Naturvårdsbränningar

Vi genomför naturvårdsbränningar i naturskogsartade områden. Det gör vi för att gynna arter och miljöer som är beroende av brand.

Film: Länsstyrelsen i Örebro har gjort ett bildspel som förklarar syftet med naturvårdsbränningar.

Om naturvårdsbränningar

Den naturliga påverkan av bränder i skogslandskapet har minskat sedan 1700-talet. Därför är många brandgynnade arter och naturtyper hotade idag. Genom väl planerade och kontrollerade naturvårdsbränningar kan dessa skogsmiljöer skötas och arternas överlevnad säkras.

I biologiska sammanhang har betydelsen av brand som störning i skogen länge varit känd. Innan vi fick en effektiv brandbekämpning så brann skogen med jämna mellanrum. På så sätt har skogarna formats till att innehålla arter som på olika sätt är anpassade till bränder.

Branden skapar nya substrat i form av död ved och bränd mark där nya arter får en chans att etablera sig. Sådana omedelbara effekter är viktiga för många arter, men branden påverkar även skogen långt efter själva brandtillfället. Det kan handla om att skogens sammansättning av träd förändras, att mängden död ved ökar och att mer gynnsamma markförhållanden skapas när humus- och förnalager bränns bort.

I den så kallade rödlistan listas arter som riskerar att dö ut från Sverige. En vanlig anledning till att många skogsarter är rödlistade är just frånvaron av brand. Skogen måste alltså brinna om inte arter ska försvinna.

Säkerheten först

Att planera och genomföra naturvårdsbränningar kräver ett stort säkerhetstänkande och samarbete. En naturvårdsbränning är därför minutiöst planerad och kontrollerad från början till slut. Platsen som ska brännas är noggrant studerad och utvald. Åtgärder för att avgränsa branden är gjorda innan man tänder och själva bränningen förläggs till en lämplig dag med lämpliga vindar. Därmed kan vi på ett kontrollerat sätt tillåta eldens naturliga påverkan på utvalda delar av skogen utan att säkerheten riskeras eller skador på omkringliggande skogar uppstår.

Svar på vanliga frågor

Här har vi samlat svar på vanliga frågor kring naturvårdsbränning.


1. Varför behövs skogsbranden?
Vissa arter är beroende av branden som störning, brandens värme eller bränd ved för sin överlevnad. Skogsbranden är en storskalig ”störning” som gynnar många djur, svampar och växter. Strukturen i skogen förändras och skogen blir mer öppen, ljus och varm. Skogsbrand skapar mycket döda träd, vilket det i dagens skogar råder stor brist på. Cirka 1000 arter i Sverige riskerar att försvinna på grund av att det finns alldeles för lite liggande och stående döda träd. Cirka 100 arter av insekter och svampar är beroende av brand för sin överlevnad.

2. Varför sker naturvårdsbränningen när brandrisken är stor?
En naturlig skogsbrand startar till exempel av ett åsknedslag och med största sannolikhet när det är extremt torrt i markerna. För att få den förväntade effekten på vegetation och mark sker naturvårdsbränningar vid liknande förhållanden. På så vis kan naturvården bäst efterlikna naturliga brandförhållanden och få bästa möjliga naturvårdsnytta.

3. Hur är arter anpassade för att trivas i brandområden?
Brandgynnade arter har anpassat sig till brandens ekologiska effekter på olika sätt. Unika specialiseringar är vanligt. Brand gynnar tallen. Tallens grova bark och den höga kronan skyddar trädet mot lågornas framfart. Branden skapar glesa ljusa skogar där träd kan växa sig grövre än i en tätvuxen skog. Lövträd får möjlighet att föryngra sig när ny mark blottas. Svedjenävans frö kan ligga i ”dvala” i många år och börjar gro först när temperaturen når 40º-50º C, fröet klarar temperaturer på uppemot 100 º C.

Skalbaggen grov tallkapuschongbagge utvecklas under barken på brandskadade tallar och granar. Större svartbagge utvecklas även den under barken, men på solexponerad död björk. Den sotsvarta praktbaggen känner av värmestrålning på långt håll genom IR-känsliga sinnesorgan som sitter på magen och kommer antagligen flygande till brandområden för att para sig. Rökdansflugan känner ”lukten” av brandrök på flera mils avstånd genom sina antenner. Större svartbagge är en art som är gynnad av brand. Den lever på död solexponerad björkved.

