Aktuella vädervarningar i Södermanlands länJust nu är det flera vädervarningar i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Hantering av naturvärden och friluftsliv i översiktsplanen

Översiktsplanen bör innehålla en redogörelse av kommunens värdefulla naturmiljöer och överordnade grönstrukturer med tillhörande kopplingar i form av stråk och korridorer. Förutom redan skyddade arter och områden, bör planen även redovisa ekologiskt känsliga och opåverkade områden utpekade enligt 3 kapitlet 2-3 § miljöbalken.

Naturmiljö i planeringen

Genom att sammanställa information om områdenas sårbarhet och upplevelsevärden, som en del av planeringsförutsättningarna, finns möjlighet att göra avvägningar och strategiska ställningstaganden om prioritering av områden och insatser för skydd, tillrättaläggning eller turismutveckling. Uppdaterad översikt och information om skyddad natur bör ingå. I mark- och vattenanvändningskartan bör områden redovisas om de berörs av planens ställningstaganden.

Av Boverkets vägledning för en ny översiktsplanemodell framgår att hänsynsområden bör utgöras av områden för vilka det i översiktsplanen behövs särskild vägledning för hur ett allmänt intresse ska tillgodoses.

Boverkets vägledning för en ny översiktsplanemodell Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Naturreservat kan bildas för att bevara biologisk mångfald, för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av områden for friluftslivet.

Föreskrifter för respektive område reglerar vad som är förbjudet eller kräver tillstånd i reservatet. Reservatsbeskrivningar, beslut och kartor finns på Länsstyrelsens webbplats.

Naturreservat i Södermanlands län Öppnas i nytt fönster.

Bestämmelserna om biotopskyddsområden återfinns i 7 kap. 11 § miljöbalken och i förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (FOM). Inom biotopskyddsområden är det förbjudet att bedriva verksamheter eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön inom området.

Det finns två typer av biotopskyddsområden:

  1. Generella biotopskyddsområden, som per automatik omfattar ett flertal olika
    lätt igenkännbara naturelement såsom lövträdsalléer, diken, vattensamlingar,
    odlingsrösen, stenmurar m.fl.
  2. Särskilt beslutade biotopskyddsområden, där Skogsstyrelsen har möjlighet att
    bilda biotopskyddsområden i områden som omfattas av Skogsvårdslagen och
    Länsstyrelsen har möjlighet att göra det för övriga områden. Även kommuner har möjlighet att bilda biotopskyddsområden inom områden som omnämns i bilaga 2 och 3 till FOM.

Länsstyrelsen har inte beslutat om några egna biotopskyddsområden. Däremot finns många skogliga biotopskyddsområden utpekade av Skogsstyrelsen och enstaka av kommuner. Den myndighet som beslutat om skyddet har även ansvar för dispensgivning och tillsyn inom området, undantaget det generella biotopskyddet som ligger inom länsstyrelsens ansvarsområde.

Om någon form av ingrepp i ett biotopskyddsområde planeras måste dispens från
biotopskyddsbestämmelserna sökas hos Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen.

Mer information:

Information om de särskilt beslutade biotopskyddsområdena återfinns i Länsstyrelsens karttjänst

WebbGIS Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Information om Skogsstyrelsens biotopskydd och naturvårdsavtal finns även på
Skogsstyrelsens webbplats

Mer information om tillämpning av biotopskyddsbestämmelserna finns i
Naturvårdsverkets handbok 2012:1

Naturvårdsavtal är nyttjanderättsavtal som tecknas mellan markägare och staten genom Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen. Naturvårdsavtalens syfte kan skifta och omfattar ofta områden med höga naturvärden eller med höga rekreations- eller friluftsvärden. Avtalen gäller för en begränsad tid och reglerar vad markägaren har tillåtelse att göra inom området, vilken skötsel området ska ha och vilken ersättning som utgår till markägaren. Beträffande naturvårdsavtal finns många beslutade av Skogsstyrelsen och en handfull beslutade av Länsstyrelsen.

Information om Skogsstyrelsens naturvårdsavtal finns på Skogsstyrelsens webbplats.

Länets fågel- och sälskyddsområden finns främst i skärgården och i Båven, men även i anslutning till en del andra sjöar i länet. På Länsstyrelsens webbplats går det bl.a. att få reda på när det är tillträdesförbud inom de utpekade områdena. Det finns också en broschyr angående fågel- och sälskyddet samt ett kartverktyg för att se de områden som omfattas av skyddet.

Våtmarker fyller en viktig funktion som naturliga reningsverk och har mycket stor
betydelse för den biologiska mångfalden. Ett GIS-verktyg för våtmarkerna finns tillgängligt hos Länsstyrelsen. Kartskikten innehåller bl.a. länsegna prioriterade områden för restaurering och anläggning samt detaljerad redovisning av potentiella våtmarksobjekt.

