Markavvattning
Ska du ta bort vatten från din mark genom dränering eller dikning eller skydda mot vatten genom invallning? Det kan räknas som markavvattning. För att få utföra markavvattning behöver du alltid söka tillstånd, och i vissa fall behöver du även söka dispens.
Vad är markavvattning?
Markavvattning innebär att man genomför åtgärder som permanent ändrar markens vattenförhållanden. Åtgärden genomförs för att marken ska bli lämplig att använda för ett visst ändamål. Markavvattning är åtgärder som
- tar bort oönskat vatten genom dränering eller dikning
- skyddar mot vatten, till exempel invallning.
Det är alltid syftet med åtgärden som avgör om den räknas som markavvattning eller inte. Om syftet är att permanent ändra markens lämplighet för ett ändamål, som till exempel för odling, bebyggelse eller torvtäkt, räknas det som markavvattning.
Om syftet med åtgärden är att tillfälligt ändra markens egenskaper räknas det inte som markavvattning. Det räknas alltså inte som markavvattning att anlägga en slamgrop i ett dike eller skyddsdika i skogsmark i samband med avverkning. Vid skyddsdikning rör det sig om grunda tillfälliga diken som inte ska underhållas. Om du ska skyddsdika ska du göra en anmälan till Skogsstyrelsen.
Tillstånd och dispens för markavvattning
Du behöver alltid ansöka om tillstånd för att få utföra markavvattning. Ibland behöver du också ansöka om dispens från markavvattningsförbudet. Ansökan om tillstånd och dispens för markavvattning prövas av Länsstyrelsen. I vissa fall ska Länsstyrelsen överlämna tillståndsprövningen till mark- och miljödomstolen.
Dispens behövs där det är markavvattningsförbud
På vissa platser i Sverige är det markavvattningsförbud. Bland annat i stora delar av södra och mellersta Sverige. För att få utföra markavvattning på dessa platser räcker det inte att ansöka om tillstånd. Här behöver du också ansöka om dispens från markavvattningsförbudet. Du behöver med andra ord göra två ansökningar.
Områden där du behöver dispens från markavvattningsförbudet
Markavvattning är förbjudet i områden där det är särskilt viktigt att bevara våtmarker och skydda det unika djur- och växtliv som finns där. Syftet med förbudet är att kraftigt begränsa eller sätta stopp för markavvattningen eftersom många våtmarker har försvunnit till följd av utdikning och uppodling.
I Södermanland gäller förbud mot markavvattning. Om du vill ta bort vatten från din mark genom att dika eller dränera, eller skydda mot vatten genom invallning behöver du därför ansöka om både dispens och tillstånd.
Du kan behöva tillstånd och dispens för åtgärder i befintliga diken
I vissa fall kan åtgärder i befintliga diken räknas som markavvattning. Du kan alltså behöva ansöka om tillstånd för markavvattning och eventuellt ansöka om dispens från markavvattningsförbudet för åtgärder i befintliga diken. Till exempel kan det räknas som markavvattning om du vill:
- bredda eller fördjupa ett befintligt dike för att leda bort mer vatten
- börja underhålla ett dike som inte har underhållits på länge.
Ett dike som inte har underhållits på länge kan ha förlorat sin ursprungliga funktion vilket gör att ett nytt naturtillstånd har uppstått. När ett nytt naturtillstånd har uppstått behövs oftast ett nytt tillstånd för markavvattning. Om du är osäker på om en åtgärd i ett befintligt dike räknas som markavvattning, rådgör med oss på Länsstyrelsen.
För att underlätta planeringen inför ett dikesunderhåll har Länsstyrelsen tillsammans med LRF och representanter för vattenråd, entreprenörer och dikningsföretag tagit fram en checklista. Checklistan innehåller frågor som är bra att fundera igenom när man planerar att underhålla ett dike.
Öppna diken omfattas av biotopskyddet
Öppna diken i jordbrukslandskapet som ständigt håller ytvatten eller fuktig yta omfattas av reglerna för biotopskydd enligt miljöbalkens 7:e kapitel. Detta innebär att sådana verksamheter eller åtgärder som kan skada den naturmiljö som det öppna diket utgör inte får utföras. Exempel på sådana åtgärder är att lägga igen diken. Dispens kan ges av Länsstyrelsen.
