksmiljöer med brukssamhälle som tydligt visar på den tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingen från 1500-talet till efterkrigstiden, fram t.o.m. 1960-talet.

Uttryck för riksintresset: 

Flera gruvområden t.ex. Skottvång, Bredsjönäs, Älgsjöbacken, Sjuhålen, Kalkbro och de två bruksmiljöerna vid Åkers Styckebruk och Åkers krutbruk med mellanliggande modernt brukssamhälle. Tekniska energiförsörjningssystem för gruvbrytning vid bl.a. Klockartorp. Vinterväg på Marvikarna. Lämningar efter järn­ och kruttillverkning. Omfattande lämningar av kolning på Mälarmården.

Vattenförande system för bruks- och gruvdrift. Styckebruket med bl.a. bruksherrgård från 1700-talet med engelsk park, flera generationer av arbetarbostäder, industriområde med masugnsruin samt bruksbyggnader från 1700-, 1800- och 1900-talen. Järnvägsknut vid Åkers Styckebruk med såväl befintlig som lämningar efter järnvägsspår till bl.a. Skottvångs gruvor, Eskilstuna, Södertälje m.m. Krutbruk medarbetarbostäder. Tätortens centrumbildning och karaktäristisk flerbostadsbebyggelse från 1950-talet. Odlingslandskap med byar som Riby och f.d. byar som Spånga och Forsa inkorporerade i bruksrörelserna.

Åkers styckebruk

Åkers styckebruk

Motivering:

Odlingslandskap med ett rikt fornlämningsbestånd, medeltida biskopssäte och säteribildningar, som sammantaget visar på framväxten av en stomiannaklass under yngre järnålder, kristnandets insteg och landskapets utveckling fram till 1800-talets skiftesrefomier. Ortnamn med rötter i järnåldern.

Uttryck för riksintresset:

Hällristningar och rösen från bronsålder. På Selaöåsen finns flera gravfält från järnåldern, däribland Åsa gravfält, med högar, stensättningar, skeppssättning samt äldre vägsträckning kantad av runstenar. Storhögar vid Östa hage. Tynnelsö slott med flera omgestaltningar. Överselö kyrka från 1100-talet med f.d. präst- och komministergård. Öppen odlingsmark med stora gårdar, t.ex. Tynnelsö gård, Eneby, Hässelby, Stora Lundby och Klahammar. Mindre byar och gårdar på höjderna  runt dalgången, t.ex. Stora och Lilla Årby samt Åsa och Ljunga.


Överselö - Tynnelsö

Överselö - Tynnelsö

I Trosa kommun berörs fyra områden av riksintresse för kulturmiljövården.                        

Trosaåns dalgång karaktäriseras främst som ett odlingslandskap, Tureholm är en herrgårdsmiljö och Trosa är en småstadsmiljö.

Riksintresset Ringsö-Hartsö, med huvuddel i Nyköpings kommun, sträcker sig även in i Trosa kommun.

Värdebeskrivningar med tillhörande kunskapsunderlag för de olika områdena finns i under respektive område.

Motivering:
Skärgårdsmiljö med betydelse för sjöfart och kustförsvar sedan medeltiden och ännu fungerande skärgårds- och fiskehamn.
(Farledsmiljö)

Uttryck för riksintresset:
Skärgårdsområde med traditionell bebyggelse och prägel av jordbruk med betesdrift. Sävö lotsstation från 1876.  Sävösunds före detta krog, och Långö gård med före detta skola. Lindholmens och Hartsö före detta lotshemman m.m. Ringsö by och sjöbodar. Mäktigt kuströse på Ringsö:s norra del.

 

Ringsö - Hartsö m.m.

Ringsö - Hartsö m.m.

Motivering:
Herrgårdsmiljö, med ursprung i en medeltida sätesgård, som uppvisar en arkitekturhistoriskt intressant slottsanläggning i karolinsk stil, belägen i den centrala delen av ett herrgårdslandskap med utblickar över Tureholmsviken. (Herrgårdsmiljö).

Uttryck för riksintresset:
Symmetrisk uppbyggd slottsanläggning från 1730-talet där den långa
allén från grindstugorna bildar mittaxeln. Monumental huvudbyggnad i karolinsk stil efter ritningar av Carl Hårleman, flyglar och ekonomibyggnader. Bebyggelse som ansluter till slottsparken samt arbetarbostäder, fatbur, tegelmagasin, stall- och ladugårdsbyggnader.
Torpen Smedstugan, Bruket och Bygget. Strukturer efter park- och
trädgårdsanläggning i symmetrisk fransk stil. Djurgården.
Öppet, obebyggt jordbrukslandskap med strandlinje mot Tureholmsviken inramat av en obruten trädridåsiluett. Det småskaliga vägnätet samt spår av äldre vägsträckningar.