Hos Länsstyrelsen finns det möjlighet för kommuner, företag, föreningar och enskilda att söka stöd för att anlägga eller restaurera en våtmark eller damm. Man kan få stöd för åtgärden om den bidrar till att öka den biologiska mångfalden alternativt förbättra vattenkvaliteten i våra sjöar, vattendrag och hav

I Naturvårdsverkets rapport Myrskyddsplan för Sverige redovisas ett urval av landets mest värdefulla myrar, i planen finns åtta områden redovisade för Södermanland.

Information om stöd för att anlägga våtmark eller damm -biologisk mångfald Öppnas i nytt fönster.

Information om stöd för att anlägga våtmark eller damm -vattenkvalitet Öppnas i nytt fönster.

Myrskyddsplan för Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Vissa växt- och djurarter är fredade och har ett starkt skydd som regleras av artskyddsförordningen (2007:845). I bilagor till förordningen framgår vilka arter som omfattas av skyddet. Inte bara arten utan också de miljöer som en skyddad art är beroende av för sin livscykel, är skyddade. Det krävs dispens att exploatera i områden som hyser arter som omfattas av artskyddsförordningen. Länsstyrelsen rekommenderar att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas i de fall där detaljplaner berör arter som skyddas enligt artskyddsförordningen.

Kunskap och information om arternas förekomst i länet varierar. Detaljplanering kan underlättas genom att redan i översiktsplaneskedet skaffa sig översiktlig kännedom om sådana arters förekomst. Artdatabanken (SLU), Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och ideella organisationer kan bidra med kunskaper. En viktig datakälla till information om var olika arter har observerats är Artportalen, en annan är Analysportalen. Observera att vissa fynd av känsliga arter skyddas i dessa system genom skyddsklassning. Genom en överenskommelse med ArtDatabanken kan representanter (t.ex. kommunekologer eller motsvarande) för kommunerna få behörighet till sådana skyddsklassade fynd av arter.

En källa till information om arter, eventuella formella skydd, ekologi, hot och förslag på åtgärder finns samlat i Artfakta, en informationstjänst som förvaltas av ArtDatabanken.

Artportalen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Analysisportalen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Artdatabanken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Större opåverkade områden skall enligt 3 kap 2 § miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Ekologiskt särskilt känsliga mark- och vattenområden skall enligt 3 kap 3 § miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Områdena ska redovisas i översiktsplanen.

Länsstyrelsen rekommenderar att översiktsplanerna definierar större opåverkade områden. Detta kommer att möjliggöra att pröva förslag om ändrad mark- och vattenanvändning som kan ha en oönskad påverkan på sådana områden. Ledning för att definiera stora opåverkade områden på ett enhetligt sätt saknas i lagstiftningen och dess förarbeten liksom i rättspraxis.

Enbart begreppet ”stora opåverkade områden” har inte tillmätts någon avgörande betydelse vid prövning av tillståndsärenden för vindkraftsetablering inom utpekade områden inom en kommun. Kommunen bör därför också närmare beskriva värdena i de stora opåverkade områdena med tydligare riktlinjer i översiktsplanen för att kunna ge vägledning för efterföljande beslut.

Länsstyrelsen har i ett PM 2003 Pdf, 3.1 MB, öppnas i nytt fönster. beskrivit och bedömt länets opåverkade områden i tre olika nivåer:

Stora opåverkade områden - nivå 1

Stora sammanhängande områden som avgränsas av stora exploateringar, infrastruktur och bebyggda områden. Det vill säga järnvägar med daglig järnvägstrafik, vägar med mer än 2 000 fordon per dygn, industrier, större elledningar och tätorter. Markeringarna visar de områden som blir kvar efter att bebyggelsestrukturen med större tätorter och transportleder mellan dem och med mindre tätorter längs lederna har ritats in.

Bedömning:
Dessa områden bör inte exploateras hårt av större infrastruktursatsningar som splittrar området mer omfattande industrier eller omfattande bebyggelse.

Karta Pdf, 3.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Stora opåverkade områden - nivå 2

Stora sammanhängande områden utan stora och i vissa fall mindre exploateringsföretag som innebär att mark tagits i anspråk. Inom områdena finns exploateringar såsom vägar med upp till 1 00 fordon per dygn, elledningar och andra exploateringsföretag.

Bedömning:
Områden med landsbygdsmiljöer som bör bevaras i ett större perspektiv, landskapsbilder där vägar och mindre elledningar också passar in som en del i bilden och kulturlandskapet.

Karta Pdf, 2.9 MB, öppnas i nytt fönster.