Fornlämningar
Den som vill genomföra grävningsarbeten är skyldig att ta reda på om fasta fornlämningar berörs av verksamheten och i så fall snarast samråda med Länsstyrelsen. Om det visar sig att fornlämningar berörs krävs Länsstyrelsens tillstånd. Dessutom finns skyldighet att omedelbart avbryta arbetet, om en fornlämning påträffas under grävning eller liknande. Den som leder arbetet ska genast anmäla detta till Länsstyrelsen.
Dikningsföretag är tillsammans med torrläggningsföretag, vattenavledningsföretag med mera en form av markavvattningssamfälligheter. Dessa bildades för att avvattna mark i de fall där det var flera markägare inblandade.
I dikningsföretagens handlingar finns kartor och profilritningar där dikenas tillåtna djup, bredd och läge fastställts. Detta gäller än idag om inte företagen har blivit upphävda eller omprövade. Dikningsföretagens förrättningar gäller på motsvarande sätt som ett modernt tillstånd.
Dikningsföretag har bildats från senare delen av 1800-talet och in på 1900-talet. Under den tidsperioden har vattenlagstiftningen hunnit göras om flera gånger. Det innebär att de dikningsföretag som finns har kommit till med stöd av flera olika lagar.
De äldsta är bildade enligt dikningslagen från 1879. Många dikningsföretag är bildade enligt den äldre vattenlagen från 1918. De senast tillkomna har bildats enligt 1983 års vattenlag eller miljöbalken.
Dikningsföretag ska förvaltas enligt den lagstiftning som gällde när de bildades. Det kan alltså skilja sig åt beroende på när dikningsföretaget bildades. I Lantbrukarnas riksförbunds publikation "Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet" kan du läsa mer om detta och annat som rör skötseln av dikningsföretag.
I de allra flesta fall gäller att en styrelse ska väljas på ett sammanträde med deltagarna i dikningsföretaget. I kallelsen till sammanträdet ska anges att val av styrelse kommer att äga rum. När ett dikningsföretag väljer en ny styrelse eller antar nya stadgar ska det anmälas till Länsstyrelsen.
Ny styrelse anmäls lättast till Länsstyrelsen genom att fylla i och skicka blanketten i länken nedan. Blankett, eventuellt mötesprotokoll och stadgar kan skickas till vattenverksamhet.sodermanland@lansstyrelsen.se eller via post till Länsstyrelsen i Södermanlands län, Stora torget Gränden, 611 86 Nyköping.
Blankett för anmälan av styrelse i dikningsföretag
Pdf, 841.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Viktiga uppgifter för dikningsföretagen idag är att sköta om underhållet av diken och rörledningar, att bevaka samfällighetens intressen i samband med andra förändringar, att hålla deltagarförteckning och kostnadsfördelningar uppdaterade med mera. Allt detta underlättas av att det finns en aktiv styrelse.
Hitta dikningsföretag
Vill du se ifall ditt dike ingår i ett dikningsföretag? På kartorna som är länkade nedan visas alla de dikningsföretag som finns i Länsstyrelsens arkiv. Klicka på båtnadsområdet och sedan "mer information" för att komma åt kartor och handlingar som hör till respektive dikningsföretag. Du kan också få tillgång till materialet genom att skicka e-post till vattenverksamhet.sodermanland@lansstyrelsen.se. I Länsstyrelsens arkiv finns alla dikningsföretag som är bildare enligt 1918 års vattenlag. En del äldre material finns också, men de företag som är bildade enligt 1879 års dikningslag förvaras normalt hos Lantmäteriet. I Länsstyrelsens arkiv finns även en del täckdikningsplaner.
Vattenarkiv
Länsstyrelsens vattenarkiv innehåller handlingar av intresse för dig som arbetar med vatten i landskapet. Arkivet innehåller kartor, ritningar och annat material om markavvattning, till exempel invallningar och sjösänkningar som utförts för att få bättre jordbruksmark. Tjänsten uppdateras kontinuerligt med ny information, län för län.
Kontakt
-
Vattenverksamhet Sodermanland