Bebyggelse och bostadsförsörjning i översiktsplanering
Samhällsplanering och ny bebyggelse
Det övergripande nationella målet för samhällsplaneringen är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Särskilda regionala mål för samhällsplaneringen har inte tagits fram.
Länsstyrelsen rekommenderar att översiktsplanen ger vägledning och riktlinjer inför kommande prövningar av ny bebyggelse, också i områden som saknar rättsverkande planer.
För att klara klimatmålen behöver transportsektorn minska sina utsläpp. Hur kommunerna planerar markanvändningen har en stor betydelse för hur mycket trafik som genereras. Kommunerna bör planera för att skapa en transporteffektiv bebyggelsestruktur där gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras.
Städer och orter i Södermanland med regionaltågstopp har en särskild betydelse för ett hållbart stadsbyggande. Det är viktigt att berörda kommuner planerar för en tät stadsbebyggelse i stationernas närhet. Nya bostäder och arbetsplatser som byggs på gångavstånd inom en kilometer från en järnvägsstation har ett särskilt värde. Bebyggelse inom tre kilometer från ett tågstopp kan i många fall nås med cykel.
Ny bebyggelse bör också planeras utifrån tillgänglighet till annan kollektivtrafik. Välplanerade bebyggelsetillskott i stråk kan stödja underlaget för kollektivtrafik och ge förutsättningar för bättre turtäthet.
Översiktsplaneringen bör även underlätta för en överflyttning av godstransporter från lastbil till järnväg och sjöfart.
Enligt miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för bl.a. hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för natur-, kulturmiljö- och friluftsändamål. Gröna och blå miljöer inklusive tätortsnära friluftsområden är ekologiskt och upplevelsemässigt värdefulla. Översiktsplanen bör redovisa hur förtätningar i tätorter och tätortsnära bebyggelse kan ske med samtidigt bevarande av sådana områden. Andelen hårdgjord yta i dessa miljöer ska fortsatt begränsas bland annat med hänsyn till skyfallssituationer, som kan bli mer frekventa vid ett förändrat klimat.
Region Sörmland ansvarar för tillväxtfrågorna i Södermanlands län. Kommunen är enligt plan- och bygglagen skyldig att samråda med Region Sörmland om förslaget till ny översiktsplan.
Region Sörmland har tagit fram ett regionalt utvecklingsprogram ”Sörmlandsstrategin”. Strategin beskriver en vision för Sörmlands utveckling, prioriterade mål samt strategier för att uppnå målen. Strategin kan hämtas på Region Sörmlands webbplats. Det regionala utvecklingsprogrammet ska fungera som en länk mellan samverkan på olika nivåer.
Den reviderade Sörmlandsstrategin (antagen i juni 2018) utgår från ett tvärsektoriellt, holistiskt perspektiv, med människan i centrum. Prioriteringarna i det regionala tillväxtarbetet ska bedrivas utifrån analyser i enlighet med Sörmlands modell för hållbar utveckling. Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen utgör paraplyet för denna modell.
Sörmlandsstrategin har ett fysiskt uttryck genom den strukturbild som finns framtagen och som ska tydliggöra de geografiska avtryck som olika mål och prioriteringar för med sig på en övergripande nivå. Regional fysisk planering utgår från funktionella aspekter såsom arbetsmarknad och pendling. Den eftersträvar samverkan för regional utveckling genom olika sektorer, som ortsstrukturutveckling, infrastrukturplanering och kollektivtrafikplanering.
Strukturbilden (nivå 1 och 2), i den reviderade Sörmlandsstrategin, visar de viktigaste relationerna för Sörmland samt i vilken grad interaktionen mellan orter i dessa relationer har som störst möjlighet att utvecklas. I det fortsatta arbetet med strukturbilden (nivå 3) kommer ett mer inzoomat perspektiv att anläggas. Syftet med nivå 3 är att genom (orts-) analyser på tätortsnivå få fram en gemensam bild i länet av de olika tätorternas funktion och relation till varandra.
Av översiktsplanen bör framgå hur kommunen förhåller sig till Sörmlandsstrategin.
Sörmlandsstrategin
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Landskapskonventionen är en Europakonvention som syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av landskap. Länsstyrelsen har för närvarande inte något specifikt uppdrag vad gäller genomförande av Landskapskonventionen. Information om landskapskonventionen finns på Riksantikvarieämbetets webbplats.
Landskapskonventionen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Målet för den nationella bostadsmarknadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.
Kommunerna ansvarar för att anta riktlinjer för bostadsbyggandet. Planeringen av bostadsbyggandet är en central fråga för översiktsplaneringen och arbetet med riktlinjerna och översiktsplaneringen behöver samordnas. Rapporten ”Riktlinjer för
bostadsförsörjning med koppling till rullande översiktsplanering” som finns på Boverkets webbplats kan vara till hjälp i kommunens arbete.
Länsstyrelsen tar varje år fram en regional bostadsmarknadsanalys. Rapporten ”Bostadsmarknaden i Södermanlands län” finns att hämta på Länsstyrelsens webbplats. I den aktuella bostadsmarknadsanalysen konstateras att det byggs för lite bostäder i länet, särskilt hyresbostäder och bostäder för ungdomar och nyanlända.
Länsstyrelsen ska vidare verka för att kommunerna har aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning. Handbok kring att ta fram dessa riktlinjer finns på Boverkets webbplats.
Boverkets handbok om bostadförsörjning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Länsstyrelsen handlägger och beslutar om olika typer av stöd för byggande och renovering av bostäder. Det kan avse nya hyresbostäder, nya bostäder för studerande, renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden samt ny- eller ombyggnad av bostäder för äldre personer. Vidare kan man hos Länsstyrelsen ansöka om stöd till solceller, energilagring och radonsanering.
Regeringen har avsatt medel för att stödja sanering av mark i anslutning till bostadsbyggande, om totalt 200 miljoner kronor för 2018 och framåt.
Syftet är att skapa förutsättningar för fler bostäder samtidigt som riskerna med föroreningar som påverkar människors hälsa och miljön reduceras. Den nya satsningen löper parallellt med det nuvarande statsstödet för efterbehandling av förorenade områden. En separat förordning reglerar hur den nya delen av anslaget får användas.
Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Frågan om huvudmannaskap för allmän plats regleras i PBL 4 kap. 7 §, Alla allmänna platser ska ha en huvudman. Huvudmannen för de allmänna platserna är ansvarig för att ställa iordning och förvalta dessa, till exempel för att bygga ut och sköta gator. Om det finns särskilda skäl kan någon annan än kommunen vara huvudman, så kallat enskilt huvudmannaskap. Ska en allmän plats ha enskilt huvudmannaskap är det viktigt att kommunen motiverar de särskilda skälen i planebeskrivningen.
Eftersom Länsstyrelsen noterat att flera detaljplaner upphävts med hänvisning till frågor om huvudmannaskap så understryker vi att det redan i översiktsplaneskedet bör tas hänsyn till att huvudregeln är att kommunen är huvudman för de allmänna platserna. Detta kan exempelvis göras genom ställningstagande i riktlinjer för byggande på landsbygden. Vägledning om huvudmannaskap finns i PBL kunskapsbanken.
Vägledning om huvudmannaskap Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.