4. Hur klarar häckande fåglar och andra djur en brand?
Noggrann planering krävs för att undvika att häckande fåglar och känsliga arter störs. Inför en naturvårdsbränning är det viktigt att ha kunskap om fågellivet i det aktuella området. På detta sätt erhålls kontroll över häckande fåglar och andra extra känsliga arter och vid behov omplaneras naturvårdsbränningen. De fåglar som kan flyga flyger iväg om en fara dyker upp. Andra djur flyr om det börjar brinna. Vissa individer kanske inte överlever en brand - men generellt kan sägas att nyttan med bränder i skog idag är långt större eftersom väldigt många arter gynnas eller är helt beroende av brand i skogen. De arter som missgynnas av en brand är dessutom långt mindre hotade än de arter som gynnas av brand i skogen. Viltstammarna ökar ofta efter en brand eftersom de gynnas av att lövträd och buskar börjar spira.

5. Vilka arter missgynnas av brand?
Vissa arter missgynnas av att det brinner i skogen, men graden varierar med tiden från branden från art till art. Möjligheten till återetablering varierar också med tiden för olika arter. Exempel på arter som missgynnas av en brand i skogen är ekorre, järpe, tofsmes, linnea, ekbräken och gran.

6. Hur är det med säkerheten vid en naturvårdsbränning?
Noggrann planering och expertis krävs igenom hela arbetet. En naturvårdsbränning är en riskverksamhet som kräver noggrann planering och ett säkerhetsarbete. Inget får gå fel! Bränningen sker under kontrollerade former och brandområdet måste ha säkra brandgränser – vatten, myrmarker, vägar eller upphuggna brandgator. Väderförhållandena måste vara optimala. Bränningsledaren har en kompetent personalgrupp, där alla har sina specifika ansvarsområden.

Vid en bränning är experter inkopplade och räddningstjänsten i området hålls kontinuerligt informerad. Vid vissa bränningar används helikopter eller flygplan som flyger över området och kontrollerar branden. Efterbevakningen är viktig och så länge det behövs finns personal på plats som säkerställer att branden inte får fäste på nytt. Det kan glöda och pyra i myrstackar eller i stubbar i många dagar efter en brand.

7. Bidrar naturvårdsbränning med växthusgaser?
Att det ibland brinner i skogen är naturligt. Det ger en global miljöpåverkan men utsläppen är naturliga. Kvistar, grenar, torr mossa och annat brinner upp och vid förbränningen bildas en rad förbränningsprodukter. De viktigaste gaserna är växthusgaser - koldioxid, metan och olika kväveföreningar. När branden har farit fram i naturen finns mycket näring i marken och det börjar genast spira igen – den nya växtligheten kan återigen börja binda kol.

Blir vattendrag och sjöar i närheten försurade? Vi vet inte tillräckligt mycket om vilka vattenkemiska effekter en skogsbrand har på sjöar och vattendrag som finns i närheten, men forskning pågår. Vissa studier tyder på en kraftig sänkning av pH-värdet i omgivande mark och vatten. Inventeringar sker och information insamlas vid planeringen av en naturvårdsbränning. Försiktighetsprincipen råder - om det i ett vattendrag finns någon känslig art som skulle kunna ta skada planeras naturvårdsbränningen om till ett annat område.

8. Varför ska vi bevara naturens arter?
Det finns många argument till varför vi ska bevara arter.

  • Ekologiska - naturen kan ses som en väv där varje art behövs och är lika viktig. Förlusten av arter leder till slut till att nätet kollapsar. Forskarna studerar arter och ekosystem och därigenom får vi varningssignaler om jordens miljötillstånd. Naturen fungerar som en varningsklocka om något inte står rätt till!
  • Ekonomiska - människan har stor ekonomisk nytta av arter för mediciner eller som råvaror. Arter renar vatten, pollinerar träd eller fungerar som nedbrytare av vårt avfall. Ännu har vi antagligen bara upptäckt en bråkdel av de arter vi kan ha nytta av!
  • Estetiska - arter ger människan upplevelser. Arter ger en variation av färg, form och dofter som människan mår bra av och miljöer som vi kan använda för att hämta kraft i.
  • Etiska - oavsett nyttan för oss kan varje art anses ha lika stor rätt till existens som arten homo sapiens (människan) har på jorden.

9. Vad kostar naturvårdsbränningar?
Det kostar att bevara arter. Naturvårdsbränningar och brand i skogen gynnar inte bara en art utan ett helt nät av insekter, svampar, växter och djur som alla behöver skogsbranden. Effekterna av skötselåtgärden räcker i 40-100 år!

Aktuella och genomförda bränningar

• Askö (planeras 2018)
• Brännsjöarna (genomförd 2013)
• Fjällmossen (planeras 2018, en bränning genomförd 2015)
• Fräkenkärret (genomförd 2016)
• Magsjötorp (planeras 2018)
• Nynäs (planeras 2018, en bränning genomförd 2015)
• Ormsjöbergen (genomförd 2016)

Vill du ha aktuell information om kommande bränningar i ditt närområde? Anmäl dig i formuläret nedan.

Kontakt