Regional utveckling och infrastruktur i översiktsplanering

Enligt plan och bygglagen (PBL) ska det av planen framgå hur hänsyn tas till nationella och regionala mål, planer och program i kommunens översiktliga planering. Detta gäller bland annat för mål, planer och program som behandlar tillväxt- och landsbygdsfrågor och infrastruktur.

Landsbygden är en resurs i den kommunala planeringen, och stad och landsbygd är beroende av varandra för en hållbar utveckling. Viktiga frågor i den kommunala planeringen för att skapa goda levnads- och tillväxtförutsättningar på landsbygden är tillgång till kommersiell och offentlig service och att underlätta för företagande på landsbygden. Hänsyn till möjligheten att ordna elektronisk kommunikation ska enligt PBL tas vid lokalisering av bebyggelse. Översiktsplaneringen behöver hantera frågor om framtida elförsörjning.

Hur befolkningsutvecklingen kan komma att se ut och kommunen kan komma att påverkas av utfallet bör studeras i översiktsplanen genom alternativa scenarier för befolkningsutvecklingen. Planen bör ha beredskap för olika utvecklingsalternativ.

Under 2017 ökade folkmängden i alla länets kommuner. Största ökningen redovisas för Trosa kommun, 3,8 procent. Länet ökade sin folkmängd med 1,1 procent och rikets folkmängd ökade med 1,3 procent. Vid årsskiftet 2017/2018 hade Södermanland 291 341 invånare.

Orsaken till de senaste årens kraftiga befolkningsökning i Sörmland som riket i övrigt, förklaras till stor del av en stor inflyttning till länet de senaste åren, där huvuddelen av de inflyttade kom från andra länder. Sörmland är ett län som tar emot många nyanlända i förhållande till befolkningen.

Länen i Östra Mellansverige (ÖMS) tillsammans med Mälardalsrådet tar gemensamt fram framskrivningar av befolkningen för deras geografiska område. Den senaste rapporten är ”Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige (rapport 2017:2)”.

Enligt framskrivningarna förväntas en stark befolkningstillväxt i ÖMS-regionen med Stockholm som drivande motor. Befolkningen förväntas öka i Södermanlands län, enligt rapportens scenario ”bas”, till ca 361 000 invånare år 2050. Det finns emellertid en osäkerhet i att göra befolkningsframskrivningar, med en hög asylrelaterad invandring blir osäkerheten ännu större.

Vidare enligt rapporten Framskrivningar av befolkning och sysselsättning inom ÖMS-regionen så förväntas den arbetsföra delen av befolkningen i länen minska som andel av totalbefolkningen till och med 2050. Andelen unga (0–19 år) och andelen äldre (65+) ökar i samtliga län i befolkningsframskrivningen. Bland andelen äldre ökar de som är över 85 år mest.

Regionfakta Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige -rapport 2017:2 Länk till annan webbplats.

Region Sörmland ansvarar från och med 2019 för tillväxtfrågorna i Södermanlands län. Sörmlandsstrategin är Sörmlands utgångspunkt och vägledning för det regionala utvecklingsarbetet. Strategin presenteras bara i digitalt format vilket ger strategin en interaktiv karaktär med möjlighet till exempelvis egna statistikurval och panorering i kartor. Formatet gör det också möjligt för strategin att vara ett levande och uppdaterat dokument med aktuell statistik, analyser och uppföljning.

Sörmlandsstrategins prioriterade inriktningar är:

•En växande arbetsmarknad, där efterfrågan på kompetens och utbud av arbetskraft med olika utbildningsbakgrunder och erfarenheter kan mötas.

•En växande befolkning, där bostadsmarknaden fungerar och utbudet av bostäder möter efterfrågan.

Mer information:

Region Sörmland Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sörmlandsstrategin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länsstyrelsen verkar för en levande landsbygd. Landsbygden är en resurs i den kommunala planeringen, och stad och landsbygd är beroende av varandra för en hållbar utveckling. Exempel på utbyten mellan stad och landsbygd är livsmedelsproduktion, energiproduktion, turism, rekreation och avfall. Ansvaret för att bevara biologisk mångfald är också gemensamt för både landsbygd och tätorter. En välmående stad är beroende av en välmående landsbygd och vice versa.

Viktiga frågor i den kommunala planeringen för att skapa goda levnads- och tillväxtförutsättningar på landsbygden är tillgång till kommersiell och offentlig service och att underlätta för företagande på landsbygden. Viktig offentlig service är till exempel skola och omsorg. En nyckelfråga för landsbygdsutvecklingen är bredbandsutbyggnad, som kan vara avgörande för etablering både av boende och företagare på landsbygden. Även infrastruktur i form av vägnät och kollektivtrafik är viktigt för en levande landsbygd, liksom bra mötesplatser – samverkansnoder - som i förlängningen leder till en positiv byutveckling. Exempel på samverkansnoder kan vara bygdegårdar och idrottsanläggningar. Länsstyrelsen efterfrågar strategiska ställningstaganden kring landsbygdsutveckling i kommunernas översiktsplaner, i samma anda som regeringens ”landsbygdssäkrar” alla beslut.

