Aktuella vädervarningar i Södermanlands länJust nu är det flera vädervarningar i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Social hållbarhet i översiktsplanen

Människans livsmiljö är en viktig utgångspunkt för kommunens översiktsplanering. En god livskvalité är en förutsättning för människans drivkraft och en grund för individens och gruppers medverkan och delaktighet i samhällets utveckling.

 

Enligt 1 kap 1 § plan- och bygglagen ska samhällsplanering "...främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö...".

Frågor att beakta i översiktsplaneringen

Länsstyrelsen lyfter här några frågor om social hållbarhet att beakta i översiktsplaneringen;

  • mänskliga rättigheter
  • delaktighet
  • folkhälsa
  • jämställdhet
  • barnperspektiv
  • trygghet
  • integration.

För att förebygga segregation och utanförskap krävs en inkluderande planering som ser till alla människors rättigheter och behov. Länsstyrelsen har också ett uppdrag från regeringen att genomföra målen i Agenda 2030. Flera av dessa mål har kopplingar till social hållbarhet och till kommunernas översiktsplanering.

Under 2017 ökade folkmängden i alla länets kommuner. Största ökningen redovisas för Trosa kommun, 3,8 procent. Länet ökade sin folkmängd med 1,1 procent och rikets folkmängd ökade med 1,3 procent.

Orsaken till den kraftiga befolkningsökningen i Sörmland som riket i övrigt, förklaras till stor del av en stor inflyttning till länet de senaste åren, där huvuddelen av de inflyttade kom från andra länder. Sörmland är ett län som tar emot många nyanlända i förhållande till befolkningen.

Länen i östra Mellansverige tillsammans med Mälardalsrådet (ÖMS) tar gemensamt fram framskrivningar av befolkningen för deras geografiska område.

Hur kommunen kan komma att påverkas bör studeras i översiktsplanen genom alternativa scenarier för befolkningsutvecklingen utifrån aktuell statistik. Planen bör ha beredskap för olika utvecklingsalternativ. Se även sammanfattande redogörelsens temasida ”Regional utveckling och infrastruktur Öppnas i nytt fönster.

Regionfakta Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ansvaret för att de mänskliga rättigheterna inte kränks vilar på regeringen, all statlig och kommunal verksamhet. Några av dessa rättigheter är

  • Rätten att inte bli diskriminerad
  • Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
  • Rätten till hälsa
  • Kvinnors rättigheter
  • Barns rättigheter
  • Rätt att delta i samhällsutvecklingen och att rösta
  • Rätt till en tillfredsställande levnadsstandard, inklusive en lämplig bostad

Det är av stor vikt att dessa rättigheter beaktas i översiktsplaneringen. Flera av rättigheterna behandlas nedan.

Länsstyrelserna har gemensamt tagit fram en rapport om metodstöd för ett rättighetsbaserat arbetssätt.

Länsstyrelsen i Södermanland har tagit fram en handbok för att integrera perspektivfrågor i den egna verksamheten. Handbokens syfte är att konkretisera Länsstyrelsens uppdrag inom jämställdhet, barnperspektiv, tillgänglighet/ funktionshinderperspektiv, mänskliga rättigheter och folkhälsa.

Handboken kan även vara behjälplig i arbetet med översiktsplanering då frågorna ovan även är aktuella i kommuner. I handboken finns regeringens politik, fakta, analysmetoder och fördjupningar.

Metodstöd för ett rättighetsbaserat arbetssätt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Handbok Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Delaktighet utifrån funktionshinder

Delaktighet handlar om möjligheten för alla, oavsett funktionsförmåga, att vara delaktiga inom samhällets alla områden, till exempel på arbetsmarknaden, i skolan och offentliga miljöer. Det som påverkar möjligheten till delaktighet är tillgängligheten i samhället och de förutsättningar som skapats för individen.

I Barnkonventionens artikel 23 framgår exempelvis att varje barn med funktionshinder, oberoende av fysiskt eller psykisk funktionsnedsättning, har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv så att de har möjlighet till aktivt deltagande i samhället.

Det nationella mål som ska styra funktionshinderspolitiken är:
att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning.

För att uppnå målet har regeringen bestämt fyra olika områden som funktionshinderpolitiken ska inriktas på. Dessa områden är:

  • principen om universell utformning
  • att åtgärda befintliga brister i tillgängligheten
  • om individuella stöd och lösningar för individens självständighet
  • att förebygga och motverka diskriminering (Prop. 2016/17:188 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken).

