Vattenläget i länet

 

Den hittills varma och torra våren och sommaren har gjort att flera kommuner i länet har beslutat om bevattningsförbud. Nedan hittar du information om bevattningsförbud, vattenuttag och svar på de vanligaste frågorna.

Under hösten, vintern och våren 2017 - 2018 har nederbörden varit normal och fallit på ett gynnsamt sätt för grundvattenbildningen, det vill säga under längre perioder så att marken har blivit mottaglig för vattnet.

Våtmarker och sjöar har också fyllts på och flödena i vattendragen har varit normala. I och med detta bedömdes risken för vattenbrist vara mindre i år jämfört med åren 2016 och 2017.

Dock har sommaren 2018 hittills varit ovanligt varm och torr, varpå ytvattennivåerna sjunker och flödena i vattendragen minskar. Detta ökar i sin tur utflödet av grundvatten till ytvatten och sänker därmed grundvattennivån. Samtidigt ökar vattenkonsumtionen betydligt vid varmt och torrt väder. Detta har lett till att grundvattenläget försämrats och i delar av länet finns en oro för hur vattentillgången för dricksvattenproduktion ser ut framåt sensommaren och hösten om värmen och torkan fortsätter.

Djur- och växtlivet kan påverkas negativt redan nu eftersom vattenflödena i våra vattendrag minskat mycket de senaste veckorna. Uttag för till exempel bevattning som ytterligare sänker vattenflödet ökar risken för påverkan på djur och växter. Så tänk även på att vara försiktig med vattenuttag ur sjöar och åar. Se vidare information om lagar och regler gällande vattenuttag

Regional vattenförsörjningsplan

Vad gäller vid bevattningsförbud?

Vid bevattningsförbud skadricksvattnet användas med försiktighet och inte till exempel vattna gräsmattor, fylla på pooler eller tvättar bilen med dricksvattnet. Bevattningsförbud sätts av VA-huvudmannen, då de har huvudansvaret för kvantiteten och kvaliteten av den kommunala dricksvattenförsörjningen. Mer information om eventuella bevattningsförbud hittar du på respektive kommuns hemsida.

Enskilda brunnar är däremot respektive fastighetsägare som har ansvar för kvalitén och kvantiteten av vattnet. Det är viktigt att tänka på att vi alla tar vatten ur samma grundvattenresurs och Länsstyrelsen rekommenderar därför till återhållsamhet även för fastighetsägare som har egen brunn. 

Vad gäller vid vattenuttag?

Hushållsvatten till enskilda fastigheter behöver inget tillstånd enligt 11 kap 11 § miljöbalken. Det behövs inte heller något tillstånd för vatten till djur inom lantbruket. Håll alltid koll på din vattenförbrukning, detta för att inte skada omgivningen. Ett tips är att vara sparsam och undvika att använda vattnet för att exempelvis fylla pooler, vattna trädgårdar och tvätta bilen när det råder vattenbrist.

Alla andra verksamheter, industrier, åkerbevattning, kommunal dricksvattenförsörjning, samfälligheter eller föreningar behöver tillstånd för sitt vattenuttag oavsett om det är ytvatten eller grundvatten enligt 11 kapitlet 9 § miljöbalken.

Viss bortledande av vatten kan enligt 11 kapitlet 9 a § miljöbalken anmälas till tillsynsmyndigheten (se 19 § förordning om vattenverksamhet). 

För anmälan av bortledande av vatten gäller följande storleksordningar på vattenuttagen:

  • Vattendrag: högst 600 kubikmeter/dygn, dock högst 100 000 kubikmeter/år
  • Annat vattenområde än vattendrag: högst 1000 kubikmeter/dygn, dock högst 200 000 kubikmeter/år 

Alla uttag utöver dessa ska tillståndsprövas av mark- och miljödomstolen.

Hur bildas grundvatten?

Grundvatten bildas när nederbörd i form av regn och snö tränger genom markytan och fyller ut sprickor och hålrum i marken. Grundvattenbildningen är som störst under hösten och vintern, detta på grund av att nederbörden under sommaren och växtperioden inte hinner ner till sprickorna och hålrummen utan det mesta av vattnet tas istället upp av växtligheten.

Vad är skillnaden mellan kommunalt och enskilt vatten?

Är du ansluten till det kommunala nätet så är det din kommun som har ansvar för att leverera vatten av god kvalitet till sina abonnenter. Har du däremot en egen brunn är du själv ansvarig för ditt vatten. Då är det upp till dig att se till att den har tillräckligt med vatten som är av god kvalitet. Hushåll på landsbygden har ofta en enskild brunn, liksom en del skolor, förskolor och äldreboenden. Det är också vanligt att lantbrukare har egna brunnar med vattenuttag till djuren.

Vad gäller kring bevattningsförbud?

Är du ansluten till det kommunala nätet har kommunen rätt att gå ut med bevattningsförbud för att spara på vatten. För enskilda brunnar gäller inte något generellt bevattningsförbud. Men det är viktigt att tänka på att vi alla tar vatten ur samma grundvattenresurs och Länsstyrelsen rekommenderar därför till återhållsamhet även för fastighetsägare som har egen brunn. Håll dig uppdaterad via din kommuns webbsidor.

Men det verkar som att det vattnas ändå…

Bevattning till jordbruksgrödor sker främst från ytvatten som samlas upp i bevattningsdammar under vinterperioden. Det sker i princip ingen bevattning av lantbruksgrödor med grundvatten. Om man trots detta använder grundvatten för jordbruksbevattning så krävs det tillstånd. Detta gäller även om man ska fylla en bevattningsdamm med vatten från en enskild brunn.

Jag har inga problem med min brunn just nu, varför ska jag hushålla med vattnet?

De lägsta grundvattennivåerna uppmäter vi i normala fall i september-oktober. Det betyder att de låga grundvattennivåer som vi ser just nu riskerar att påverka vattenförsörjningen negativt under sommaren och även under tidig höst. Det gäller alltså att spara nu för att kunna använda senare. 

Undersökningsmetoderna i grundvattenövervakningen är framtagna så att vattenförvaltningen ska kunna uppfylla EU:s ramdirektiv för vatten. Likaså ska metoderna styras så att övervakningsresultaten bättre kan användas i uppföljningen av miljömålet Grundvatten av god kvalitet.

Vattentäkt i Gnesta kommun. Foto: Länsstyrelsen.

Länsstyrelsens arbete inom EU:s vattendirektiv innebär att länets sand- och grusavlagringar och andra viktiga grundvattenmagasin har klassificerats som så kallade grundvattenförekomster. Hit hör främst de kommunala dricksvattentäkterna och ett antal naturliga källor men även andra grundvattenmagasin som används för dricksvattenförsörjning. Det finns totalt cirka 150 grundvatten­förekomster i länet och dessa revideras till antal och storlek av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).

Provtagning

Övervakning av länets grundvatten sker via flera aktörer. Kommunerna provtar sina dricksvattentäkter för att kontrollera råvattnet till dricksvattenproduktionen. Länsstyrelsen provtar övriga grundvattenförekomster och SGU bedriver nationell grundvattenövervakning med två stationer i Södermanland. Resultaten från all provtagning lagras i SGU:s nationella databas Vattentäktsarkivet.

Läs mer om Vattentäktsarkivet på SGU: s webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kartläggning av grundvattenförekomster

Data från provtagningen ligger till grund för kartläggningen av länets grundvatten­förekomster. Den innebär en kvalitetsbedömning av vattnet i förekomsterna, så kallad statusklassning. Målet är att samtliga förekomster skall ha minst God status till 2021 eller 2028. Kartläggningen innehåller också en analys av tänkbara föroreningskällor och en riskbedömning. För tillfället är det en grundvattenförekomst i länet som bedöms att inte uppfylla God status, detta på grund av bekämpningsmedelsrester. Ytterligare sex förekomster har bedömts riskera att inte uppnå God status i framtiden eftersom förhöjda halter av klorid eller bekämpningsmedelsrester påträffats.

SGU – nationell samordnare

SGU har fått uppdraget att vara den nationella kunskapsmyndigheten för grundvatten. Det innebär att de samordnar all grundvattenövervakning, och att de stöttar länsstyrelserna i deras regionala övervakning. Provtagningsprogrammet kommer att utökas och en ny, långsiktig miljöövervakning av grundvatten kommer att tas fram.


Syftet med delprogrammet är att övervaka den kemiska statusen i grundvattenförekomster som har en hög potentiell föroreningsbelastning utifrån industrier, förorenade områden, infrastruktur och tät bebyggelse.

Källa i åkermark vid Sofieberg, strax utanför Kjula i Eskilstuna kommun. Foto: Länsstyrelsen

Programmet syftar även till att öka kunskapen kring påverkanskällor och effekter i grundvattnet.

I länet finns drygt 140 grundvattenförekomster som ingår i vattenförvaltningen enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Av dessa har tre förekomster otillfredsställande kemisk status och för 35 förekomster bedöms risken hög att god kemisk status inte uppnås 2021.

Ingen grundvattenförekomst har sänkt status på grund av PFAS. Flera förorenade områden med förorenat grundvatten är dock konstaterade. PFAS i grundvatten har påträffats i flera områden utanför vattenförekomster.

Delprogrammet inriktas på regional miljöövervakning av grundvattennivåer i värdefulla grundvattenmagasin där det finns stor potentiell risk för kvantitativ påverkan.

Dessa är grundvattenförekomster i sand och grus med vattenuttag större än 10 m³/dygn, mindre grundvattenmagasin i jord till exempel olika moräner, samt de magasin som har en betydande inverkan på värdefulla akvatiska eller terrestra ekosystem.

Två stycken nivåloggar är placerade vid en av länets viktigaste grundvattenförekomster ur dricksvattenförsörjnings perspektiv och data ger viktigt underlag för att kunna upptäcka eventuella förändringar i kvantitet.

Grundvattennivåer i augusti 2018. Källa: SGU.

Kontakt


Vatten, miljö och klimatfunktionen

Länsstyrelsen i Södermanlands län

611 86 Nyköping