Inom det statliga landsbygdsprogrammet som Länsstyrelsen administrerar utbetalas företags- och projektstöd till lantbruk och landsbygd ut. Landsbygdsprogrammets nuvarande programperiod är 2014 - 2020. Många av åtgärderna och de förväntade effekterna i landsbygdsprogrammet sammanfaller också med mål i PBL. Det genomförs även kompetensutveckling och rådgivning inom lantbrukssektorn med medel från landsbygdsprogrammet.

Nationell livsmedelstrategi

Regeringen har lagt fast en nationell livsmedelsstrategi. Länsstyrelsen, LRF Södermanland och Region Sörmland har upprättat en regional livsmedelsstrategi. Den regionala strategin syftar till att öka den sörmländska livsmedelsproduktionen, samtidigt som den är hållbar och ger möjlighet till tillväxt och ökad lönsamhet. För att nå målen i strategin är det viktigt att kommunen i sin fysiska planering slår vakt om de lokala möjligheterna att producera livsmedel. Exempel på åtgärder kan vara att undvika att bygga på jordbruksmark eller vid infrastrukturplanering ta hänsyn till de företag som finns i hela livsmedelskedjan och de behov de har.

Regional livsmedelsstrategi Öppnas i nytt fönster.

Regionalt serviceprogram

Det finns också ett regionalt serviceprogram för Södermanland. Programmet utgår utifrån fyra fokusområden:

  1. kommersiell och offentlig service
  2. IT-infrastruktur
  3. bygga & bo
  4. jobb & entreprenörskap

Till serviceprogrammet finns en handlingsplan som innehåller en rad aktiviteter och projekt kopplade till de fyra fokusområdena. Från och med 2019 ansvarar Region Sörmland för det regionala serviceprogrammet.

Regionalt serviceprogram för Sörmland. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen satt upp ett funktionsmål som rör tillgänglighet, samt ett hänsynsmål som rör säkerhet, hälsa och miljö.

Region Sörmland har i egenskap av planupprättare uppdraget att arbeta fram förslag till transportslagsövergripande länsplan för den regionala transportinfrastrukturen i Sörmland, den så kallade Länstransportplanen (LTP). Förutom Regeringens direktiv och de nationella transportpolitiska målen ligger följande utgångspunkter huvudsakligen till grund för de prioriteringar som görs i LTP 2018 - 2029:

  • Nu gällande plan, fullfölja pågående projekt samt långt planerade
  • Regionala utvecklingsstrategin ”Sörmlandsstrategin”
  • Regionalt Trafikförsörjningsprogram, RTP
  • Regional cykelstrategi
  • Storregional systemanalys för Östra Mellansverige - ”En bättre sits”
  • Ostlänken

Region Sörmland Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


På Trafikverkets webbplats finns kartmaterial som bland annat visar riksintressena för trafikslagens anläggningar, den nationella transportinfrastrukturplanen och aktuella infrastrukturprojekt. Här kan man även ladda hem aktuella kartskikt.

Regeringen har i juni 2018 fattat beslut om Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet för perioden 2018 - 2029. Planen innehåller förslag på åtgärder i den statliga infrastrukturen på vägar, järnvägar samt sjö- och luftfart. Utgångspunkterna för Trafikverkets prioriteringar är de transportpolitiska målen, riksdagens beslut om infrastrukturpropositionen Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling samt regeringens direktiv.

Trafikverket planerar för en ny dubbelspårig järnväg från Järna till Linköping via Vagnhärad, Nyköping/Skavsta och Norrköping. Regeringen har i juni 2018 fattat beslut om att ge projektet tillåtlighet enligt miljöbalken. Trafikverkets arbete med järnvägsplaner för Ostlänkens sträckning genom länet pågår. Kommuner i länet bör i sina översiktsplaner förhålla sig till de utvecklingsmöjligheter byggandet av en ny järnväg medför, så att dessa möjligheter kan tas tillvara.

Enligt 2 kap 5§ PBL ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn bland annat till möjligheten att ordna elektronisk kommunikation.

IT-infrastrukturfrågan har fortsatt hög prioritet i länet. Intresset är stort kring det bredbandsstöd i landsbygdsprogrammet som Länsstyrelsen administrerar. Under 2018 kommer ytterligare ca 30 miljoner kr att tillgängliggöras inom landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen driver tillsammans med Region Sörmland en kommungrupp. Här deltar de kommunala bredbandssamordnarna. Inom denna gruppering samverkas kring utbyggnad av fast och mobil IT-infrastruktur. På kommungruppen informeras också kommunerna om stödmöjligheter och vad som sker på regional och nationell nivå inom IT-infrastruktur och digitalisering.

