Regional utveckling och infrastruktur i översiktplanering

Enligt plan och bygglagen (PBL) ska det av planen framgå hur hänsyn tas till nationella och regionala mål, planer och program i kommunens översiktliga planering. Detta gäller bland annat för mål, planer och program som behandlar tillväxt- och landsbygdsfrågor och infrastruktur.

Landsbygden är en resurs i den kommunala planeringen, och stad och landsbygd är beroende av varandra för en hållbar utveckling. Viktiga frågor i den kommunala planeringen för att skapa goda levnads- och tillväxtförutsättningar på landsbygden är tillgång till kommersiell och offentlig service och att underlätta för företagande på landsbygden. Hänsyn till möjligheten att ordna elektronisk kommunikation ska enligt PBL tas vid lokalisering av bebyggelse. Översiktsplaneringen behöver hantera frågor om framtida elförsörjning.

Hur befolkningsutvecklingen kan komma att se ut och kommunen kan komma att påverkas av utfallet bör studeras i översiktsplanen genom alternativa scenarier för befolkningsutvecklingen. Planen bör ha beredskap för olika utvecklingsalternativ.

Under 2017 ökade folkmängden i alla länets kommuner. Största ökningen redovisas för Trosa kommun, 3,8 procent. Länet ökade sin folkmängd med 1,1 procent och rikets folkmängd ökade med 1,3 procent. Vid årsskiftet 2017/2018 hade Södermanland 291 341 invånare.

Orsaken till de senaste årens kraftiga befolkningsökning i Sörmland som riket i övrigt, förklaras till stor del av en stor inflyttning till länet de senaste åren, där huvuddelen av de inflyttade kom från andra länder. Sörmland är ett län som tar emot många nyanlända i förhållande till befolkningen.

Länen i Östra Mellansverige (ÖMS) tillsammans med Mälardalsrådet tar gemensamt fram framskrivningar av befolkningen för deras geografiska område. Den senaste rapporten är ”Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige (rapport 2017:2)”.

Enligt framskrivningarna förväntas en stark befolkningstillväxt i ÖMS-regionen med Stockholm som drivande motor. Befolkningen förväntas öka i Södermanlands län, enligt rapportens scenario ”bas”, till ca 361 000 invånare år 2050. Det finns emellertid en osäkerhet i att göra befolkningsframskrivningar, med en hög asylrelaterad invandring blir osäkerheten ännu större.

Vidare enligt rapporten Framskrivningar av befolkning och sysselsättning inom ÖMS-regionen så förväntas den arbetsföra delen av befolkningen i länen minska som andel av totalbefolkningen till och med 2050. Andelen unga (0–19 år) och andelen äldre (65+) ökar i samtliga län i befolkningsframskrivningen. Bland andelen äldre ökar de som är över 85 år mest.

Regionfaktalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige -rapport 2017:2länk till annan webbplats

Region Sörmland ansvarar från och med 2019 för tillväxtfrågorna i Södermanlands län. Sörmlandsstrategin är Sörmlands utgångspunkt och vägledning för det regionala utvecklingsarbetet. Strategin presenteras bara i digitalt format vilket ger strategin en interaktiv karaktär med möjlighet till exempelvis egna statistikurval och panorering i kartor. Formatet gör det också möjligt för strategin att vara ett levande och uppdaterat dokument med aktuell statistik, analyser och uppföljning.

Sörmlandsstrategins prioriterade inriktningar är

•En växande arbetsmarknad, där efterfrågan på kompetens och utbud av arbetskraft med olika utbildningsbakgrunder och erfarenheter kan mötas.

•En växande befolkning, där bostadsmarknaden fungerar och utbudet av bostäder möter efterfrågan.

