Hantering av kulturvärden i översiktsplanen

Inom ramen för kulturmiljölagen (KML) skyddas fornlämningar, kyrkor och byggnadsminnen. En begränsad del av bebyggelsen skyddas genom KML.

Plan- och bygglagen utgör ett av de viktigaste verktygen för att ta tillvara kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och värdefulla kulturmiljöer. Förutom de lagskyddade miljöerna bör översiktsplanen även beskriva övriga värdefulla kulturmiljöer och hur de kan bevaras, användas och utvecklas.

Länets skyddade kulturmiljöer

  • 58  riksintressen för kulturmiljövård
  • 61 s.k. enskilda byggnadsminnen
  • ca 100 000 fornlämningar på 20 000 platser
  • ca 110  kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser
  • 15 statliga  byggnadsminnen
  • 3200 skyddade byggnader genom PBL (Räkna q 2015)

Nationella mål för kulturmiljöarbetet

Sedan 2014 gäller följande nationella mål för kulturmiljöarbetet:

  • Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas
  • Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön
  • Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser
  • En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen

Riksantikvarieämbetet har utvärderat kommuners arbete med kulturvärden. De viktigaste faktorerna för att kunna ta hänsyn till kulturvärdena i planerings- och bygglovsprocesser är enligt kommunerna:

  • Formellt skydd i detaljplaner och områdesbestämmelser
  • Politiskt antaget kulturmiljöprogram
  • Tillgång till antikvarisk kompetens
  • Att kulturvärden beskrivs i översiktsplaner

I en gemensam skrift från länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting konstateras att tidiga dialoger mellan kommun och länsstyrelse i planeringen ger bättre samverkan och medför att kulturmiljön kan tas med som en resurs från början.

Ett kulturarv som bevaras, används och utvecklas spelar en viktig roll i arbetet för en hållbar samhällsutveckling. I en ny rapport presenteras exempel på hur kulturarvet bidrar till ett hållbart samhälle, på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt plan.

Riksantikvarieämbetetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kulturrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rapport - Kulturvärden i planerings- och bygglovsprocesserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rapport - Räkna med kulturarvetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Tidig dialog ökar bostadsbyggandet - exempel på framgångsfaktorerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

I länet finns 58 riksintressen för kulturmiljövården enligt 3 kap. miljöbalken. Översiktsplanen ska redovisa hur dessa kommer att tillgodoses, t ex genom att ange vilka avsikter, rekommendationer och ställningstaganden kommunen gör för områdena. Hur eventuella förändringar kan bidra till att utveckla och förbättra riksintressena kan gärna framgå.

Sedan 2014 finns nya kunskapsunderlag tillgängliga på Länsstyrelsens webbplats. Här finns bland annat mål för hur riksintressena kan tillgodoses. I en rapport beskrivs generella sårbarhetsaspekter i olika typer av bebyggelsemiljöer.

Kunskapsunderlag om riksintressenöppnas i nytt fönster

ProjektrapportPDF

Byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen hör till de mest värdefulla delarna av vårt gemensamma kulturarv och är skyddade enligt kulturmiljölagen. Dessa kulturmiljöer bör lyftas fram i översiktsplaner för att kunna användas som en resurs i samhällsplaneringen.

Länsstyrelsen har 2017 tagit fram en strategi för länets byggnadsminnen som bland annat handlar om att lyfta fram byggnadsminnena som en tillgång.

Riksantikvarieämbetets bebyggelseregisterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Strategi för byggnadsminnenPDF

En översiktlig kännedom om den aktuella fornlämningsförekomsten i kommunen underlättar vid detaljplanläggning. Eftersom förekomsten av fornlämningar kan påverka en plans genomförbarhet är det lämpligt att klara ut fornlämningsförekomsten i ett inledande skede av planprocessen. Om fornlämningsförekomsten inte har klarats ut i samband med ett plansamråd, tex genom en arkeologisk utredning enligt 2 kap 11 § KML, innebär detta att det inte är säkert att planen går att genomföra.

Eftersom det kan finnas fornlämningar straxt intill ett exploateringsområde och det till varje fornlämning hör ett fornlämningsområde (2 kap 2 § KML), även kallat skyddsområde, kan utredningsområdet ibland bli något större än det markområde som ska planläggas.

I översiktsplanen bör information finnas om att samråd ska ske med Länsstyrelsen om en känd fornlämning finns inom 100 meter från planerad nybyggnad. För mindre åtgärder som t.ex. tillbyggnad, avloppsanläggning eller bergvärme ska samråd ske med Länsstyrelsen om en känd fornlämning finns inom 50 meter från det planerade markingreppet.

Mer att läsa om du planerar ett arbete som riskerar att påverka en fornlämningöppnas i nytt fönster

Fornsöklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Fornsök kommer under hösten 2018 att ersättas av Kulturmiljöregistret.

Länsstyrelsen har tagit fram ett regionalt kulturmiljöprogram. Programmet kan användas som en vägledning för arbetet med kulturmiljöfrågor gällande såväl fornlämningar, byggnader som kyrkor m.m.

Regionalt kulturmiljöprogramPDF

Möjligheterna att ta tillvara och utveckla värdefulla kulturmiljöer i översiktsplaner kan förbättras om det finns aktuella kommunala kulturmiljöprogram. Det är särskilt angeläget i kommuner med högt exploateringstryck i känsliga natur- och kulturmiljöer. Kulturmiljöprogrammet bör ges en tydlig koppling till översiktsplanen och gärna antas politiskt.

Urvalet bör kompletteras med nya typer av kulturmiljöer, som t ex fångar in det moderna kulturarvet. Det kan också vara lämpligt att ta fram en samlad analys/policy över var det är lämpligt respektive olämpligt att placera höga eller stora byggnader. En av de viktigaste faktorerna för ett framgångsrikt kulturmiljöarbete är tillgången till antikvarisk kompetens.

Länsstyrelsen har de senaste åren erbjudit delfinansiering av kunskapsunderlag för kulturmiljö. Flera kommuner har tagit fram nya underlag i form av t.ex. kulturhistoriska områdesbeskrivningar och kulturmiljöprogram.

Det är angeläget att kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och miljöer skyddas genom detaljplan eller områdesbestämmelser. Områdesbestämmelser kan användas för att skydda och reglera områden med höga kulturvärden som inte omfattas av detaljplan, t.ex. riksintressen.

Riktlinjer för bygglovsprövning bör finnas i översiktsplanen, för att den ska kunna fungera som vägledande instrument för kommande bygglov. Att översiktsplanen anger riktlinjer för lokalisering och utformning av bebyggelse på landsbygden är t.ex. viktigt inom riksintresseområden för kulturmiljö där detaljplan saknas.

De bygglovsbefriade åtgärder som infördes i plan- och bygglagen 2014 har enligt
Riksantikvarieämbetet medfört att det finns ett större behov av kulturmiljöunderlag och att stärka skyddet i detaljplaner för kulturvärden.

Rapport - Räkna med kulturarvetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bygglovsbefrielsen för Attefallshus gäller inte inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är särskilt värdefullt. Det behövs alltså inget utpekande i förväg för att regeln ska vara tillämplig. Översiktsplanen bör redovisa kommunens bedömning av vilka områden detta gäller. Mer information om regelverket kring Attefallshus finns på Boverkets webbplats.

Länsstyrelsen har de senaste åren inom projektet Räkna q tagit fram statistik och analyserat den bebyggelse som omfattas av skydds- eller varsamhetsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser.

Räkna q - rapport för perioden 1987 till 2017PDF

Räkna q - rapport från 2015PDF

Kontakt