Energisystemet förändras och utvecklas hela tiden. Elsystemen i Sverige, Europa och världen kommer de närmaste årtiondena att genomgå en stor omställning. Industrier och transporter elektrifieras i strävan att minska användningen av fossil energi. Andelen variabel förnybar el från sol och vind ökar. Nya tekniker och trender, som småskalig distribuerad elproduktion, energilager, vätgasproduktion, smarta nättekniker, digitalisering och delningsekonomi, både utmanar och skapar nya möjligheter för energisystemet.

Ett elsystem i stor förändring Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Södermanlands kraftförsörjning

Region Sörmland har i samarbete med övriga regioner i Östra Mellansverige samt Energikontoret i Mälardalen tagit fram kunskapsunderlag för kraftförsörjnings- och kapacitetssituationen i elnätet i Östra Mellansverige.

Sörmlands kraftförsörjning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kortfattat är bilden att det inte finns något generellt problem med nätkapacitetsbrist i Södermanland, förutom i vissa specifika områden. Denna bild delas av Svenska Kraftnät, som ännu inte nekat ytterligare uttag från regionnätet. Svenska Kraftnät har dock också beskrivit att den tillgängliga kapacitet som finns idag till stor del är uppbokad genom redan inkomna ansökningar för nya anslutningar. De kommer att ha svårt att godkänna fler än de som redan väntar på anslutning innan transmissionsnätet är förstärkt genom det så kallade Nord/Syd-paketet. Detta gäller större tillkommande anslutningar och ”vanlig” tillväxt så som nya bostadsområden bedöms rymmas inom befintlig kapacitet.

Nord/Syd-paketet är ett mycket stort investeringspaket hos Svenska Kraftnät som innebär att stora delar av transmissionsnätet i mellersta Sverige kommer att förnyas och förstärkas genom en serie åtgärder de kommande 20 åren. Paketet rymmer flera delar med planerad idrifttagning mellan 2028 och 2034.

Svenska kraftnät har tagit fram information om vad man ska tänkta på och en vägledning för hur man kontaktar myndigheten när man planerar verksamheter som kan komma att påverka stamnätet.

Vägledning för anslutning till stamnätet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Varför planera för elförsörjning?

En tillräcklig och tillförlitlig tillförsel av el är en förutsättning för att vårt samhälle ska fungera. När elnätsföretag ska stämma av planer för nya ledningssträckningar och stationslägen mot övrig långsiktig samhällsplanering sker detta främst via den fysiska planeringen. Det är också i den fysiska planeringen som elnätsföretag ska ges möjlighet att föra in sina långsiktiga elnätsplaner så att dessa kan beaktas av samhället i övrigt.

Vid all fysisk planering ska befintliga elnätsanläggningar och infrastrukturanläggningar beaktas. Samtidigt måste elförsörjningen samsas med flera andra anspråk. Det finns behov av att använda marken för många ändamål – jordbruk, skogsbruk, bostäder, vägar osv. – och samtidigt skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer och avvärja hälso- och miljörisker. Etablering av storskalig elintensiv verksamhet ställer särskilda krav på elnätsstrukturen i regionen.

Region Stockholm har tagit fram ett kunskapsunderlag riktat till planerare om vikten av att planera för elförsörjning. Materialet inkluderar även en checklista.

Varför planera för Energiförsörjning? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Enligt EU:s elmarknadsdirektiv ska distributionsnätsföretag (nätföretag som innehar lokal- eller regionnät) ta fram nätutvecklingsplaner vartannat år och lämna in dem till Energimarknadsinspektionen (Ei).

Planerna ska innehålla information om elnätens utveckling på kort och lång sikt, särskild tonvikt på infrastruktur som krävs för att ansluta ny produktionskapacitet och ny last. Planerna blir därmed ett viktigt underlag i översiktsplaneringen. Nätutvecklingsplanen ska också omfatta användningen av efterfrågeflexibilitet och andra resurser som nätägaren ska använda som alternativ till att bygga nya ledningar.

Reglerna trädde i kraft i juli 2022, och Ei arbetar nu med att utforma föreskrifterna om rapportering och innehåll. Enligt preliminär tidpaln ska elnätsföretagen rapportera in nätutvecklingsplaner i slutet av 2024. Planerna ska då omfatta åren 2025-2034.

Boverket har tagit fram en vägledning om elnät vid planering. Vägledningen ger stöd för hur befintliga elnätsanläggningar behöver beaktas och hur framtida behov av elnätsutbyggnad kan hanteras i planeringen.

Boverket - Vägledning om elnät i planering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Beatrice Ask

Besöksadress

Stora Torget 13

Postadress

611 86 Nyköping

Organisationsnummer

202100-2262

Följ oss