Social hållbarhet i översiktsplanen

Enligt 1 kap 1 § plan – och bygglagen ska samhällsplanering ”… främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö…”.

Frågor att beakta i översiktsplaneringen

Länsstyrelsen lyfter här några frågor om social hållbarhet att beakta i översiktsplaneringen;

  • mänskliga rättigheter
  • delaktighet
  • folkhälsa
  • jämställdhet
  • barnperspektiv
  • trygghet
  • integration.

För att förebygga segregation och utanförskap krävs en inkluderande planering som ser till alla människors rättigheter och behov. Länsstyrelsen har också ett uppdrag från regeringen att genomföra målen i Agenda 2030. Flera av dessa mål har kopplingar till social hållbarhet och till kommunernas översiktsplanering.

Mer att läsa om social hållbarhet och samhällsplanering:

Under 2017 ökade folkmängden i alla länets kommuner. Största ökningen redovisas för Trosa kommun, 3,8 procent. Länet ökade sin folkmängd med 1,1 procent och rikets folkmängd ökade med 1,3 procent.

Orsaken till den kraftiga befolkningsökningen i Sörmland som riket i övrigt, förklaras till stor del av en stor inflyttning till länet de senaste åren, där huvuddelen av de inflyttade kom från andra länder. Sörmland är ett län som tar emot många nyanlända i förhållande till befolkningen.

Länen i östra Mellansverige tillsammans med Mälardalsrådet (ÖMS) tar gemensamt fram framskrivningar av befolkningen för deras geografiska område.

Hur kommunen kan komma att påverkas bör studeras i översiktsplanen genom alternativa scenarier för befolkningsutvecklingen utifrån aktuell statistik. Planen bör ha beredskap för olika utvecklingsalternativ. Se även sammanfattande redogörelsens temasida ”Regional utveckling och infrastrukturöppnas i nytt fönster

Regionfaktalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ansvaret för att de mänskliga rättigheterna inte kränks vilar på regeringen, all statlig och kommunal verksamhet. Några av dessa rättigheter är

  • Rätten att inte bli diskriminerad
  • Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
  • Rätten till hälsa
  • Kvinnors rättigheter
  • Barns rättigheter
  • Rätt att delta i samhällsutvecklingen och att rösta
  • Rätt till en tillfredsställande levnadsstandard, inklusive en lämplig bostad

Det är av stor vikt att dessa rättigheter beaktas i översiktsplaneringen. Flera av rättigheterna behandlas nedan.

Länsstyrelserna har gemensamt tagit fram en rapport ”Metodstöd för ett rättighetsbaserat arbetssätt” som läggs ut på länsstyrelsernas webbplats inom kort.

Delaktighet handlar om möjligheten för alla, oavsett funktionsförmåga, att vara delaktiga inom samhällets alla områden, till exempel på arbetsmarknaden, i skolan och offentliga miljöer. Det som påverkar möjligheten till delaktighet är tillgängligheten i samhället och de förutsättningar som skapats för individen. Jämför också rättigheter för varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp (barnkonventionen artikel 23). Se även FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vars artikel 7 specifikt behandlar de rättigheter som barn med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta.

Regeringen har beslutat om ett nytt nationellt mål som ska styra funktionshinderspolitiken:
att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning.

För att uppnå målet har regeringen fyra olika områden varav ”principen om universell utformning” är en. Det grundläggande är att göra rätt från början när samhället ska utformas och planeras så att det i största möjliga utsträckning kan användas av alla. (Prop. 2016/17:188 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken). Se även skrivningar med anknytning till social hållbarhet och personer med funktionsnedsättning i Agenda 2030, kapitel 11 Social hållbarhet.

Medborgardialog vid fysik planering - vägledning från Boverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Myndigheten för delaktighetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Genom att främja sunda boende- och närmiljöer på jämlika villkor, bidrar översiktsplaneringen till en god och jämlik hälsa. Det handlar bl.a. om närhet till grönområden som stimulerar till fysisk aktivitet och andra goda levnadsvanor, som minskar skadliga miljöfaktorer, luftföroreningar och trafikbuller. Det handlar även om miljöer som främjar social gemenskap och som bidrar till trygghet och tillit.