Delaktighet utifrån språk

Andra faktorer, som exempelvis språkbarriärer kan påverka om medborgare nås av information kopplat till samhällsplanering. Att inte nås av information om till exempel nybyggnationer, medborgardialoger och samråd kan vara ett hinder för deltagande och visat intresse. I jämförelser har det framkommit att färre överklaganden inkommer i socioekonomiskt utsatta områden när det gäller till exempel nybyggnationer. Det beror förmodligen på att informationen inte är begriplig eller inte når fram till målgruppen.

Medborgardialog vid fysik planering - vägledning från Boverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Myndigheten för delaktighet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Genom att främja sunda boende- och närmiljöer på jämlika villkor, bidrar översiktsplaneringen till en god och jämlik hälsa. Det handlar bland annat om närhet till grönområden som stimulerar till fysisk aktivitet och andra goda levnadsvanor, som minskar skadliga miljöfaktorer, luftföroreningar och trafikbuller. Det handlar även om miljöer som främjar social gemenskap och som bidrar till trygghet och tillit.

Forskning visar att hälsa och sjukdom fördelas ojämlikt i samhället. Ojämlikheten i hälsa uppstår till följd av att olika grupper i samhället har olika tillgång till resurser som påverkar hälsan, såsom trygga bostadsområden, närhet till natur och hälsofrämjande miljöer. För att uppnå en god och jämlik hälsa är det viktigt att översiktsplaneringen skapar förutsättningar för till exempel likvärdig tillgång till hälsorelaterade resurser och tjänster oavsett socioekonomisk status, funktionsnedsättning, kön eller etnisk tillhörighet. Till exempel kan det handla om att skapa trygga och hälsofrämjande miljöer för alla invånare, att säkerställa likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård samt att främja utbildning och arbete. Individer och grupper som i lägre utsträckning än andra har tillgång till förutsättningar för hälsa bör prioriteras. Genom att verka för jämlikhet i övrsiktsplaneringen kan kommunen bidra till en mer rättvis och hälsosam samhällsutveckling.

Det övergripande nationella målet för den svenska folkhälsopolitiken och beslutat av riksdagen; "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation" (prop. 2017/18:249). Det övergripande målet är indelat i åtta målområden. Några av dem är särskilt relevanta i översiktsplaneringen och kan påverkas genom den fysiska planeringen.

  • Det tidiga livets villkor -målområde 1
  • Boende och närmiljö -målområde 5
  • Kontroll, inflytande och delaktighet -målområde 7

Folkhälsomyndigheten: Nationella folkhälsomål och målområden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Förskole- och skolgårdar med tillräckligt stor yta och en miljö som stimulerar till både lek, fysisk aktivitet och samtal, är viktigt för barns motoriska, kognitiva, sociala och fysiska utveckling. Läs mer om barns rättigheter under rubriken Barnperspektiv. Se också Boverkets allmänna råd för friytor och goda utemiljöer i anslutning till fritidshem, grundskolor och förskolor.

En god bostad i ett område med förutsättningar för social gemenskap bidrar till trygghet, tillit och en god och jämlik hälsa. Samhällsplaneringen ska bidra till socialt hållbara bostadsområden som motverkar segregation och till boendemiljöer med god luftkvalitet, minskat trafikbuller och tillgång till grönstruktur.

Folkhälsomyndigheten: Samhällsplanering och boende Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För att åstadkomma en god och jämlik hälsa bör samhällsplanering inriktas på att främja alla individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet – oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning eller geografisk hemvist. Läs mer bland annat under rubrikerna Mänskliga rättigheter och Delaktighet.

Det råder koncensus kring att regelbunden fysisk aktivitet har starka effekter på både fysisk och psykisk hälsa, bland annat genom att minska risken för våra vanligaste folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, cancer, typ 2-diabetes, psykisk ohälsa.

Forskning visar att hur vi utformar både våra boendemiljöer samt offentliga miljöer så som skolor, parker, transportvägar, idrottsplatser, har stor betydelse för vår fysiska aktivitet. Trots denna kunskap har mängden fysisk aktivitet minskat stadigt under lång tid.

Region Sörmland har i projektet Fysisk aktivitet i samhällsplaneringen (FASIS) kartlagt kommunernas och regionens styrande dokument kring den fysiska planeringen samt identifierat hur dessa stimulerar fysisk aktivitet.

Region Sörmland: Fysisk aktivitet i samhällsplanering i Sörmland Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För jämställdhetspolitiken finns det ett övergripande mål; kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv, som är uppdelat i sex delmål.

  1. en jämn fördelning av makt och inflytande
  2. ekonomisk jämställdhet
  3. jämställd utbildning
  4. jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
  5. jämställd hälsa
  6. mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Jämställhet i fysisk planering ska baseras på både kvinnors och mäns samt flickors och pojkars behov och förutsättningar. Könsuppdelad statistik är ett bra verktyg för att kunna analysera förhållandena mellan könen och kan komplettera mer kvalitativa analyser. Likaså kan s.k. trygghetsvandringar ge bra vägledning i planeringen. Även vuxna och barn som utsatts för eller riskerar att utsättas för våld, är en grupp vars behov kan behöva analyseras. Det är även viktigt att ha ett jämställdhetsperspektiv under samrådsprocessen och eftersträva en jämn könsfördelning och ett inkluderande klimat under samråden.

Se vidare under rubriken Trygghet och säkerhet.

Nationella sekretariatet för genusforskning – Jämnställdhetsmyndigheten.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En länsstrategi för ett jämställt Södermanland 2018-2020 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets information om jämställdhet i samhällsplanering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Trygghetsvandringar, BRÅ
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989 och är idag svensk lag.

Enligt konventionens fyra grundprinciper ska alla barn behandlas lika, barns bästa beaktas liksom barns rätt till liv och utveckling samt barns rätt att få komma till tals. Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barnets rättigheter blir svensk lag från 1 januari 2020. Fem av de 54 artiklarna i FN:s konvention om barns rättigheter har direkt tillämpning i den fysiska planeringen.

  • Barnets bästa ska stå i främsta rummet vid alla åtgärder som berör barnet (Artikel 3 = grundparagrafen)
  • Barnet har rätt att bilda sig en egen uppfattning, uttrycka sina åsikter och få dem beaktade utifrån sin ålder och mognad i frågor som berör henne eller honom (Artikel 12)
  • Barnet har rätt till yttrandefrihet oberoende av vilket uttrycksmedel det väljer (Artikel 13)
  • Varje barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning har rätt till ett liv som möjliggör aktivt deltagande i samhället (Artikel 23). Se även FN:s konvention
    om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vars artikel 7 specifikt
    behandlar de rättigheter som barn med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta.
  • Barnet har rätt till vila och fritid, lek och rekreation anpassat till dess ålder. (Artikel 31)

FN:s konvention om barnet rättigheter (Barnkonventionen)  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets kunskapsbank - Att involvera barn och unga Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets vägledning om medborgardialog Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Landstinget Sörmland – Liv & Hälsa ung Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Den fysiska utformningen av boendemiljöer kan vara av betydelse för tryggheten i ett samhälle och i viss mån även för möjligheten att förebygga brott. Trygghet kan också ”byggas in” (så kallad situationell trygghetspromotion) genom att:

  • Skapa överblickbarhet, t.ex. genom att eliminera nischer och skymmande buskar, göra ev. gångtunnlar raka och breda, kunna se parkeringen från fönstret och skapa tillräcklig belysning.
  • Öka möjligheten att orientera sig, t.ex. genom överblick mellan olika utemiljöer, tydlig planstruktur, logisk namngivning av gator.
  • Planera för befolkade utemiljöer där olika samhällsgrupper möts naturligt, t.ex. genom blandning av verksamheter och hög täthet.

Minskad brottslighet och ökad trygghet leder bl.a. till ökad livskvalitet och till trygga uppväxtvillkor för barn och unga. Det bidrar i sin tur till ökad delaktighet och inflytande och minskat utanförskap. Här är det viktigt att analysera likheter och skillnader i förutsättningar och behov mellan flickor och pojkar, kvinnor och män.

Brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tillsammans mot brott 2016/17:126 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

BoTryggt2030 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Brottsförebyggande rådet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det övergripande målet för integrationspolitiken är; lika skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund.

Grunden är att den fysiska planeringen ska vara inkluderande och omfatta alla invånare i en kommun, men det finns kommun- och stadsdelar där många har begränsade ekonomiska resurser och kan sakna tillräckliga kontaktytor med majoritetssamhället.

Det viktigaste för integrationen är delaktighet i majoritetssamhället samt möjligheten till egen försörjning. För att underlätta för fler människor att studera eller arbeta krävs en välutvecklad infrastruktur samt tillgång till fysiska mötesplatser för att få olika kontakter i samhället, exempelvis medborgarkontor, jobbtorg, kulturhus, föreningslokaler etc.

Vad gäller barns möjligheter till integration är det särskilt viktigt med tillgång till en bra skola.

Kunskapsunderlag för bedömning av  social hållbarhet i kommunens fysiska planering.

För att skapa en lokal lägesbild över den sociala hållbarheten, som kan omsättas i
den fysiska planeringen är det flera perspektiv och teman som kan behöva
undersökas. Utifrån dessa underlag kan sedan sammanvägda slutsatser dras om vilka frågor och behov som särskilt behöver prioriteras i kommunens fysiska planering.

Den lokala lägesbilden kan även användas när översiktsplanens aktualitet ska
bedömas – i en snabbt föränderlig verklighet är vissa prioriteringar färskvara
medan andra kräver långsiktiga satsningar.

Nedan listas de delområden, som i ett brett perspektiv, rör social hållbarhet inom
fysisk planering och som Länsstyrelsen anser är viktigast att undersöka. För
varje område ges exempel på källor för aktuella kunskapsunderlag och statistik.
Rubriksättningen är modifierad efter en förlaga hämtad ur rapporten ”Social
hållbarhet inom fysisk planering och boende” från Länsstyrelsen i Västra
Götaland (2015).

Delområden och datakällor

Källor att hämta fakta ur för att ta fram lokala tematiska underlag för olika aspekter av social hållbarhet att ta hänsyn till vid fysisk planering:

Demografi

Hur kommunen kan komma att påverkas av bör studeras i översiktsplanen genom
alternativa scenarier för befolkningsutvecklingen utifrån aktuell statistik. Planen bör ha beredskap för olika utvecklingsalternativ t ex olika prognoser för befolkningsökning/ -minskning.

Regionfakta Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barn, unga

Av de 54 artiklarna i FN:s barnkonvention har följande direkt tillämpning i den fysiska planeringen;

  • Barnets bästa ska stå i främsta rummet vid alla åtgärder som berör barnet
  • Barnet har rätt att bilda sig en egen uppfattning, uttrycka sina åsikter och få
    dem beaktade -utifrån sin ålder och mognad i frågor som berör henne eller honom
  • Barnet har rätt till yttrandefrihet oberoende av vilket uttrycksmedel det
    väljer
  • Varje barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning har rätt till ett liv som
    möjliggör aktivt deltagande i samhället
  • Barnet har rätt till vila och fritid, lek och rekreation anpassat till dess
    ålder.

Genom att främja sunda boende- och närmiljöer på jämlika villkor, bidrar
översiktsplaneringen till en god och jämlik hälsa oavsett ålder.

Länsnedbruten statistik finns i

Länsstyrelsernas rapport "På tal om mänskliga rättigheter" Länk till annan webbplats.

Landstingets rapport Liv & Hälsa ung 2017 (länk till underlaget saknas för tillfället)

Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barnombudsmannen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Äldre

Genom att främja sunda boende- och närmiljöer på jämlika villkor, bidrar
översiktsplaneringen till en god och jämlik hälsa oavsett ålder. Det handlar om
miljöer som främjar social gemenskap och som bidrar till trygghet och tillit. Det
handlar även om bl.a. närhet till grönområden som stimulerar till fysisk aktivitet, som minskar skadliga miljöfaktorer, luftföroreningar och trafikbuller. När det gäller bostäder för äldre så finns krav i Socialtjänstlagen på att planera för och tillgodose behovet av bostäder.

Länsstyrelsens årliga Bostadsmarknadsanalys Öppnas i nytt fönster.

Statistik om ekonomiskt bistånd - Socialstyrelsen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jämställdhet

Jämställdhet i fysisk planering ska baseras på både kvinnors och mäns samt flickors och pojkars behov och förutsättningar. Könsuppdelad statistik är ett bra verktyg för att kunna analysera förhållandena mellan könen.

På Länsstyrelsens webbplats finns mer information om länsstyrelsens arbete med jämställdhet och där finns också Länsstyrelsen och Regionförbundets rapport; ”På tal om män och kvinnor i Södermanlands län” belyser hur jämställt Sörmland är med könsuppdelad statistik. Där finns också Länsstyrelsens strategi för ett jämställt Södermanland 2018 - 2020.

Länsstyrelsens arbete med jämställdhet Öppnas i nytt fönster.
Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Folkhälsa, jämlik hälsa

Genom att främja sunda boende- och närmiljöer på jämlika villkor, bidrar planeringen till en god och jämlik hälsa. Det handlar bl.a. om närhet till grönområden som stimulerar till fysisk aktivitet och andra goda levnadsvanor, som minskar skadliga miljöfaktorer, luftföroreningar och trafikbuller. Det handlar även om miljöer som främjar social gemenskap och som bidrar till trygghet och tillit.