 

Thureholm

Thureholm

Motivering:
Småstad präglad av det tidiga 1600-talets stadsanläggning, handel och fiske samt det sena 1800-talets badortsliv.

Uttryck för riksintresset:
Stadsplanen för den omkring år 1600 flyttade staden med strandbundna långgator på åns båda sidor. Träbebyggelse och tomter som i utformning och storlek speglar såväl fiskeläget och handels- och hantverksstaden som den senare badorten.

 

Trosa

Trosa

Motivering:
Ett av länets fornlämningstätaste odlingslandskap med tätt förekommande fornlämningar kring Trosaåns dalgång, vilka visar på lång bebyggelsekontinuitet och stegvis kolonisation anpassad till landhöjningen, som också har styrt läget för de förhistoriska centrumbildningarna. (Fornlämningsmiljö, Borgmiljö)

Uttryck för riksintresset:
I dalgången spår av hur bygdens kärna flyttats från Husby under yngre järnålder till det medeltida Trosa stad vid kyrkplatsen och slutligen till dagens Trosa stad i början 1600-talet. I Vagnhäradsområdet en omfattande bronsåldersbosättning. Många skärvstenshögar, hus- och odlingsterasser, gravar, älvkvarnar och hällristningar av ovanlig typ. Två Husbygårdar med överplöjda storhögar. Bro- och vadställe vid Trosa by med runsten och runristningar i fast häll. Resterna av en befäst gård vid sjön Sillen. Sille radby. Före detta skola, prästgård m.m. Åda sätesgård med manbyggnad av C C Gjörwell, arbetarbostäder m.m. Äldre vägnät.

 

Trosaåns dalgång

Trosaåns dalgång

I Vingåkers kommun finns två områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Österåkersbygden karaktäriseras främst som ett odlingslandskap medan Högsjö karaktäriseras som ett brukssamhälle.

Värdebeskrivningar med tillhörande kunskapsunderlag för de olika områdena finns i under respektive område.

Motivering:

Brukssamhälle och industrimiljö med industribyggnader och flera generationer av arbetarbostäder och egnahem, från 1800-talets slut till 1960-talet som speglar de olika tidernas arkitektoniska och sociala ideströmningar. I Högsjö återspeglas vattenkraften som förutsättning för industrin och därmed grunden för ortens framväxt, samt samspelet mellan bruksverksamheten, godsets organisation och jordbruksdriften.

Uttryck för riksintresset:

Järnbruk från 1600-talet med masugnsruin, smedjor, stensatta vattenfåror och äldre industribyggnader i form av ullspinneri och maskinfiltfabrik visar på industriverksamheten i Högsjö. Arbetarbostäder från olika epoker, Gamla Gräv från 1600-talet, Grävbyggningen sannolikt från 1700-talet, stugbebyggelse, egnahem och flerfamiljshus med tillhörande bodlängor och garage från sent 1800- tal till 1900-talets andra hälft. Särskilt framträdande är det tidiga 1900-talets hyreshus som Sparbössorna, stora hyreskaserner från sent 1910-tal, Orrebo i jugendstil, Grävgårdarna från 1920- och 1930-talen, Änggårdarna och Bäckstugorna från 1940- och 1950-talen. Högsjö gård, en herrgårdsanläggning med corps-de-logi och flyglar från 1700-talet, ett gårdskapell från 1780-talet, en fatbursbyggnad från 1600-talet och en stenladugård från år 1861 uppförd i normandisk stil. Alléer till herrgården. Bistorp utgård med rättarbostad och statarbostad. Finninge arrendeby med tvillingstugor. Öppet jordbrukslandskap. Godsets omland utgör skogsbygd med arrendegårdar och torp med små odlingsytor, odlingsrösen och stenmurar.  


Högsjö

Högsjö

Motivering:
Odlingslandskap format av laga skifte med stora byar med bebyggelse från tiden före skiftena. Säteribildning, sockencentrum och miljöer som speglar en mångfacetterad förindustriell kalk-, tegel- och järntillverkning som komplement till jordbruket.