 

Det övergripande nationella målet för den svenska folkhälsopolitiken och beslutat av riksdagen; "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation" (prop. 2017/18:249). Det övergripande målet är indelat i åtta målområden. Några av dem är särskilt relevanta i översiktsplaneringen och kan påverkas genom den fysiska planeringen.

  • Det tidiga livets villkor -målområde 1
  • Boende och närmiljö -målområde 5
  • Kontroll, inflytande och delaktighet -målområde 7

Förskole- och skolgårdar med tillräckligt stor yta och en miljö som stimulerar till både lek, fysisk aktivitet och samtal, är viktigt för barns motoriska, kognitiva, sociala och fysiska utveckling. Läs mer om barns rättigheter under rubriken Barnperspektiv. Se också Boverkets allmänna råd för friytor och goda utemiljöer i anslutning till fritidshem, grundskolor och förskolor.

En god bostad i ett område med förutsättningar för social gemenskap bidrar till trygghet, tillit och en god och jämlik hälsa. Samhällsplaneringen ska bidra till socialt hållbara bostadsområden som motverkar segregation och till boendemiljöer med god luftkvalitet, minskat trafikbuller och tillgång till grönstruktur.

För att åstadkomma en god och jämlik hälsa bör samhällsplanering inriktas på att främja alla individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet – oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning eller geografisk hemvist. Läsmer bl.a under rubrikerna Mänskliga rättigheter och Delaktighet.


Slutbetänkande från kommissionen för jämlik hälsa (SOU 2017:47) ”Nästa steg mot en mer jämlik hälsa”. Boendets och närmiljöns betydelse för jämlik hälsa och stadsplaneringens inverkan på detta nämns särskilt i kapitel 4.5.

Regeringens proposition 2017/18:249; God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitiklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

WHO:s rapport Utjämna hälsoskillnaderna inom en generationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Boverkets allmänna råd för friytor och goda utemiljöer i anslutning till fritidshem, grundskolor och förskolorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Folkhälsomyndigheten: En god miljö främjar hälsanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Landstinget Sörmland – Hälsan i Sörmland (länk till underlaget saknas för tillfället)

Landstinget Sörmland - Liv & Hälsa ung 2017 (länk till underlaget saknas för tillfället)


För jämställdhetspolitiken finns det ett övergripande mål; kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv, som är uppdelat i sex delmål.

  1. en jämn fördelning av makt och inflytande
  2. ekonomisk jämställdhet
  3. jämställd utbildning
  4. jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
  5. jämställd hälsa
  6. mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Jämställhet i fysisk planering ska baseras på både kvinnors och mäns samt flickors och pojkars behov och förutsättningar. Könsuppdelad statistik är ett bra verktyg för att kunna analysera förhållandena mellan könen och kan komplettera mer kvalitativa analyser. Likaså kan s.k. trygghetsvandringar ge bra vägledning i planeringen. Även vuxna och barn som utsatts för eller riskerar att utsättas för våld, är en grupp vars behov kan behöva analyseras. Det är även viktigt att ha ett jämställdhetsperspektiv under samrådsprocessen och eftersträva en jämn könsfördelning och ett inkluderande klimat under samråden.

Se vidare under rubriken Trygghet och säkerhet.

Nationella sekretariatet för genusforskning – Jämställ.nulänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

En länsstrategi för ett jämställt Södermanland 2018-2020PDF

Boverkets information om jämställdhet i samhällsplaneringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Trygghetsvandringar, BRÅ
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989 och ratificerades av Sverige 1990.

Enligt konventionens fyra grundprinciper ska alla barn behandlas lika, barns bästa beaktas liksom barns rätt till liv och utveckling samt barns rätt att få komma till tals. Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barnets rättigheter blir svensk lag från 1 januari 2020. Fem av de 54 artiklarna i FN:s konvention om barns rättigheter har direkt tillämpning i den fysiska planeringen.

  • Barnets bästa ska stå i främsta rummet vid alla åtgärder som berör barnet (Artikel 3 = grundparagrafen)
  • Barnet har rätt att bilda sig en egen uppfattning, uttrycka sina åsikter och få dem beaktade utifrån sin ålder och mognad i frågor som berör henne eller honom (Artikel 12)
  • Barnet har rätt till yttrandefrihet oberoende av vilket uttrycksmedel det väljer (Artikel 13)
  • Varje barn med fysik eller psykisk funktionsnedsättning har rätt till ett liv som möjliggör aktivt deltagande i samhället (Artikel 23). Se även FN:s konvention
    om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vars artikel 7 specifikt
    behandlar de rättigheter som barn med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta.
  • Barnet har rätt till vila och fritid, lek och rekreation anpassat till dess ålder. (Artikel 31)

Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter, Prop. 2017/18:186länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Boverkets kunskapsbank - Att involvera barn och ungalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Landstinget Sörmland – Liv & Hälsa ung 2017 (länk till underlaget saknas för tillfället)

Den fysiska utformningen av boendemiljöer kan vara av betydelse för tryggheten i ett samhälle och i viss mån även för möjligheten att förebygga brott. Trygghet kan också ”byggas in” (så kallad situationell trygghetspromotion) genom att:

  • Skapa överblickbarhet, t.ex. genom att eliminera nischer och skymmande buskar, göra ev. gångtunnlar raka och breda, kunna se parkeringen från fönstret och skapa tillräcklig belysning.
  • Öka möjligheten att orientera sig, t.ex. genom överblick mellan olika utemiljöer, tydlig planstruktur, logisk namngivning av gator.
  • Planera för befolkade utemiljöer där olika samhällsgrupper möts naturligt, t.ex. genom blandning av verksamheter och hög täthet.

Minskad brottslighet och ökad trygghet leder bl.a. till ökad livskvalitet och till trygga uppväxtvillkor för barn och unga. Det bidrar i sin tur till ökad delaktighet och inflytande och minskat utanförskap. Här är det viktigt att analysera likheter och skillnader i förutsättningar och behov mellan flickor och pojkar, kvinnor och män.

Boverket - Plats för trygghet Inspiration för stadsutvecklinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Tillsammans mot brott 2016/17:126länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

BoTryggt05länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Brottsförebyggande rådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Det övergripande målet för integrationspolitiken är; lika skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Av särskild betydelse för översiktsplaneringen är delmålen;

  • ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända
  • en positiv utveckling i stadsdelar med brett utanförskap

Grunden är att den fysiska planeringen ska vara inkluderande och omfatta alla invånare i en kommun, men det finns kommun- och stadsdelar med grupper av människor som av olika skäl har hamnat i eller riskerar ett utanförskap. Nyanlända är en sådan grupp. Det handlar ofta om att man har begränsade ekonomiska resurser.

För att etableringen av nyanlända ska bli så bra som möjligt finns några behov som är särskilt viktiga att underlätta för och beakta i den fysiska planeringen. Det gäller tillgång till mötesplatser för att få olika kontakter i samhället, tillgång till arbete för egen försörjning, tillgång till bostäder, skolor och verksamhetslokaler som är fördelade i olika stadsdelar och en fungerande kollektivtrafik.

Kunskapsunderlag för bedömning av  social hållbarhet i kommunens fysiska planering.

För att skapa en lokal lägesbild över den sociala hållbarheten, som kan omsättas i
den fysiska planeringen är det flera perspektiv och teman som kan behöva
undersökas. Utifrån dessa underlag kan sedan sammanvägda slutsatser dras om vilka frågor och behov som särskilt behöver prioriteras i kommunens fysiska planering.

Den lokala lägesbilden kan även användas när översiktsplanens aktualitet ska
bedömas – i en snabbt föränderlig verklighet är vissa prioriteringar färskvara
medan andra kräver långsiktiga satsningar.

Nedan listas de delområden, som i ett brett perspektiv, rör social hållbarhet inom
fysisk planering och som Länsstyrelsen anser är viktigast att undersöka. För
varje område ges exempel på källor för aktuella kunskapsunderlag och statistik.
Rubriksättningen är modifierad efter en förlaga hämtad ur rapporten ”Social
hållbarhet inom fysisk planering och boende” från Länsstyrelsen i Västra
Götaland (2015).

Delområden och datakällor

Källor att hämta fakta ur för att ta fram lokala tematiska underlag för olika aspekter av social hållbarhet att ta hänsyn till vid fysisk planering:

Demografi

Hur kommunen kan komma att påverkas av bör studeras i översiktsplanen genom
alternativa scenarier för befolkningsutvecklingen utifrån aktuell statistik. Planen bör ha beredskap för olika utvecklingsalternativ t ex olika prognoser för befolkningsökning/ -minskning.

Regionfaktalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Barn, unga

Av de 54 artiklarna i FN:s barnkonvention har följande direkt tillämpning i den fysiska planeringen;

  • Barnets bästa ska stå i främsta rummet vid alla åtgärder som berör barnet
  • Barnet har rätt att bilda sig en egen uppfattning, uttrycka sina åsikter och få
    dem beaktade -utifrån sin ålder och mognad i frågor som berör henne eller honom
  • Barnet har rätt till yttrandefrihet oberoende av vilket uttrycksmedel det
    väljer
  • Varje barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning har rätt till ett liv som
    möjliggör aktivt deltagande i samhället
  • Barnet har rätt till vila och fritid, lek och rekreation anpassat till dess
    ålder.

Genom att främja sunda boende- och närmiljöer på jämlika villkor, bidrar
översiktsplaneringen till en god och jämlik hälsa oavsett ålder.

Länsnedbruten statistik finns i

Länsstyrelsernas rapport På tal om mänskliga rättigheterlänk till annan webbplats

Landstingets rapport Liv & Hälsa ung 2017 (länk till underlaget saknas för tillfället)

Folkhälsomyndighetenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstödlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Barnombudsmannenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Äldre

Genom att främja sunda boende- och närmiljöer på jämlika villkor, bidrar
översiktsplaneringen till en god och jämlik hälsa oavsett ålder. Det handlar om
miljöer som främjar social gemenskap och som bidrar till trygghet och tillit. Det
handlar även om bl.a. närhet till grönområden som stimulerar till fysisk aktivitet, som minskar skadliga miljöfaktorer, luftföroreningar och trafikbuller. När det gäller bostäder för äldre så finns krav i Socialtjänstlagen på att planera för och tillgodose behovet av bostäder.

Länsstyrelsens årliga Bostadsmarknadsanalysöppnas i nytt fönster

Statistik om ekonomiskt biståd - Socialstyrelsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Jämställdhet

Jämställdhet i fysisk planering ska baseras på både kvinnors och mäns samt flickors och pojkars behov och förutsättningar. Könsuppdelad statistik är ett bra verktyg för att kunna analysera förhållandena mellan könen.

På Länsstyrelsens webbplats finns mer information om länsstyrelsens arbete med jämställdhet och där finns också Länsstyrelsen och Regionförbundets rapport; ”På tal om män och kvinnor i Södermanlands län” belyser hur jämställt Sörmland är med könsuppdelad statisisk. Där finns också Länsstyrelsens strategi för ett jämställt Södermanland 2018 - 2020.

Länsstyrelsens arbete med jämställdhetöppnas i nytt fönster

Nationella sekretariatet för genusforskninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Jämställdhetsmyndighetenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Folkhälsa, jämlik hälsa

Genom att främja sunda boende- och närmiljöer på jämlika villkor, bidrar planeringen till en god och jämlik hälsa. Det handlar bl.a. om närhet till grönområden som stimulerar till fysisk aktivitet och andra goda levnadsvanor, som minskar skadliga miljöfaktorer, luftföroreningar och trafikbuller. Det handlar även om miljöer som främjar social gemenskap och som bidrar till trygghet och tillit.

Underlag från Landstinget t ex rapporterna

Hälsan i Sörmland - Landstinget  (länk till underlaget saknas för tillfället)

Liv & Hälsa ung 2017 - Landstinget (länk till underlaget saknas för tillfället)

Statistik från Folkhälsomyndighetenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bostadsförsörjning, utsatta grupper på bostadsmarknaden, hemlöshet

Målet för den nationella bostadsmarknadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Vissa grupper har större svårigheter på bostadsmarknaden och är därför extra viktiga att uppmärksamma i planeringen som t ex ungdomar, personer med fysiska och psykiska funktionshinder samt äldre, nyanlända, stora barnfamiljer och ensamstående föräldrar. Planeringen av bostadsbyggandet är en central fråga för översiktsplaneringen och arbetet med kommunens riktlinjer för bostadsbyggandet och översiktsplaneringen behöver samordnas.

Länsstyrelsens årliga bostadsmarknadsanalysöppnas i nytt fönster

Länsstyrelsens bosättningsprojektöppnas i nytt fönster

Socialstyrelsens hemlöshetsrapportlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Lika förutsättningar/segregation

Delaktighet handlar om möjligheten för alla, oavsett funktionsförmåga, att vara delaktiga inom samhällets alla områden, till exempel på arbetsmarknaden, i skolan och offentliga miljöer. Det som påverkar möjligheten till delaktighet är tillgängligheten i samhället och de förutsättningar som skapats för individen.

Grunden är att den fysiska planeringen ska vara inkluderande och omfatta alla invånare i en kommun, men det finns kommun- och stadsdelar med grupper av människor som av olika skäl har hamnat i eller riskerar ett utanförskap. Det handlar ofta om att man har begränsade ekonomiska resurser. Det finns några behov som är särskilt viktiga för att bryta utanförskap att beakta i den fysiska planeringen. Det gäller tillgång till bl.a. mötesplatser för att få olika kontakter i samhället, tillgång till arbete för egen försörjning, tillgång till bostäder, skolor och verksamhetslokaler som är fördelade i olika stadsdelar och en fungerande kollektivtrafik.

Region Sörmland och sörmlandsstrateginlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

På tal om mänskliga rättigheter, lnsnedbruten statistik - Länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Fokus 08 - om ungas utanförskap, Ungdomsstyrelsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Tillgänglighet, delaktighet, personer med funktionsnedsättning

Delaktighet handlar om möjligheten för alla, oavsett funktionsförmåga, att vara delaktiga inom samhällets alla områden, till exempel på arbetsmarknaden, i skolan och offentliga miljöer. Det som påverkar möjligheten till delaktighet är tillgängligheten i samhället och de förutsättningar som skapats för individen. Att eftersträva ökad delaktighet och deltagande i planeringsprocessen handlar både om inhämtning av kunskap och förankring. Tanken om delaktighet fångas även i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

När det gäller bostäder för personer med funktionsnedsättning så finns krav i Socialtjänstlagen på att planera för och tillgodose behovet av bostäder. Jämför rättigheter för varje barn medfysisk eller psykisk funktionsnedsättning (Barnkonventionen). Se även FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vars artikel 7 specifikt behandlar de rättigheter som barn med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta.

På tal om mänskliga rättigheter, länsnedbruten statistik - Länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Myndigheten för delaktighetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Tillgänglighet i korthet, begrepp, riktlinjer för tillgänglighet, checklistor för tillgänglighet

Trygghet

Den fysiska utformningen av boendemiljöer kan vara av betydelse för tryggheten i ett samhälle och i viss mån även för möjligheten att förebygga brott. 

Länsstyrelsens arbete kring brottsförebyggande åtgärderöppnas i nytt fönster

Statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Polisens och kommunernas årliga trygghetsmätning Tillsammanslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
mot brott 2016/17:126länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

BoTryggt05 - Brottsförebyggande rådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt