Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Hitta kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad Natur på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplatslänk till annan webbplats

Nationalparker på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område kräver en godkänd ansökan om tillstånd. Det kan vara till exempel:

  • Skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • Väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark, eller
  • Åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs, samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas.

Behovet av åtgärder bestäms av:

  • Vad som ska skyddas
  • Hur känsligt området är
  • Vilket skydd som redan finns

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

 

Bevarandeplaner Natura 2000

För varje Natura 2000-område har länsstyrelsen upprättat en bevarandeplan. Planen beskriver vad syftet är med varje enskilt Natura 2000-område. Bevarandeplanen är inte juridiskt bindande utan bör ses som ett rådgivande dokument.

Syfte och mål i en bevarandeplan utgår från områdets naturvärden. I bevarandeplanen beskrivs även vilka åtgärder som planeras och hur uppföljningen av målen skall ske. Det är länsstyrelsen som fastställer bevarandeplanen. Det är möjligt att revidera en bevarandeplan när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

 

Bevarandeplaner kommunvis

Här finns de fastställda bevarandeplanerna uppdelade efter kommun i pdf-format.

AskholmenPDF (267 kb) SE0220343

Berga-ListaPDF (750kb) SE0220401

DuvetorpPDF (uppdaterad 161221) SE0220519

EkornebergPDF (uppdaterad 161221) SE0220211

FiholmPDF (uppdaterad 161221) SE0220226

GrindstuganPDF (uppdaterad 161221) SE0220059

HedensöPDF (uppdaterad 151215) SE0220247

KarlslundsskogenPDF (uppdaterad 161221) SE0220402

KilaPDF (uppdaterad 161221) SE0220317

KällarhalsenPDF (uppdaterad 161221) SE0220328

LerbölePDF (uppdaterad 161221) SE0220236

Lilla tjärbruketPDF (uppdaterad 161221) SE0220156

LövönPDF (uppdaterad 161221) SE0220344

Ridö-Sundbyholmsarkipelagen-södraPDF (292kb) SE0220077

Rinkesta sågPDF (234kb) SE0220513

Råby-MyrhemPDF (226kb) SE0220403

Skiren-KvickenPDF (331kb) SE0220368

SkogstorpshagenPDF ​SE0220318

SofiebergsåsenPDF (uppdaterad 161221) SE0220078

Stenby ängPDF (371 kb) SE0220601

Stora Sundby-SkogstorpPDF (332kb) SE0220318

Sörfjärden-StrandPDF (405 KB) SE0220087

TorparskogenPDF (319kb) SE0220405

Tovhulta stormossePDF (uppdaterad 161221) SE0220176

Varglyan LångsjönPDF (608 KB) SE0220505

VilstaPDF (1,9 Mb) SE0220602

ÖrmossenPDF (500kb) SE0220332

BåvenPDF (2.0Mb) SE0220303

Harpsund-ÖnPDF (uppdaterad 161221) SE0220322

HenaredalenPDF (281kb) SE0220194

HolmtorpPDF (uppdaterad 161221) SE0220232

HornskogenPDF (218kb) SE0220360

HyltingeravinenPDF (280kb) SE0220346

JaktstuguskogenPDF (290kb) SE0220193

LidavikenPDF (1,1 Mb) SE0220227

MalmaPDF (274kb) SE0220604

MarsjönPDF (282kb) SE0220329

Mora hagePDF (uppdaterad 161221) SE0220168

RosmossenPDF (270kb) SE0220517

SkedeviPDF (703kb) SE0220219

Sparreholms ekhagarPDF (uppdaterad 161221) SE0220063

StenhammarskogenPDF (381 kb) SE0220345

TunaPDF (uppdaterad 161221) SE0220089

Veckla ängPDF (uppdaterad 161221) SE0220239

ÅtorpsskogenPDF (uppdaterad 161221) SE0220207

BåvenPDF (2.0Mb) SE0220303

DjupdalshagenPDF (uppdaterad 161221) SE0220349

DjupvikssjöskogenPDF (287kb) SE0220251

FräkenvassenPDF (uppdaterad 161221) SE0220311

Haga hagePDF (268kb) SE0220408

HerröknanäsPDF (511kb) SE0220088

HällestaPDF (330kb) SE0220411

IgelsjöskogenPDF (284kb) SE0220252

Likstammen-Torpesta kvarnPDF (449kb) SE0220357

LomsjöskogenPDF (288kb) SE0220208

MarvikarnaPDF (962 kb) SE0220174

Misätters ekhagarPDF (270kb) SE0220339

NytorpsravinenPDF (545kb) SE0220413

NäsbergetPDF (uppdaterad 161221) SE0220224

PutbergenPDF (uppdaterad 161221) SE0220069

Stora BrandsbolPDF (uppdaterad 161221) SE0220414

Stora ÅsaPDF (uppdaterad 161221) SE0220233

StortrönPDF (395kb) SE0220212

TussmötetPDF (uppdaterad 161221) SE0220253

UtnäsetPDF (393 kb) SE0220214

ÅnhammarsnäsetPDF (uppdaterad 161221) SE0220228

Text

Text

Biotopskydd

Ett biotopskyddsområde är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas någon verksamhet eller vidtas några åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  1. generellt biotopskydd 
  2. biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt bioptopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas. Det här är exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • Alléer
  • Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • Odlingsrösen i jordbruksmark
  • Pilevallar
  • Småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • Stenmurar i jordbruksmark
  • Åkerholmar

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.

Landskapsbildskydd

Landskapsbildskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. Föreskrifterna innebär att det krävs tillstånd för att utföra vissa åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden. Det är Länsstyrelsen som ger tillstånd. 

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Ramsarområden på Naturvårdsverkets webbplats.länk till annan webbplats

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Strandskyddsområde

Strandskydd råder vid sjöar och vattendrag. Inom strandskyddsområde som är minst 100 meter är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.

Där gäller strandskyddet

Strandskyddskartan visar var strandskydd gäller, samt var strandskydd inte gäller. Enligt miljöbalken sträcker det generella strandskyddet sig 100 meter från strandlinjen, ut i vatten och in på land. Men skyddet kan ha både utvidgats eller minskats.

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomt och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomten är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs tomten av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

  1. nya byggnader uppföras,
  2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
  3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
  4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • klippa gräs eller ta bort annan vegetation
  • gödsla eller sprida bekämpningsmedel
  • plantera trädgårdsväxter
  • göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv

Vattenskyddsområde

Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Vattenskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Kontakt

Länsstyrelsen i Södermanlands län

611 86 Nyköping