Uttryck för riksintresset:
Odlingslandskap med öppna diken, många långa stenmurar, ängs- och hagmarker. Byarna Ättersta, Hulla, Säby med flera, med enhetlig 1800-talsbebyggelse. Sockencentrum och Österåkers kyrkomiljö med kyrka, kyrkstall, sockenmagasin och prästgård. Forsby herrgård med mangård från 1700-talet, stora ekonomibyggnader, ekallé, f.d. mejeri och ångsåg. Lämningar efter brytning av järnmalm och kalk, kalkugnsrester. 


Österåkersbygden

Österåkersbygden

I samband med projektet ”Revidering av riksintressen för kulturmiljövården” som Länsstyrelsen i Södermanland genomfört sammanställdes även en rapport över arbetet.

 

Rapporten kan läsas som ett komplement till kunskapsunderlagen till länets riksintressen för kulturmiljövård, och ger bland annat läsaren en kort sammanfattning och ett tvärsnitt av de olika typerna av miljöer inom länet. Ett tvärsnitt som belyser likheter och olikheter i innehållet i samma karaktärstyper, t.ex. herrgårdslandskap, stadsmiljöer eller odlingslandskap.

Hur man som planerare kan tillgodose-, påtagligt skada- eller förbättra och stärka ett riksintresse är alltid en utmaning. Under projektets uppstart fördes diskussioner i en referensgrupp om riksintressenas sårbarhet, om vad det är som kan skada ett riksintresse. Vi kom fram till att hur tydlig man än är med att en viss typ av exploatering kan skada ett riksintresse, kan man alltid finna en variant som är godtagbar. Eller tvärt om, en helt godtagbar förändring inom ett riksintresse kan, om den görs på ett ogenomtänkt sätt komma att skada detta påtagligt. Därför innehåller inte kunskapsunderlagen någon redovisning av sårbarhet eller vad som kan skada varje enskilt riksintresse. Istället beskriver ett avsnitt i rapporten riksintressenas sårbarhet, kopplat till de olika riksintressanta karaktärstyperna inom länet.

I rapporten kommenteras även kunskapsunderlagens ibland visionära målformuleringar, som finns angivet för varje riksintresse, mål som bör eftersträvas för att tillgodose riksintresset. Ett avsnitt beskriver hur de nya gränserna för länets riksintressen har satts och rapporten redovisar även förslag på utredningsområden och underrepresenterade kategorier för nya riksintressen inom länet.

Genom att följa länken nedan kommer du till den något bearbetade versionen av ”Projektrapport för revidering av riksintressen för kulturmiljövården i Södermanlands län”. Länken ”tabell” redogör för den areal som varje riksintresse omfattar enligt 2014 års uttolkning liksom förändringen i areal sedan 1997 års uttolkning. Där anges även hur stor del av varje kommuns yta som har värden av riksintresse för kulturmiljövården.

Riksintresse kommunikationer - MB 3:8

Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för  kommunikationer ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områdena ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

Här finns regionalt kunskapsunderlag om:

Oxelösunds hamn är av riksintresse för sjöfarten enligt Sjöfartsverkets beslut den 22 oktober 2001. Vilka delar av hamnen som ingår i riksintresseområdet och vilket influensområde hamnarna har framgår dock inte av beslutet.

Länsstyrelsen och Sjöfartsverket har i samarbete med f.d Vägverket, Banverket och Nutek, preciserat avgränsningen och innebörden av riksintresset Oxelösunds hamn och beskrivit samverkan med andra transportslag. Detta presenteras i rapporten 2007:1.

Avsikten är att rapporten ska tjäna som ett kunskapsunderlag för kommunens fysiska planering och tillståndsprövning samt för andra myndigheters tillståndsprövning och tillsyn.

Rapport 2007:1 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Riksintresse rörligt friluftsliv - MB 4:2

Riksdagen har angett områden som, med hänsyn till natur- och kulturvärden som finns i områdena,  i sin helhet är av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ miljöbalken och det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.

Här finns regionalt kunskapsunderlag om områden där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.

Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse enligt 4:2 MB.
Länsstyrelsen har i början av 2000-talet tagit fram två rapporter om riksintresset som underlag för kommunernas översiktsplanering:

Beskrivningar av nationallandskapets natur och kulturvärden i Södermanlands län Pdf, 3.4 MB, öppnas i nytt fönster.

Mälarens stränder i Södermanlands län – fördjupad landskapsanalys Pdf, 4.8 MB, öppnas i nytt fönster.

Kontakt

Länsstyrelsen i Södermanlands län

611 86 Nyköping

Dela sidan:

Landshövding

Beatrice Ask

Besöksadress

Stora Torget 13

Postadress

611 86 Nyköping

Organisationsnummer

202100-2262

Följ oss