Djurskyddskontrollerna i landet når viktigt mål

Länsstyrelsernas djurskyddskontrollverksamhet ökade 2019. Ett av målen är att genomföra minst lika många planerade normalkontroller som kontroller av anmälningsärenden. Detta mål nåddes under 2019 i landet som helhet vilket är en tydlig förbättring sedan 2018.

Positiv utveckling

Länsstyrelsernas totala kontrollverksamhet på djurskyddsområdet ökade under 2019 och det genomfördes omkring 22 100 kontrollinsatser. Detta är en ökning med 4 procent jämfört med 2018. Antalet årsarbetskrafter ökade med 1,3 procent till 220. Kontrollinsatserna under 2019 bestod av cirka:

• 10 200 fysiska kontroller
• 10 100 kontrollinsatser i form av administrativ handläggning från kontoret utifrån en prioritering om det är lämpligt
• 1 800 tillståndsprövningar och besiktningar av transporter.

Fler län uppfyllde målet

En stor del av länsstyrelsernas arbete med djurskyddskontroll är anmälningar från allmänheten. För att resurserna ska räcka till behöver länsstyrelserna balansera arbetet med handläggning av anmälningsärenden med kravet på att göra planerade riskbaserade normalkontroller. Det finns därför ett viktigt mål att minst lika många normalkontroller som anmälningskontroller ska genomföras. Målet uppfylldes i landet som helhet vilket är en tydlig förbättring sedan 2018 då målet inte uppfylldes. Många län har en positiv utveckling och det är fler län än tidigare som uppfyllde målet under 2019.

– Det är positivt att fler län än tidigare uppfyller målet och det är viktigt att balansera arbetet mellan anmälningsärenden och de planlagda riskbaserade normalkontrollerna. Resurser som finns ska räcka till hela kontrollverksamheten, bland annat att göra tillräckligt stor andel normalkontroller samt att kunna följa upp att djurskyddsbrister åtgärdas, säger Katarina Andersson på Jordbruksverket.

Vad visar kontrollerna?

I Sverige är djurskyddet generellt sett gott och vi har en djurskyddslagstiftning som ställer högre krav än många andra länder på många områden. Brister förekommer dock och statistiken från kontrollerna visar att de vanligaste bristerna som upptäckts när det gäller lantbrukets djur gäller skötsel. Detta är exempelvis brister i djurens renhet och brister i torra och rena liggplatser.

Stor skillnad mellan länsstyrelserna

Det är fortfarande stora skillnader mellan länen hur de uppfyller målen och stora skillnader i hur lång tid det tar att genomföra kontrollerna. Det finns inte någon enkel förklaring till detta utan orsaken är sannolikt en kombination av mängden resurser, arbetsuppgifter, ledningsstruktur, geografiska förutsättningar med mera.

–  I Södermanlands län har vi de senaste åren genomfört en större andel normalkontroller jämfört med kontroller efter anmälan, vilket är ett mål som nu allt fler län uppfyller. Vi jobbar aktivt på att ytterligare effektivisera och prioritera våra tillgängliga resurser för att öka träffsäkerheten när vi väljer vilka kontroller vi ska åka ut på och vilka ärenden som ska hanteras från kontoret, säger Marie Larsson, chef för Enheten för djurskydd och veterinära frågor på Länsstyrelsen i Södermanlands län.

Målet är att max 25 % av de kontroller som görs efter anmälan ska vara obefogade. Den siffran var 27 % för Södermanlands län under 2019, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Det tyder på att länet har gjort rätt prioriteringar. Dock är det ändå ett flertal andra, egna uppsatta mål, som inte uppnåtts.

– Att få resurserna att räcka till hela kontrollverksamheten bedömer vi som omöjligt, trots ett tidseffektivt arbetssätt. För att uppnå målen fullt ut behövs ökade resurser till fler djurskyddshandläggare, säger Marie Larsson.