Hantering av vatten i översiktsplanen
Av plan- och bygglagen 2 kapitlet 5 § följer att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat vattenförhållandena, möjligheterna att ordna vattenförsörjning och avlopp, möjligheterna att förebygga vattenföroreningar samt risken för översvämning och erosion.
Det är många viktiga frågor som rör vatten och vattenanvändningen som behöver behandlas i översiktsplanen. Alla EU-länder ska genomföra en vattenplanering för att säkerställa tillgång på vatten av god kvalitet. Översiktsplanen bör översiktligt redovisa förutsättningarna för kommunens långsiktiga vattenförsörjning, risker för översvämning och erosion och behovet av att skydda befintliga värden inför framtida klimatförändringar.
För att säkerställa att hänsyn tas till förutsättningarna i den statliga havsplaneringen är det viktigt att översiktsplanen redogör för havsanvändningen.
Alla EU-länder ska genomföra en vattenplanering för att säkerställa tillgången på vatten av god kvalitet. I Sverige har det bildats fem vattenmyndigheter för vart och ett av fem vattendistrikt. Södermanland tillhör Norra Östersjöns vattendistrikt som har sitt säte vid Länsstyrelsen i Västerås. De fem vattendistriktens gränser följer avrinningsområdenas gränser, d.v.s. inte de administrativa gränserna för län och kommuner.
Inom vattenförvaltningen ska alla vatten (grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten) klassas utifrån ekologisk och kemisk status, samt kvantitativ status för grundvatten. Därefter ska vattenmyndigheten fastställa mål och åtgärdsplaner efter förslag från länsstyrelserna för att säkerställa god ekologisk status.
Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten oavsett storlek eller andra egenskaper. Övergödning och fysiska förändringar är de allvarligaste miljöproblemen i länets sjöar och vattendrag, det finns även problem med miljögifter. Lämpliga områden för vattenbruk i insjöar och kustvattenområden t.ex. fiskodling kan framgå av översiktsplanen.
En nya webbplats vattenplanering.se har tagits fram inom länsstyrelseprojektet LIFE IP Rich Waters. Här kan du som jobbar med vattenplanering bli inspirerad, få ny kunskap, tips och idéer om hur du kan jobba ännu mer strategiskt med din vattenplanering. Se också vilket stöd som erbjuds dig som arbetar med kommunal vattenplanering.
www.vattenplanering.se
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Man kan även hållas informerad om kommande seminarier och andra nyheter genom att prenumerera på projektets nyhetsbrev.
Anmälan till nyhetsbrev Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
För de vatten som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status behöver åtgärder vidtas för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppnås. Vattendelegationerna beslutade 2016 om nya åtgärdsprogram.
Programmet redovisar de åtgärder som kommuner och myndigheter behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås. Enligt vattenförvaltningsförordningen ska åtgärderna vara vidtagna senast 2019.
En ny statusklassning kommer att genomföras 2018-2019 för att följa upp genomförda åtgärder och se var ytterligare åtgärder behövs.
Uppgifter om samtliga vattenförekomster, mål och åtgärdsplaner lagras i databasen Vatteninformationssystem Sverige (VISS). I VISS kan man välja vilken cykel som ska visas, men observera att det sker metodutveckling mellan cyklerna så att klassningen inte alltid är helt jämförbar.
Information om aktuella åtgärdsprogram och åtgärder för kommuner finns på vattenmyndigheternas webbplats.
Miljösamverkan Sverige har tagit fram det webbaserade handläggarstödet och rapporten ”Tillsyn MKN vatten”
Aktuella åtgärdsprogram och åtgärder för kommuner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Översiktsplanen bör översiktligt redovisa förutsättningarna för kommunens långsiktiga vattenförsörjning. Planen behöver redovisa hur dricksvatten av god kvalitet och tillräcklig kvantitet kommer att finnas för både befintlig och tillkommande bebyggelse.
Låga vattennivåer under somrarna 2016–2018 visar på behovet av en ökad beredskap för vattenbristsituationer. Länsstyrelsen i Södermanland har påbörjat arbetet med en regional vattenförsörjningsplan. Planen kommer att peka ut de dricksvattenresurser som är viktigast för länets nutida och framtida dricksvattenförsörjning. Kommunerna kommer att medverka i framtagande av underlag och kommunala frågeställningar. Att uppdatera översiktsplanen utifrån en kommunal vattenförsörjningsplan ingår som åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2016–2021.
Länsstyrelserna kring Mälaren har tagit fram en förstudie om dricksvattentäkten Mälaren i framtiden - ”Mälaren om 100 år”, som finns på Länsstyrelsens webbplats.
Mer att läsa om dricksvatten och avloppsförsörjning samt lag om allmänna vattentjänster (LAV) i översiktsplanering finns i temaavsnitt Hälsa, säkerhet, risker för olyckor, klimatanpassning.
Lämpliga områden för vattenbruk i insjöar och kustvattenområden t.ex. fiskodling kan framgå av översiktsplanen. Kustkommunerna har tillgång till ett hav som lämpar sig för odling av till exempel foderorganismer i form av musslor. I de kommande landsbygds- och fiskeprogrammen kommer vattenbruket att få större utrymme, bland annat när det gäller startstöd. Odling av fisk och skaldjur kan bli en viktig landsbygdsnäring. Inom vattenbruket finns även andra, mer specialiserade delar som odling av alger för bruk inom hälsokost och andra områden.
Havet har stor betydelse för näringslivsutveckling, sjöfart, yrkesfiske, energi men också för friluftsliv, turism och fritidsboende. Många intressen ska därför samsas om havet.
Havsplanering är till för att havet ska användas hållbart och effektivt nu och framtiden. Havsplanerna ska bidra till hållbar utveckling. Havs- och vattenmyndigheten har, med stöd av Havsplaneringsförordning (2015:400), tagit fram förslag till statliga havsplaner för Sverige. Havsplanerna ska enligt förordningen vara vägledande för myndigheter och kommuner när de planlägger, ger tillstånd eller förvaltar havet. Kommuner kommer att kunna söka vägledning i havsplanen för framtida planering såväl som vid lovgivning.
Den kommunala översiktsplaneringen och den statliga havsplaneringen överlappar varandra. För att säkerställa att hänsyn tas till förutsättningarna i den statliga havsplaneringen är det viktigt att kommunerna redogör för havsanvändningen i översiktsplanerna.
Kustkommuner kan söka så kallat KOMPIS-bidrag för att stödja och förstärka förberedelser och genomförande av översiktsplanering i havet. Kommunerna söker bidraget från länsstyrelserna.
Ett exempel på ett mellankommunalt översiktsplanesamarbete kring havet är Blå översiktsplan, Norra Bohuslän.
Samhällsplaneringen behöver anpassas till ett förändrat klimat. Översiktsplaner som påbörjas efter l augusti 2018 ska enligt plan- och byglagen redovisa kommunens syn på risken för skador på den befintligt byggda miljön till följd av klimatrelaterade olyckor som till exempel översvämning, ras, skred och erosion samt hur sådana risker kan minska eller upphöra. Det är därför lämpligt att tidigt i planprocessen utreda risker för översvämning och erosion och behovet av att skydda befintliga värden inför framtida klimatförändringar.
Mer information om klimatanpassning i översiktsplanering finns i den Sammanfattande redogörelsens temaavsnitt Hälsa, säkerhet, risker för olyckor, klimatanpassning.