Underlag från Landstinget t ex rapporterna

Hälsan i Sörmland Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Folkhälsoundersökningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Statistik från Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Bostadsförsörjning, utsatta grupper på bostadsmarknaden, hemlöshet

Målet för den nationella bostadsmarknadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Vissa grupper har större svårigheter på bostadsmarknaden och är därför extra viktiga att uppmärksamma i planeringen som t ex ungdomar, personer med fysiska och psykiska funktionshinder samt äldre, nyanlända, stora barnfamiljer och ensamstående föräldrar. Planeringen av bostadsbyggandet är en central fråga för översiktsplaneringen och arbetet med kommunens riktlinjer för bostadsbyggandet och översiktsplaneringen behöver samordnas.

Länsstyrelsens årliga bostadsmarknadsanalys Öppnas i nytt fönster.

Länsstyrelsens arbete med mottagande och etablering för nyanlända Öppnas i nytt fönster.

Socialstyrelsens hemlöshetsrapport Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lika förutsättningar/segregation

Delaktighet handlar om möjligheten för alla, oavsett funktionsförmåga, att vara delaktiga inom samhällets alla områden, till exempel på arbetsmarknaden, i skolan och offentliga miljöer. Det som påverkar möjligheten till delaktighet är tillgängligheten i samhället och de förutsättningar som skapats för individen.

Grunden är att den fysiska planeringen ska vara inkluderande och omfatta alla invånare i en kommun, men det finns kommun- och stadsdelar med grupper av människor som av olika skäl har hamnat i eller riskerar ett utanförskap. Det handlar ofta om att man har begränsade ekonomiska resurser. Det finns några behov som är särskilt viktiga för att bryta utanförskap att beakta i den fysiska planeringen. Det gäller tillgång till bl.a. mötesplatser för att få olika kontakter i samhället, tillgång till arbete för egen försörjning, tillgång till bostäder, skolor och verksamhetslokaler som är fördelade i olika stadsdelar och en fungerande kollektivtrafik.

Region Sörmland och sörmlandsstrategin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

På tal om mänskliga rättigheter - Länsstyrelserna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

På tal om statistik och mänskliga rättigheter - Länsstyrelserna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fokus 08 - om ungas utanförskap, Ungdomsstyrelsen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Migrationsverkets statistik Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens statsbidrag för att utveckla kapacitet och beredskap i mottagandet av nyanlända Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Arbetsförmedlingens yrkeskompass för 200 yrken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SCB:s registerdata för integration Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
(Under fliken ämnesövergripande statistik)

Rapport: Anställ kompetensen - arbetsgivaren syn på utrikesfödd arbetskraft Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Gott exempel: Katrineholms engelska sammanfattning av översiktsplanen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tillgänglighet, delaktighet, personer med funktionsnedsättning

Delaktighet handlar om möjligheten för alla, oavsett funktionsförmåga, att vara delaktiga inom samhällets alla områden, till exempel på arbetsmarknaden, i skolan och offentliga miljöer. Det som påverkar möjligheten till delaktighet är tillgängligheten i samhället och de förutsättningar som skapats för individen. Att eftersträva ökad delaktighet och deltagande i planeringsprocessen handlar både om inhämtning av kunskap och förankring. Tanken om delaktighet fångas även i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

När det gäller bostäder för personer med funktionsnedsättning så finns krav i Socialtjänstlagen på att planera för och tillgodose behovet av bostäder. Jämför rättigheter för varje barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning (Barnkonventionen). Se även FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vars artikel 7 specifikt behandlar de rättigheter som barn med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta.

På tal om statistik och mänskliga rättigheter - Länsstyrelserna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Myndigheten för delaktighet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Tillgänglighet i korthet, begrepp, riktlinjer för tillgänglighet, checklistor för tillgänglighet

Trygghet

Den fysiska utformningen av boendemiljöer kan vara av betydelse för tryggheten i ett samhälle och i viss mån även för möjligheten att förebygga brott. 

Länsstyrelsens arbete kring brottsförebyggande åtgärder Öppnas i nytt fönster.

Statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Polisens och kommunernas årliga trygghetsmätning "Tillsammans mott brott 2016/17:126" Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

BoTryggt2030 - Brottsförebyggande rådet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Beatrice Ask

Besöksadress

Stora Torget 13

Postadress

611 86 Nyköping

Organisationsnummer

202100-2262

Följ oss