Kalkning av försurade vatten

Länsstyrelsen planerar och följer upp kalkning av försurade vatten, och rapporterar spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Vi beviljar även stadsbidrag till kalkning.

Sjökalkning med helikopter. Foto: Bertil Karlsson.

Sjökalkning med helikopter. Foto: Bertil Karlsson.

Länsstyrelsen planerar och följer upp kalkningsverksamheten i länet. Kalkningen baseras på regionala åtgärdsplaner som tagits fram utifrån Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer.

Vi beviljar även statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Bidragen lämnas huvudsakligen till kommuner som ansvarar för kalkningens genomförande.

Hos Havs- och vattenmyndigheten finns mer information och vägledning om försurning och kalkning.

Vägledning för kalkning av sjöar och vattendrag på Havs- och vattenmyndighets webbplats.länk till annan webbplats

Kalkningens mål och metoder

Som grund för planeringen har länsstyrelserna i samarbete med kommunerna upprättat länsvisa åtgärdsplaner där bland annat kalkningsobjekt, kalkmängder och provtagningsprogram beskrivs.

För all kalkspridning finns utpekade motiv, vilka utgörs av de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Lax, öring, mört, flodkräfta, flodpärlmussla och fritidsfiske utgör de viktigaste. Nära hälften av de svenska bestånden av flodpärlmussla förekommer i kalkade vattendrag.

Kalkningens vattenkemiska målsättning är att det naturliga djurlivet inte ska påverkas negativt av försurning. Därför baseras målen på olika arters känslighet för låga pH-värden. I vattendrag med lax eller flodkräfta ska exempelvis pH inte vara lägre än 6,0. Det finns även gränsvärden för att undvika alltför mycket kalkning, så kallad överkalkning.

Kalkning sker i sjöar, på våtmarker eller direkt i vattendrag med kalkdoserare. Kalkning på våtmarker är ett effektivt sätt att höja pH i sjöar och vattendrag, men innebär samtidigt en negativ påverkan på myrarnas vegetation. Kalkdoseraren består av en silo samt utrustning som kontinuerligt matar ut kalk. Mängden utdoserad kalk styrs automatiskt via kontinuerlig registrering av vattenflödet.

Kalkningens effekter övervakas via provtagning av vattenkemi samt en rad olika biologiska undersökningar. Elfiske i vattendrag och nätfiske i sjöar utgör viktiga delar av uppföljningen. Bottendjur är bra indikatorer på pH och ingår ofta i uppföljningen.

I länet kalkas det årligen 16 sjöar för att motverka försurning. De kalkade sjöarna och ytterligare ca 14 sjöar som tidigare kalkats följs upp med provtagningar av vattenkemi och bottenlevande organismer. Bottenfaunaundersökningar görs i sex till åtta sjöar per år enligt rullande schema.

Vattenprovtagning. Foto: Länsstyrelsen.

Vattenkemiprovtagningar utförs två gånger på våren vid högflöden varje år vid sjöarnas utlopp, och tre gånger på våren och hösten i vattendraget Ramundsbäck. I varje vattenanalys ingår pH, alkalinitet, färg, konduktivitet, kalcium, magnesium, natrium och kalium.

Resultaten av uppföljningen har varit positiv och visar att kalkningen ger önskad effekt i de flesta av länets försurade sjöar och vattendrag. Bottenfaunarapporter årsvis:

Bottenfauna i Södermanlands län 2002, del 1PDF

Bottenfauna i Södermanlands län 2002, del 2PDF

Bottenfauna i Södermanlands län 2003PDF

Bottenfauna i Södermanlands län 2004PDF

Bottenfauna i Södermanlands län 2006PDF

Bottenfauna i Södermanlands län 2007PDF

Bottenfauna i Södermanlands län 2008PDF

Bottenfauna i Södermanlands län 2009PDF

Bottenfauna i Södermanlands län 2010PDF

Bottenfauna i Södermanlands län 2011PDF

Bottenfauna i Södermanlands län 2012PDF

Bottenfauna i Södermanlands län 2013PDF

Bottenfauna i Södermanlands län 2014PDF

Bottenfauna i Södermanlands län 2015PDF

Bidrag för kalkning av vatten

Länsstyrelserna beviljar statsbidrag som vanligen uppgår till 85 eller 100 procent av kostnaden för kalkning.

Mer information om bidraget finns på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

Vägledning för kalkning av sjöar och vattendrag på Havs- och vattenmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats

Nationella kalkdatabasen

Länsstyrelsen rapporterar årligen spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Databasen förvaltas gemensamt av Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. I kalkdatabasen finns uppgifter om kalkmängder, kalktyper och spridningsplatser för kalkningar som utförts sedan början av 1980-talet.

Nationella Kalkdatabasenlänk till annan webbplats

I Södermanlands län kalkas 16 sjöar med ca 60 ton kalk per år. Kalkningen sker med helikopter. Varje kalkningsobjekt ingår i ett åtgärdsområde som i sin tur innehåller ett eller flera målområden i form av en sjö eller vattendragssträcka. Varje målområde har sina egna vattenkemiska och biologiska mål. Vattenkemiska mål innebär att pH som lägst ska vara 5,6 eller 6,0. Vilket vattenkemiskt mål en sjö har beror på vilka biologiska värden som finns i sjön. Mört är biologiskt mål i flera sjöar, då mört är känslig och försvinner vid försurning. Andra exempel på biologiska mål är den försurningskänsliga flodkräfta och andra smådjur som lever på sjöbottnen.

De kalkade sjöarna och ytterligare ca 14 sjöar som tidigare kalkats följs upp med provtagningar av vattenkemi och bottenlevande organismer. Resultaten av dessa har varit positiv och visar att kalkningen ger önskad effekt i de flesta av länets försurade sjöar och vattendrag. Mer om resultaten kan du läsa under rubriken Vattenkemisk och biologisk uppföljning i kalkade vatten här.

Flodkräfta har satts in i några av länets kalkade sjöar. Flodkräftan har tidigare funnits i dessa sjöar men har troligtvis försvunnit på grund av försurningen. När nu förhållandena har förbättrats ska kräftorna kunna klara sig igen. Ett annat hot mot flodkräftan är olagligt utsatta signalkräftor. Signalkräftan tros ge större fångster än flodkräftor vilket ha visat sig inte stämma. Signalkräftor är bärare av kräftpest och slår ut den inhemska flodkräftan om de finns i samma vatten.

Försurning orsakas av nedfall av försurande ämnen från luften och nederbörden. Även skogsbruket bidrar till försurningen genom att minska markens naturliga förmåga att neutralisera surt regn. I Södermanlands län är försurning ett relativt litet problem och finns framförallt i länets södra (Kolmården) och norra (Mälarmården) skogsbygder. Kalkning är en mycket viktig åtgärd för att upprätthålla den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag. Dessutom är kalkningen en förutsättning för att nå det regionala miljömålet ”Bara naturlig försurning”.

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten

Länsstyrelsen har upprättat en åtgärdsplan för kalkningsverksamheten för åren 2016-2021:

Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Södermanlands län 2016-2021 PDF

Kontakt

Länsstyrelsen i Södermanlands län

611 86 Nyköping

Leena Tuomola

leena.tuomola@lansstyrelsen.se

Telefon 010 2234318