Hänsyn till allmänna intressen, nationella och regionala mål, planer och program vid översiktsplanering

Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. PBL ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) anges särskilt.

Den grundläggande förutsättningen för att mark ska få användas för bebyggelse är att marken från allmän synpunkt är lämplig för bebyggelse. Av både plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB) framgår att hänsyn ska tas till föreliggande behov när mark- och vattenområden planläggs, och att företräde ska ges sådan användning som medför en god hushållning från allmän synpunkt.

I den sammanfattande redogörelsens temaavsnitt redovisas de allmänna intressen som kan vara aktuella, utöver de så kallade ingripandegrunderna i 11 kap. 10§ PBL, inklusive de allmänna intressen som framhålls i miljöbalken.

Nationella mål, planer och program

Både på nationell och internationell nivå finns övergripande mål och strategier för ett hållbart samhällsbyggande. Utgångspunkten är att vi människor inte får leva i dag på ett sätt som förstör våra barns och framtida generationers möjlighet att leva ett bra liv. Översiktsplanen ska ange hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Det är kommunen som avgör vilka mål som är relevanta att ta upp i sin översiktsplanering.

På PBL Kunskapsbanken har Boverket listat alla nationella mål som är relevanta för den fysiska planeringen. De är uppdelade i fem olika kategorier:

  1. Demografi
  2. Bebyggelse
  3. Ekonomi
  4. Natur & Miljö
  5. Infrastruktur.

Boverket har också på regeringens uppdrag format en vision för stadsutvecklingen ”Vision Sverige 2025”. Tolv Sverigebilder visar alternativa vägar för framtidens fysiska samhällsplanering och beskriver den riktningsändring som krävs för att vi ska nå ett hållbart samhälle år 2050. På PBL Kunskapsbanken finns även en vägledning kring hållbar utveckling i översiktsplaneringen, bland annat med koppling till nationella mål, planer och program.

Sammanställning av nationella mål på PBL Kunskapsbankenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vision 2025länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hållbar utveckling i översiktsplaneringenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Översiktsplanering för minskad klimatpåverkanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

År 2015 antog FN Agenda 2030 för hållbar utveckling. Syftet med Agenda 2030 är att skapa förutsättningar för en inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt och anständigt arbete för alla. Agendan innehåller 17 mål för hållbar utveckling.

Så här skriver den av regeringen tillsatta Agenda 2030-delegationen i sin nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan för genomförandet om översiktsplaneringens roll: ”Översiktsplanen är ett strategiskt verktyg för samhällsplaneringen i en kommun. Den involverar flera olika samhällsaktörer och hänger nära samman med utformandet av regionala utvecklingsstrategier (RUS) på den regionala nivån. Översiktsplanen bör därför ha goda förutsättningar att vara ett strategiskt verktyg att uppnå centrala hållbarhetsmål i Agenda 2030 inte minst i omsättandet av delegationens prioriterade områden. Det kan handla om miljö- och klimatmål men även om sociala mål exempelvis om ökad jämlikhet i en kommun”.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har 2017 tagit fram rapporten
”Lokala och regionala initiativ i Sverige om Agenda 2030”. I rapporten presenteras
ett trettiotal exempel på hur svenska kommuner, landsting och regioner arbetar
med Agenda 2030. Från länets kommuner ingår exempel från Nyköping och
Strängnäs.

Nära samband finns mellan delar av agendans mål och de nationella miljömålen.

Sveriges miljömålssystem innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugoåtta etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den  samhällsomställning som behöver ske inom en generation för  att  miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De sätts på nationell nivå och visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in.

På webbplatsen Sveriges Miljömål beskrivs miljömålssystemet, uppföljningen av miljömålen samt arbetet för att nå mljömålen.

Sveriges Miljömållänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Fysisk planering med hänsyn till miljömålen bör vara strategisk, vilket innebär att den innehåller en analys av miljömålen och andra samhällsmål där målkonflikter synliggörs. Den anger spelregler och rekommendationer samt gör ställningstaganden.

Vid översiktsplanering är det viktigt att ställa frågan – Hur kan översiktsplanen bidra till att miljökvalitetsmålen nås? – istället för – Hur påverkas miljökvalitetsmålen av planen?

Det är vidare viktigt att miljökvalitetsmålen i översiktsplanen beskrivs som planeringsförutsättningar. Att ange planindikatorer är en hjälp i den efterföljande processen.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tagit fram en rapport med konkreta exempel på hur den fysiska planeringen kan bidra till att nå miljömålen.

Miljökvalitetsmålen i den fysiska planeringenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Länsstyrelsen har en samordnande roll i det regionala arbetet med miljömålen. Länsstyrelsen följer varje år upp möjligheterna att nå miljömålen i länet. Uppföljningen beskriver både miljötillstånd och miljöarbete i länet. Uppföljningen finns på

Regional miljömålsuppföljningöppnas i nytt fönster

Länstyrelsernas regionala arbete med miljömålen RUSlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Länsstyrelsen arbetar tillsammans med ett stort antal aktörer i länet med ett åtgärdsprogram för Södermanlands miljö.

Åtgärdsprogram för Södermanlands miljööppnas i nytt fönster

I den nya plan- och bygglagen har de regionala frågorna fått en större tyngd i den översiktliga planeringen. I översiktsplanen ska kommunen redovisa hur hänsyn tagits regionala mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling. Kommunen är också enligt lagen skyldig att samråda med Regionförbundet Sörmland om förslaget till ny översiktsplan. Läs mer om regionala mål i temaavsnittet Regional utveckling och infrastrukturöppnas i nytt fönster.

Kontakt