Mål, strategi och prioritering

Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.

Nationella miljömål

Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Sveriges nationella miljömål syftar till att vi ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta till nästa generation. För att uppnå detta så kallade generationsmål har riksdagen tagit fram 16 miljökvalitetsmål och 16 etappmål som riktmärken. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är det mål med tydligast koppling till efterbehandling av förorenade områden. God bebyggd miljö och Grundvatten av god kvalitet är mål som också ofta berörs. Miljömålet Giftfri miljö innebär att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. För miljömålet Giftfri miljö är förorenade områden är en av fem indikatorer. 

För varje miljökvalitetsmål finns ett antal preciseringar beslutade som syftar till att utgöra kriterier för att bedöma möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Preciseringen för förorenade områden är att de är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Naturvårdsverket har under år 2014 tagit fram förslag på etappmål gällande efterbehandling av förorenade områden. Målen ska bidra till att öka arbetstakten samt att öka användningen av annan teknik än den traditionella, schaktning och deponering av massor, i syfte att effektivisera efterbehandlingsprocessen.

Förslaget är utformat enligt följande:

  • Minst 25 procent av områdena med mycket stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.
  • Minst 15 procent av områdena med stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.

Som övergripande mål gäller att år 2050 ska alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön vara åtgärdade. Vidare anges att som förutsättning för att uppnå etappmålet ska samlad, tydlig och kvalitetssäkrad digital information om förorenade områden finns allmänt tillgänglig. Förorenade områden undersöks och utreds även i sådan omfattning att takten i åtgärdsarbetet kan hållas.

Länsstyrelserna har en övergripande och samordnande roll för arbetet med att uppnå miljömålen som regionala miljömyndigheter. Länsstyrelsernas miljömålsarbete ska göras tillsammans med andra regionala myndigheter och organ och i dialog med kommuner, näringsliv och frivilliga organisationer. Länsstyrelsens arbete med efterbehandling av förorenade områden har också positiva effekter för fler miljökvalitetsmål. Framförallt främjas målet Levande sjöar och vattendrag och uppfyllelsen av åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningsarbetet.

På sidan Sveriges miljömål finns mer information om de nationella miljökvalitetsmålen, indikatorer, inspiration och verktyg till företag och kommuner att jobba med miljömålen.

Naturvårdsverkets beskrivning av Sveriges miljömål Länk till annan webbplats.

På länsnivå jobbar vi med miljömålen främst genom våra åtgärdsprogram. Mer information om respektive åtgärdsprogram och hur det går med åtgärdsarbetet i länet finns på sidan Åtgärdsprogram inom miljömål.

Åtgärdsprogram inom miljömål

Regionala mål

Länsstyrelsens övergripande mål är att minska exponeringsrisken för människa och miljö från förorenade områden i länet. Detta ska göras genom arbete med de förorenade områden som länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för samt genom tillsynsvägledning till kommunerna i arbetet med de förorenade områden som kommunerna har tillsynsansvar för.

År 2022 beslutades om nya förordningar för att hantera bidragsärenden för undersökningar och saneringar gällande förorenade områden. Länsstyrelsens mål med bidragsärenden är framöver att implementera bestämmelserna från de nya förordningarna gällande bidrag.

Läs mer om bidrag för att undersöka och åtgärda förorenade områden

 

  • Minska exponeringsrisker för människa och miljö genom att ta fram en handlingsplan för tillsyn av förorenade områden där länsstyrelsen är tillsynsmyndighet 2023-2050.
  • Arbeta för att pågående verksamheter inte ska bidra till spridning av föroreningar som kan utgöra en risk för människors hälsa och miljö.
  • Inkommande ärenden ska hanteras effektivt, korrekt och rättssäkert.

Det övergripande arbetet med länsstyrelsens tillsynsvägledning för kommunerna i länet är att öka kunskapen om strategiskt arbete för förorenade områden. Detta ska göras genom att:

  • Öka kunskapen inom aktuella områden (ex handlingsplaner)
  • Bidra till bättre information-, och erfarenhetsutbyte samt spridning av bra exempel
  • Möjliggöra erfarenhetsutbyte och dela bra exempel
  • Ta fram särskild kontaktperson för varje kommun gällande arbetet med handlingsplaner
  • Effektiv kunskapsöverföring av den nationella tillsynsstrategin till länets kommuner

Regleringsbrev

Länsstyrelsen följer instruktioner i det regleringsbrev som årligen fastställs av regeringen i vilket
punkt 8 gäller särskilt för förorenade områden.

Länk till Regleringsbrevet för länsstyrelserna för år 2022 Länk till annan webbplats.

Strategi och prioriteringar

Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.

Länsstyrelsen i Södermanlands län prioriterar arbete med de högst prioriterade förorenade områdena i länet, vilka är de objekt som tilldelats riskklass 1 och 2, både objekt som har och de som saknar ansvarig verksamhetsutövare. I prioriteringslistan (se nedan), framgår vilka objekt som prioriterats av Länsstyrelsen i Södermanlands län.

Arbetssätt

För att hantera alla de närmare 80 000 misstänkt förorenade platser som länsstyrelserna tillsammans har pekats ut i Sverige, och de ca 2400 områdena i Södermanlands län, har Naturvårdsverket utvecklat en metod för att prioritera de mest angelägna objekten, metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-metodiken . Sammanfattningsvis så utgår det ifrån:

  1. Registrering - sker i den nationella databasen hos länsstyrelserna, EBH-stödet.
  2. Inventering - enligt metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-metodiken och en platsspecifik riskklassning. Klassningen görs utifrån vilken risk området kan utgöra för människors hälsa och/eller miljö. Riskklass 1 och 2 innebär mycket stor respektive stor risk och riskklass 3 och 4 innebär måttlig respektive liten risk. Områden med hög riskklass (1 och 2) bör undersökas mer noggrant genom markundersökningar och utredningar.
  3. Undersökningar och utredningar - görs på de områden som prioriterats efter riskklassningen. Genom undersökningar och utredningar avgörs det området behöver undersökas vidare eller om efterbehandlingsåtgärder behövs och i vilken omfattning. Provtagning kan behöva ske i jord, grundvatten, ytvatten, sediment, inomhusluft, byggnadsmaterial med mera Resultatet från analyserna, tillsammans med annan information om området, används sedan för att bedöma föroreningssituationen på platsen. Allt sammanställs i en rapport, där man också redovisar vilka risker som är förknippade med föroreningarna på området.
  4. Åtgärder - Det finns många olika åtgärder att ta till för att efterbehandla ett förorenat område. Vanligast är med åtgärder som tar bort föroreningskällan till exempel schaktning men åtgärder kan även vara administrativa som att till exempel sätta upp stängsel eller skylt. Vilken åtgärd som är lämpligast bedöms från fall till fall och valet av åtgärd är beroende av vilken typ av förorening det rör sig om. Det kan ta lång tid från det att ett förorenat område upptäcks till att platsen blir sanerad.

För mer information om MIFO-inventering, se länken nedan.

MIFO, metodik för inventering av förorenade områden

Under de kommande åren avser länsstyrelsen och kommunerna i länet att driva ärenden och projekt som resulterar i undersökningar och åtgärder av objekt som ingår i prioriteringslistan. Länsstyrelsen och kommunerna ställer krav på exempelvis provtagning, riskbedömning och åtgärder inom ramen för den tillsyn som bedrivs enligt miljöbalken.

Utöver arbete med de prioriterade objekten på prioriteringslistan utförs saneringsåtgärder i samband med exempelvis exploatering eller vid avveckling av företag. Åtgärder utförs då på områden som inte tillhör länets högst prioriterade objekt.

Alla saneringar, även de av lägre prioriterade objekt, är viktiga för att miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska kunna uppfyllas på sikt.

Prioriteringslista

Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.

Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.

De prioriterade förorenade områdena enligt prioriteringslistan visar de områden som länsstyrelsen och kommunerna kommer att arbeta med framöver. I listan framgår de 10 högst prioriterade objekten och därefter resterande objekt som Länsstyrelsen i Södermanlands län bedömer är prioriterade i länet. Listan uppdateras varje år och den senaste uppdateringen gjordes i oktober 2022.

Södermanlands läns fullständiga prioriteringslista Excel, 14.9 kB.

Länets 10 högst prioriterade förorenade områden

Länsstyrelsen har valt ut de 10 objekten som är högst priorieterade att arbete med inom Södermanlands län. Här följer en beskrivning av dessa.

SSAB bedriver stålproduktion på platsen i dagsläget vilket är ett omfattande område, cirka 300 hektar. Objektet har riskklass 1 och statusen i EBH-stödet är "Inventering avsutad - förstudie ej påbörjad". Verksamhet har pågått på platsen i över hundra år. Länsstyrelsens miljöskyddshandläggare har löpande tillsyn av objektet.

Nävekvarns bruk i Nyköpings kommun har bedrivit järnbruk med masugn och gjuteri. Statusen är Huvudstudie avslutad - åtgärd ej påbörjad och riskklass 1. Höga halter av metaller och mycket höga PAH-halter har påvisats vid schaktarbeten. Huvudstudie utfördes under 2019. Det finns åtgärdsbehov.

Ett riskklass 1-objekt som har statusen "åtgärd pågående" och är uppdelat på två delar. Undersökningar har visat höga halter av arsenik (fastigheten Ålberga 8;1) och betydande halter av såväl metaller, PAH, klorfenoler samt mycket hög halt av dioxin (fastigheten Ålberga 8:5). Objektet finns i Nyköpings kommun.

Riskklass 2 med status "Huvudstudie pågående" i Eskilstuna kommun. Mark och grundvatten har undersökts och visar att den är förorenad med organiska föroreningar och metaller. Huvudstudie genomförs under 2021 med statliga medel.

Riskklass 1 med status "Huvudstudie avslutad - åtgärd ej påbörjad" i Eskilstuna kommun. Kompletterande utredning utfördes 2016 för att avgränsa klorerade lösningsmedel och för att fastställa lämpliga åtgärdsalternativ. Det finns ett åtgärdsbehov.

Riskklass 1 med status "Huvudstudie avslutad - åtgärd ej påbörjad" i Eskilstuna kommun. Kompletterande huvudstudie med statlig finansiering utfördes 2013. Spridningsrisken av klorerade lösningsmedel har utretts. Handel, kontor, mindre industri på fastigheten. Det finns ett åtgärdsbehov.

Riskklass 1 med status "Huvudstudie avslutad - åtgärd ej påbörjad" i Strängnäs kommun. Bidragsmedel beviljades för åtgärdsförberedande under-sökning 2014, 2015. Vissa kompletteringar utfördes 2016. Ansökan om bidrag för åtgärdsförberedande undersökningar är inskickad till Naturvårdsverket.

Riskklass 2 med status "Förstudie avslutad - huvudstudie ej påbörjad" i Eskilstuna kommun. Mellanlagring av s.k. fluff. Avfallet klassas som farligt avfall pga metallhalter, och lakar en hög andel organiskt kol (DOC). En huvudstudie, inkl. fördjupad riskbedömning behövs.

Riskklass 1 med status "Huvudstudie pågående" i Nyköpings kommun. Pågående plan- och tillsynsärende. F.d VU har avsatt saneringsmedel på ett låst konto, medlen ska tilldelas exploatören när denne utfört sanering. Oklart när i tiden åtgärd kommer att ske.

Riskklass 1 med status "Huvudstudie pågående" i Katrineholms kommun. Tidigare doppningsmetod/kemikalie okänd, dusch-ning/besprutning utfördes men vilket medel som an-vänts är okänt. Kommunen är tillsynsmyndighet och arbetar med objektet.

Kontakt