Ny statistik om jämställdhet i Södermanland

Länsstyrelsen har det regionala ansvaret att samordna, stödja och följa upp arbetet med jämställdhet i länet utifrån de jämställdhetspolitiska målen. Vi har sedan lång tid tillbaka gett ut statistikboken På tal om kvinnor och män i Södermanland och nu publiceras årets version.

Att Sörmland ska vara ett län som erbjuder goda livsmiljöer, möjligheter till utveckling för både kvinnor och män och rättvisa villkor oavsett kön, är något de flesta av oss kan enas kring. För att uppnå det behövs ett kontinuerligt arbete med och för jämställdhet i länet.

Årets upplaga av På tal om kvinnor och män har tagits fram tillsammans med Region Sörmland. Regionen ser jämställdhet som en viktig faktor i arbetet med att nå målet om att Sörmland ska vara Sveriges friskaste län 2025 och för att uppnå hållbar regional utveckling.

Skillnader mellan kvinnor och män

Statistiken ger en bild av hur kvinnor och män i Sörmland lever, vad de jobbar med, och utbildar sig inom och hur de mår. Den synliggör kvinnors och mäns villkor, förutsättningar och behov i länet och visar att utvecklingen för ökad jämställdhet i Sörmland går sakta. Vi kan konstatera att livsvillkoren för kvinnor och män inte är jämställda och lika, utan skiljer sig åt på många områden:

• Skillnaderna i ohälsa är mycket stora mellan grupperna kvinnor och män.
  Det genomsnittliga ohälsotalet för kvinnor i länet är 37 medan det för män är 24 baserat på dagar med någon form av sjuk-, arbetsskade- och rehabiliteringspenning eller sjuk-/aktivitetsersättning. Det är även en klar ökning av de långvariga sjukfallen bland kvinnor på 180 eller fler dagar (jämfört med den senaste mätningen 2015).
• Fler kvinnor än män i länet har uppnått eftergymnasial utbildning. För männen är det vanligast med enbart en gymnasial utbildning. Fler kvinnor än män är behöriga till universitet och högskolor, med 80 procent respektive 61 procent i länet.
• Länets arbetsmarknad är starkt könssegregerad, vilket innebär att kvinnor och män arbetar i olika sektorer och på olika positioner i arbetslivet. Kvinnor och män deltar även i arbetslivet på olika villkor. Kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning än män och tar ett större ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. 70 % av kvinnorna i länet arbetar heltid medan 90 % av männen gör samma sak.
• Trots att kvinnor är mer högutbildade generellt, kvarstår stora inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Män har betydligt högre inkomst än kvinnor i samtliga av länets kommuner. Trosa och Strängnäs har de högsta medelinkomsterna bland både kvinnor och män. Lägst medelinkomst finns i Flen.

Positiv väg för ökad jämställdhet

Det finns några ljusglimtar som talar för att vi är på väg mot ökad jämställdhet, även om det går långsamt. Mäns uttag av föräldrapenningdagar har ökat i alla kommuner. Män tar ut i snitt 29 procent av dagarna och kvinnor 71 procent av dagarna i länet. Den största ökningen i procent kan man se i Trosa, där papporna tog ut 36,2 % av nettodagarna 2019, till skillnad från 26 procent 2014. Där är också fördelningen mest jämställd i länet.

Även Flen, Vingåker och Katrineholm utmärker sig i en positiv riktning och har en relativt stor procentuell ökning. De kommunerna är dock de tre kommuner där män tar ut minst föräldrapenningdagar i länet, så ökningen är välkommen. Det syns även tecken på att riskabla alkoholvanor har minskat bland män i länet under ­de senaste åren, från att ha legat på 25 procent (2010-2014) till att vara 15 procent 2018.

Ett verktyg för åtgärder

Statistiken synliggör att det finns mycket kvar att göra för ett jämställt samhälle och att många olika aktörer i länet behöver hjälpas åt i det arbetet. Kunskap är en förutsättning för ett effektivt jämställdhetsarbete och med könsuppdelad statistik synliggörs skillnader och likheter i kvinnors och mäns makt att forma samhället och sina egna liv.

Vi hoppas att statistiken kan fungera som ett värdefullt verktyg för att upptäcka strukturer eller mönster som bidrar till att upprätthålla ojämställdhet och leder till åtgärder.