Stora opåverkade områden - nivå 3

Stora sammanhängande områden, opåverkade av större och mindre exploateringar. Dessa områden utgår från de landytor som kartografiskt framkom som oexploaterade och större än 5 km2 vid tidigare kartläggning, se ovan. De områdena har sedan lagts samman till ett något större område med kärnorna av opåverkan inuti, även sjöar och andra vattendrag har räknats in i de större områdena. I områdena finns enstaka byggnader och vägar med upp till 3 000 fordon per dygn.

Bedömning:
Dessa områden bör ej exploateras annat än i undantag eller endast för enstaka exploateringsföretag såsom enskilda byggnader och mindre vägar etc. Dessa bör bevaras för att det i länet som en attraktionskraft ska finnas sådana alldeles tysta och orörda områden där man ej påminns om infrastruktur och människors intrång.

Karta Pdf, 3 MB, öppnas i nytt fönster.

Grön infrastruktur kan beskrivas som ett nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. Med en fungerande grön infrastruktur bevaras ekosystemens förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster, som t ex pollinerande insekter, temperaturreglering och luftrening. Dessutom har grönstruktur ett särskilt värde för rekreation och friluftsliv.

Kommunerna har en viktig roll i arbetet med att bevara och utveckla den gröna infrastrukturen, särskilt i tätortsnära områden. Grön infrastruktur behöver beaktas som en tillgång för den lokala och regionala utvecklingen. Ett ekologiskt funktionellt landskap med livsmiljöer och spridningskorridorer för växter och djur ger fler och bättre ekosystemtjänster och är också mer tåligt vid klimatförändringar. Genom fysisk planering och byggande kan hänsyn tas till den gröna infrastruktur som behöver bevaras, men kan också skapa nya samband genom restaurering/ nyanläggning.

Länsstyrelserna har fått i uppdrag att fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Syftet med planerna är att identifiera naturområden, biotoper, strukturer och element i landskapet som skapar ett ekologiskt sammanhang som utgör förutsättningen för att bevara landskapets biologiska mångfald och främja ekosystemtjänster. Handlingsplanerna ska utformas så att de kan användas som underlag i den fysiska planeringen enligt PBL, i infrastrukturplaneringen samt vid prövningar enligt miljöbalken. Kommunerna kommer att vara viktiga aktörer i det fortsatta arbetet med grön infrastruktur. Handlingsplanen för Södermanlands län fastställdes hösten 2018. Mer information om länsstyrelsens arbete med grön infrastruktur och handlingsplan finns på Länsstyrelsens webbplats. Här finns bland annat förslag till åtgärder för att främja arbetet med grön infrastruktur i kommunerna.

Det finns många ekosystemtjänster vi människor är beroende av kopplat till jordbruksmark samt de naturmiljöer som omger den. Från jordbruksmarken får vi i stort sett allt foder och de livsmedel som djur och människor äter. Mer att läsa om detta finns i temaavsnittet Jord- och skogsbruk i översiktsplanen.

Mer information:

Grön infrastruktur Öppnas i nytt fönster.

Naturvårdsverket om grön infrastruktur Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Havs- och vattenmyndigheten om grön infrastruktur Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vägledning om grönplanering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverket om ekosystemtjänster i den bygda miljön Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverket om ekosystemtjänster i planeringen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jord- och skogsbruk i översiktsplanen Öppnas i nytt fönster.

Länsstyrelsen har inrättat två hänsynsområden i skärgården, Kråmö-området i Trosa kommun och Griskärsarkipelagen i Nyköpings kommun. Inga föreskrifter har utfärdats utan hänsynsområdena bygger på respekt och sunt förnuft. Den som vistas i områdena uppmanas bland annat att inte köra fortare än fem knop, inte tomgångsköra eller orsaka onödigt svall för badande. Områdena är utmärkta med informationstavlor.

Kommuners arbete med översiktsplanering är viktigt för att öka människors möjligheter till friluftsliv. I översiktsplaneringen ska kommunen förutom riksintressen för friluftsliv beakta nationella mål för friluftsliv och ta hänsyn till friluftsliv som allmänt intresse.

Friluftsliv ger hälsa, naturförståelse och regional utveckling och definieras som
"vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling".

Tätortsnära natur är viktig för människors möjlighet till rekreation och utevistelse
eftersom en stor del av friluftslivet utövas nära bostaden och 87 procent av Sveriges befolkning bor i tätortsområden. Naturturism förutsätter tillgång till liknande områden som friluftslivet.

Friluftslivet och nationella mål

Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö.

Regeringen har definierat tio mål för friluftslivspolitiken:

  1. Tillgänglig natur för alla
  2. Starkt engagemang och samverkan
  3. Allemansrätten
  4. Tillgång till natur för friluftsliv
  5. Attraktiv tätortsnära natur
  6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling
  7. Skyddade områden som resurs för friluftslivet
  8. Ett rikt friluftsliv i skolan
  9. Friluftsliv för god folkhälsa
  10. God kunskap om friluftslivet

Mer om friluftslivsmålen hittas i regeringens skrivelse (2012/13:51)

Aspekten friluftsliv är också viktig för att uppnå miljökvalitetsmålen. För sju av de miljökvalitetsmål som berör Södermanland finns preciseringar som direkt berör friluftsliv: ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv, hav i balans samt levande kust och skärgård, god bebyggd miljö, levande skogar, myllrande våtmarker samt levande sjöar och vattendrag. Tillgång till friluftsliv bidrar också till de nationella folkhälsomålen. Naturkontakt har många positiva hälsorelaterade effekter, både på människors fysiska och psykiska hälsa.

Hur friluftsliv kan hanteras i översiktsplanen

Människors tillgång till friluftsliv genom grönområden och andra lämpliga platser för lek,
motion och utevistelse är ett allmänt intresse som kommunen behöver ta hänsyn till i översiktsplaneringen. Kommunen kan beroende på förutsättningar och behov välja om frågor rörande frilufts- och grönområden enbart ska hanteras i översiktsplanen eller om kommunen även ska upprätta ett separat program och/eller en frilufts- eller grönplan.

Förutsättningar för friluftslivet i översiktsplanen

Redovisning av viktigare områden för friluftsliv på karta.
Beskrivning och värdering av områden för friluftsliv.
Analys av tillgång och brist på områden för friluftsliv i aktuellt planområde.
Särskild redovisning av riksintressen för friluftsliv, rörligt friluftsliv och turism.
Redovisning av tätortsnära och bostadsnära rekreationsområden såsom parkmark, ledsystem och tysta områden.

Ställningstaganden kring friluftslivet i översiktsplanen

Mål för utveckling av befintliga och nya områden för friluftsliv - till exempel kopplat
till tillgänglighet för olika grupper och vikten av att grönområden har en funktionell och estetiskt tilltalande struktur.

Riktlinjer/ställningstaganden för hur tätorts- och bostadsnära natur samt övriga friluftsområden tillgodoses i den fysiska planeringen.

Exempel på riktlinjer/ställningstaganden:

  • Identifiera områden där ny bebyggelse är olämplig och där endast bebyggelse/exploatering som stödjer friluftslivet är lämplig.
  • Ange minsta avstånd mellan tillgängligt grönområde och nya och befintliga bostäder, skolor, äldreboenden, arbetsplatser etc.
  • Ange minsta grönyta/friyta per invånare/bostad på kvartersmark.
  • Ange riktlinjer för lokalisering av vindkraftverk, infrastruktur och LIS-områden i eller i närheten av viktiga områden för friluftsliv

Friluftslivet och konsekvensbeskrivning

Om översiktsplanen får konsekvenser för friluftslivet bör det framgå av planen och/eller konsekvensbeskrivningen. Det bör även uppmärksammas om konsekvenserna kan påverka folkhälsan, den regionala utvecklingen och möjligheten att nå miljökvalitetsmålen.

Mer information:

Boverkets utvecklingsinriktning för natur och friluftsliv Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets rapport (2007). ”Bostadsnära natur” med definition och rekommendation för
grönområden

Boverket rapport (2010) Mångfunktionella ytor

Naturvårdsverkets vägledning om friluftsliv och kommunal planering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen fastställde 2017 en ny nationell skogsstrategi med nya nationella och regionala mål för hur mycket skog som ska skyddas och vilka skogstyper som ska prioriteras för skydd fram till 2020. Den nya strategin framhåller även ett ökat ansvar för kommunerna att bilda fler tätortsnära naturreservat.

Länsstyrelsen i Södermanlands län och Skogsstyrelsen har tagit fram en strategi för formellt skydd av skog i länet, ”Rapport 2006:7”, som finns på Länsstyrelsens webbplats. Strategin kommer att revideras.

Länsstyrelser, kommuner och skogsstyrelsedistrikt kring Hjälmaren har 2013 beslutat om en gemensam strategi ”Hjälmarelandskapets lövskogar”. Syftet är att genom ökat samarbete och särskilda insatser verka för att behålla det unika lövlandskapet runt sjön.

Strategi för formellt skydd av skog i länet, Rapport 2006:7 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hjälmarelandskapets lövskogar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Beatrice Ask

Besöksadress

Stora Torget 13

Postadress

611 86 Nyköping

Organisationsnummer

202100-2262

Följ oss