Mer information:

Region Sörmlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sörmlandsstrateginlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Länsstyrelsen verkar för en levande landsbygd. Landsbygden är en resurs i den kommunala planeringen, och stad och landsbygd är beroende av varandra för en hållbar utveckling. Exempel på utbyten mellan stad och landsbygd är livsmedelsproduktion, energiproduktion, turism, rekreation och avfall. Ansvaret för att bevara biologisk mångfald är också gemensamt för både landsbygd och tätorter. En välmående stad är beroende av en välmående landsbygd och vice versa.

Viktiga frågor i den kommunala planeringen för att skapa goda levnads- och tillväxtförutsättningar på landsbygden är tillgång till kommersiell och offentlig service och att underlätta för företagande på landsbygden. Viktig offentlig service är till exempel skola och omsorg. En nyckelfråga för landsbygdsutvecklingen är bredbandsutbyggnad, som kan vara avgörande för etablering både av boende och företagare på landsbygden. Även infrastruktur i form av vägnät och kollektivtrafik är viktigt för en levande landsbygd, liksom bra mötesplatser – samverkansnoder - som i förlängningen leder till en positiv byutveckling. Exempel på samverkansnoder kan vara bygdegårdar och idrottsanläggningar. Länsstyrelsen efterfrågar strategiska ställningstaganden kring landsbygdsutveckling i kommunernas översiktsplaner, i samma anda som regeringens ”landsbygdssäkrar” alla beslut.

Inom det statliga landsbygdsprogrammet som Länsstyrelsen administrerar utbetalas företags- och projektstöd till lantbruk och landsbygd ut. Landsbygdsprogrammets nuvarande programperiod är 2014 - 2020. Många av åtgärderna och de förväntade effekterna i landsbygdsprogrammet sammanfaller också med mål i PBL. Det genomförs även kompetensutveckling och rådgivning inom lantbrukssektorn med medel från landsbygdsprogrammet.

Länsstyrelsen har också ett regionalt serviceprogram. Revidering och förlängning av det regionala serviceprogrammet till 2020 pågår. Programmet utgår utifrån fyra fokusområden:

  1. kommersiell och offentlig service
  2. IT-infrastruktur
  3. Bygga & bo
  4. Jobb & entreprenörskap.

Till serviceprogrammet finns en handlingsplan, som innehåller en rad aktiviteter och projekt. Dessa sammanställs och genomförs bland annat av länets Partnerskap för landsbygdsutveckling och är kopplade till de fyra fokusområdena.

Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen satt upp ett funktionsmål som rör tillgänglighet, samt ett hänsynsmål som rör säkerhet, hälsa och miljö.

Region Sörmland har i egenskap av planupprättare uppdraget att arbeta fram förslag till transportslagsövergripande länsplan för den regionala transportinfrastrukturen i Sörmland, den så kallade Länstransportplanen (LTP). Förutom Regeringens direktiv och de nationella transportpolitiska målen ligger följande utgångspunkter huvudsakligen till grund för de prioriteringar som görs i LTP 2018 - 2029:

  • Nu gällande plan, fullfölja pågående projekt samt långt planerade
  • Regionala utvecklingsstrategin ”Sörmlandsstrategin”
  • Regionalt Trafikförsörjningsprogram, RTP
  • Regional cykelstrategi
  • Storregional systemanalys för Östra Mellansverige - ”En bättre sits”
  • Ostlänken

Region Sörmlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


På Trafikverkets webbplats finns kartmaterial som bland annat visar riksintressena för trafikslagens anläggningar, den nationella transportinfrastrukturplanen och aktuella infrastrukturprojekt. Här kan man även ladda hem aktuella kartskikt.

Regeringen har i juni 2018 fattat beslut om Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet för perioden 2018 - 2029. Planen innehåller förslag på åtgärder i den statliga infrastrukturen på vägar, järnvägar samt sjö- och luftfart. Utgångspunkterna för Trafikverkets prioriteringar är de transportpolitiska målen, riksdagens beslut om infrastrukturpropositionen Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling samt regeringens direktiv.

Trafikverket planerar för en ny dubbelspårig järnväg från Järna till Linköping via Vagnhärad, Nyköping/Skavsta och Norrköping. Regeringen har i juni 2018 fattat beslut om att ge projektet tillåtlighet enligt miljöbalken. Trafikverkets arbete med järnvägsplaner för Ostlänkens sträckning genom länet pågår. Kommuner i länet bör i sina översiktsplaner förhålla sig till de utvecklingsmöjligheter byggandet av en ny järnväg medför, så att dessa möjligheter kan tas tillvara.

Enligt 2 kap 5§ PBL ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn bland annat till möjligheten att ordna elektronisk kommunikation.

IT-infrastrukturfrågan har fortsatt hög prioritet i länet. Intresset är stort kring det bredbandsstöd i landsbygdsprogrammet som Länsstyrelsen administrerar. Under 2018 kommer ytterligare ca 30 miljoner kr att tillgängliggöras inom landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen driver tillsammans med regionförbundet en kommungrupp. Här deltar de kommunala bredbandssamordnarna. Inom denna gruppering samverkas kring utbyggnad av fast och mobil IT-infrastruktur. På kommungruppen informeras också kommunerna om stödmöjligheter och vad som sker på regional och nationell nivå inom IT-infrastruktur och digitalisering.

Det svenska kraftsystemet står inför stora förändringar fram mot år 2040. Den
energiöverenskommelse som träffats i Sverige innebär en fortsatt omställning
till förnybar energi och i takt med denna omställning växer ett helt nytt kraftsystem fram. Det som på ytan kan se ut som att ett produktionsslag ersätts av ett annat få betydligt djupare följder när det ses ur kraftsystemets perspektiv. Det kommer därför att krävas omfattande åtgärder inom många områden för att leveranssäkerheten ska kunna upprätthållas så att alla kan få den el de förväntar sig.

För att säkerställa att den kommunala översiktsplaneringen hanterar elförsörjningsfrågan på ett tillfredsställande sätt, krävs det att stam-, likväl som regionnätens, roll förstås, synliggörs samt att dessa anläggningar tydligt särskiljs från varandra.

För att säkerställa kommuners och regioners eltillgång till exempelvis kommande bostadsområden, industrier eller infrastrukturprojekt, krävs en förståelse, tidig kontakt och planering för kommande effektbehov på kommunal, regional och nationell nivå. Etablering av storskalig elintensiv verksamhet ställer särskilda krav på elnätsstrukturen i regionen.

Det är av stor vikt för Sveriges samtliga län, och de kommuner där det finns  stamnätsanläggningar, att komma ihåg att anläggningarna är av central betydelse både för den lokala och för den nationella elförsörjningen.

Enligt Svenska kraftnät gäller följande specifikt för Södermanlands län;

  • Kapacitetsutmaningar: nästan all tillgänglig överföringskapacitet är fullbokad t.o.m. år 2025.
  • Nätbegränsningarna år 2025 är inte lokala, utan ligger längre norrut i Gävle-trakten. Svenska kraftnät beräknar kunna åtgärda dessa flaskhalsar fullt ut omkring år 2030.
  • Ungefär 60 % av den kvarvarande överföringskapaciteten i länet är reserverad för SSAB:s planerade ljusbågsugn i Oxelösund, vilken ersätter befintlig masugn som är Sveriges enskilt största utsläppskälla av CO2, detta är således en viktig miljösatsning.
  • En stor andel av resterande 40 % är reserverad för planerade serverhallar.

All utbyggnad av elproduktion kräver anslutningsnät. Vid större produktionsetableringar krävs ofta förstärkningar av såväl lokal-, region- som stamnät. All produktionsutbyggnad medför därmed utbyggnad av infrastrukturen för el. Detta bör beaktas vid planering av utbyggnad av elproduktion.

Svenska kraftnät har tagit fram information om vad man ska tänkta på och en vägledning för hur man kontaktar myndigheten när man planerar verksamheter som kan komma att påverka stamnätet.

Svenska kraftnätlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt