Jord- och skogsbruk i översiktsplanen

Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse enligt 3 kap 4 § miljöbalken. Jord- och skogsbruksmark ska så långt som möjligt skyddas från åtgärder som försvårar rationellt brukande.

För tolkningen av hushållningsbestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken (MB) anser Länsstyrelsen att detta bör noteras:

  1. Det är jord- och skogsbruksnäringen som är av nationellt intresse, inte enbart marken
  2. Markens brukningsvärde är centralt för bevarandeintresset

I översiktsplanearbetet behöver kommunen därför väga intresset av den brukningsvärda marken som resurs mot behovet av exploateringar. Kommunen bör vidare redogöra för varför inte annan mark kan tas i anspråk.

Odlingsjord är en areellt begränsad resurs som förväntas ge livsmedel, foder och andra råvaror i tusentals år framöver. Jordens växande befolkning och pågående klimatförändring medför att vi behöver ta ett stort ansvar att bevara god odlingsmark.

Skyddet av jordbruksmark är en global fråga med planeringshorisont mätt i sekel, medan arbetet med fysisk planering på kommunal nivå sträcker sig över decennier.

När jordbruksmark en gång hårdgjorts för bebyggelse eller vägar, är marken som regel svår att återta till produktion. Det är inte bara den exploaterade marken som påverkas när åkermark tas i anspråk. Försämrad arrondering och uppsplittring av jordbruksföretag kan medföra att det inte längre går att bruka marken rationellt. Jordbruket har även ett kulturhistoriskt värde och innehåller spår från många generationers brukande.

Hushållning av jordbruksmark behöver vägas mot behovet av exploatering utifrån dessa perspektiv för att uppnå en långsiktigt hållbar planering.

Situationen i länet

Statistik från Jordbruksverket visar att ca hundra hektar jordbruksmark exploaterades i länet under perioden 2011 - 2015.

Södermanland har generellt en stor variation i bördighet på grund av det kuperade och småbrutna landskapet. På lokal nivå kan skillnaderna vara stora både mellan fält och inom fält. Därför behövs bra underlag för att möjliggöra korrekta bedömningar och prioriteringar av var man gör mest, respektive minst skada vid en exploatering. Det finns i dagsläget inte några detaljerade underlag över brukningsvärdet för länets jordbruksmark. Viss information kan hämtas från Jordbruksverkets webbplats. För att ta fram ett lokalt bedömningsunderlag, så kan exempelvis växtodlingsexperter, lantbrukare eller synemän anlitas.

Översiktsplan som referens

Enligt 3 kap. 5§ plan och bygglagen (PBL) ska vid tillämpningen av 3 och 4 kap. MB göras bedömning om åtgärden är förenlig med kommunens översiktsplan.

Det är därför fördelaktigt om översiktsplanen innehar en tydlig viljeinriktning för vilken inbördes prioriteringsordning jordbruksmark ska ha vid frågor om annat ianspråktagande.

Trots att översiktsplanen inte är juridiskt bindande så fungerar den som referens vid rättskonflikter. Länsstyrelsen anser mot denna bakgrund följande;

  • I de fall motstående intressen finns gällande jordbruksmarkens utveckling bör kända konflikter med ställningstaganden belysas i översiktsplanen
  • Översiktsplanen bör ha redovisningar av markanvändning, som gör det möjligt att bedöma om jordbruksmarkens ställning som nationellt intresse är tillgodosett.

Information från Jordbruksverket om hushållning med jordbruksmark

Jordbruksverket är sakkunnig myndighet i jordbruksfrågor. Verket har tagit fram en vägledning i tre steg för hur kommuner kan arbeta med frågan om hushållning med jordbruksmark i planering:

  1. Jordbruksmarkens värden
  2. Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden
  3. Ett verktyg för kommunens arbete med jordbruksmarkens värden.

Vägledningens tre skrifter och annat kunskapsunderlag finns på Jordbruksverkets webbplats.

Blockdatabasen

Jordbruksblock/blockdatabasen är jordbruksverkets årligen uppdaterade databas över stödansökt jordbruksmark i Sverige. Ett block är ett stycke åker, betesmark eller ängsmark som kan brukas som en enhet. Blocken skiljs genom t ex permanenta landskapselement som vägar, öppna diken eller stenmurar. På Jordbruksverkets webbplats kan man länsvis ladda hem aktuella kartskikt/ shapefiler.

Ängs- och betesmarksinventering

I Jordbruksverkets ängs- och betesmarksdatabas (TUVA) redovisas ängs- och betesmarker med relativt höga hävdgynnade natur- och kulturvärden. Uppgifterna omfattar naturtyp, flora, träd, fauna och kulturmiljöer. Graden av hävd och särskilda skötselbehov kan också framgå. Information om ängs- och betesmarker finns att tillgå via Jordbruksverkets webbplats.

Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Blockdatabasenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

TUVAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skogsbruk är av nationell betydelse enligt 3 kap 4 § miljöbalken, vilket innebär att skogsmark som har betydelse för skogsnäringen så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk.

Skogspolitiken vilar på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. Därför är det viktigt att skogen sköts så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vidare ska hänsyn även tas till andra intressen som allmänhetens behov av skogen för naturupplevelser, rekreation och fritid.

Skogens värde samt tillgänglighet för upplevelse av natur- och kulturmiljöer bör beskrivas i översiktsplanen. Skogar med höga sociala värden är en viktig resurs för samhället när det gäller människors välbefinnande, hälsa, boende/livsmiljö, regional utveckling och turism. I översiktsplanen bör särskilt tätortsnära skogar med höga sociala värden uppmärksammas.

Skogen kan även ha andra funktioner, att ta hänsyn till i planeringen som betydelsen för lokal hydrologi, luftkvalitet, bullerdämpning och som ekologisk spridningskorridor. Det kulturarv som återfinns i dagens skogsmark har tillkommit genom äldre generationers verksamheter och påverkan av marken. De traditionella sätten att bruka skogen var länge skonsamma mot kulturmiljöerna vilket har lett till att ett unikt kulturlandskap har bevarats.

Strategier för skydd av skog

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen fastställde 2017 en ny nationell skogsstrategi med nya nationella och regionala mål för hur mycket skog som ska skyddas och vilka skogstyper som ska prioriteras för skydd fram till 2020. Den nya strategin framhåller även ett ökat ansvar för kommunerna att bilda fler tätortsnära naturreservat.

Länsstyrelsen i Södermanlands län och Skogsstyrelsen har tagit fram en strategi för formellt skydd av skog i länet, rapport 2006:7, som finns på Länsstyrelsens webbplats.

Länsstyrelser, kommuner och skogsstyrelsedistrikt kring Hjälmaren har beslutat om en gemensam strategi ”Hjälmarelandskapets lövskogar”. Syftet är att genom ökat samarbete och särskilda insatser verka för att behålla det unika lövlandskapet runt sjön.

Nationell skogsstrategilänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Strategi för formellt skydd av skog i länet - Rapport 2006:7PDF

Hjälmarelandskapets lövskogarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt