Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Hitta kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad Natur på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplatslänk till annan webbplats

Nationalparker på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område kräver en godkänd ansökan om tillstånd.

Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:

  • skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
  • åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:

  • vad som ska skyddas
  • hur känsligt området är
  • vilket skydd som redan finns.

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

Bevarandeplaner Natura 2000

För varje Natura 2000-område har länsstyrelsen upprättat en bevarandeplan. Planen beskriver vad syftet är med varje enskilt Natura 2000-område. Bevarandeplanen är inte juridiskt bindande utan bör ses som ett rådgivande dokument.

Syfte och mål i en bevarandeplan utgår från områdets naturvärden. I bevarandeplanen beskrivs även vilka åtgärder som planeras och hur uppföljningen av målen skall ske. Det är länsstyrelsen som fastställer bevarandeplanen. Det är möjligt att revidera en bevarandeplan när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

 

Bevarandeplaner kommunvis

Här finns de fastställda bevarandeplanerna uppdelade efter kommun i pdf-format.

AskholmenPDF SE0220343

Berga-ListaPDF SE0220401

DuvetorpPDF (uppdaterad 161221) SE0220519

EkornebergPDF (uppdaterad 161221) SE0220211

FiholmPDF (uppdaterad 161221) SE0220226

GrindstuganPDF (uppdaterad 161221) SE0220059

HedensöPDF (uppdaterad 151215) SE0220247

KarlslundsskogenPDF (uppdaterad 161221) SE0220402

KilaPDF (uppdaterad 161221) SE0220317

KällarhalsenPDF (uppdaterad 161221) SE0220328

LerbölePDF (uppdaterad 161221) SE0220236

Lilla tjärbruketPDF (uppdaterad 161221) SE0220156

LövönPDF (uppdaterad 161221) SE0220344

Ridö-Sundbyholmsarkipelagen-södraPDF SE0220077

Rinkesta sågPDF SE0220513

Råby-MyrhemPDF SE0220403

Skiren-KvickenPDF SE0220368

SkogstorpshagenPDF ​SE0220318

SofiebergsåsenPDF (uppdaterad 161221) SE0220078

Stenby ängPDF SE0220601

Stora Sundby-SkogstorpPDF SE0220318

Sörfjärden-StrandPDF SE0220087

TorparskogenPDF SE0220405

Tovhulta stormossePDF (uppdaterad 161221) SE0220176

Varglyan LångsjönPDF SE0220505

VilstaPDF SE0220602

ÖrmossenPDF SE0220332

BåvenPDF SE0220303

Harpsund-ÖnPDF (uppdaterad 161221) SE0220322

HenaredalenPDF SE0220194

HolmtorpPDF (uppdaterad 161221) SE0220232

HornskogenPDF SE0220360

HyltingeravinenPDF SE0220346

JaktstuguskogenPDF SE0220193

LidavikenPDF SE0220227

MalmaPDF SE0220604

MarsjönPDF SE0220329

Mora hagePDF (uppdaterad 161221) SE0220168

RosmossenPDFSE0220517

SkedeviPDF SE0220219

Sparreholms ekhagarPDF (uppdaterad 161221) SE0220063

StenhammarskogenPDF SE0220345

TunaPDF (uppdaterad 161221) SE0220089

Veckla ängPDF (uppdaterad 161221) SE0220239

ÅtorpsskogenPDF (uppdaterad 161221) SE0220207

BåvenPDF SE0220303

DjupdalshagenPDF (uppdaterad 161221) SE0220349

DjupvikssjöskogenPDF SE0220251

FräkenvassenPDF (uppdaterad 161221) SE0220311

Haga hagePDF SE0220408

HerröknanäsPDF SE0220088

HällestaPDF SE0220411

IgelsjöskogenPDF SE0220252

Likstammen-Torpesta kvarnPDF SE0220357

LomsjöskogenPDF SE0220208

MarvikarnaPDF SE0220174

Misätters ekhagarPDF SE0220339

NytorpsravinenPDF SE0220413

NäsbergetPDF (uppdaterad 161221) SE0220224

PutbergenPDF (uppdaterad 161221) SE0220069

Stora BrandsbolPDF (uppdaterad 161221) SE0220414

Stora ÅsaPDF (uppdaterad 161221) SE0220233

StortrönPDF SE0220212

TussmötetPDF (uppdaterad 161221) SE0220253

UtnäsetPDF SE0220214

ÅnhammarsnäsetPDF (uppdaterad 161221) SE0220228

BarrsjömossenPDF (uppdaterad 161221) SE0220152

BrebolPDF SE0220309

BråtamossenPDF (uppdaterad 161221) SE0220137

BränntorpPDF (uppdaterad 161221) SE0220160

DagöholmsbackarnaPDF (uppdaterad 161221) SE0220338

DjupviksnäsPDF (uppdaterad 161221) SE0220202

EknäsPDF SE0220243

FjällskäftePDF (uppdaterad 161221) SE0220503

Floda kyrksjönPDF SE0220305

FlodenPDF SE0220206

GöletPDF (uppdaterad 161221) SE0220516

HarpebolnäsetPDF (uppdaterad 161221) SE0220336

HimlingeskogenPDF (uppdaterad 161221) SE0220334

HimlingeåsenPDF SE0220191

Hålvetten-NäsnarenPDF SE0220204

HällvikPDF (uppdaterad 161221) SE0220314

KokärretPDF (uppdaterad 161221) SE0220327

KårtorpPDF (uppdaterad 161221) SE0220240

LindkullaPDF SE0220506

LisstorpPDF (uppdaterad 161221) SE0220241

MelånPDF (uppdaterad 161221) SE0220237

NäsnarenPDF SE0220306

NästorpPDF (uppdaterad 161221) SE0220606

OrmsjöbergenPDF SE0220504

PilgöljanPDF (uppdaterad 161221) SE0220103

RosenlundPDF SE0220216

Rösätter - ViksätterPDF (uppdaterad 161221) SE0220417

SimonsbolPDF (uppdaterad 161221) SE0220420

Stentorps hagkärrPDF (uppdaterad 161221) SE0220245

Stora MunkeboPDF SE0220205

SvinnäsetPDF (uppdaterad 161221) SE0220341

Sörgölet-EvighetsbackenPDF SE0220201

Sörgölet-LögarbäckenPDF SE0220362

TornskogenPDF SE0220421

TåkenönPDF SE0220150

ValdemarsönPDF SE0220425

Väsby ängarPDF SE0220364

Västra KolbergaPDF (uppdaerad 161221) SE0220310

ÖknabyPDF (uppdaterad 161221) SE0220154

Örmossen SE0220332

Berga KullePDF SE0220427

BåvenPDF SE0220303

BåvenreservatenPDF SE0220145

BärstakärretPDF (uppdaterad 161221) SE0220011

DavikPDF (uppdaterad 161221) SE0220148

DjurgårdenPDF SE0220351

EdebyPDF SE0220350

FjällmossenPDF SE0220106

FräkenkärretPDF SE0220213

FågelboskogenPDF (uppdaterad 161221) SE0220255

HallbosjönPDF SE0220110

HorsvikPDF (uppdaterad 161221) SE0220124

JungfruvassenPDF (uppdaterad 161221) SE0220603

KilaånPDF SE0220304

KoholmenPDF SE0220229

Labro ängarPDF SE0220118

LervikPDF SE0220353

LidakärretPDF SE0220340

Likstammen-Torpesta kvarnPDF SE0220357

LinuddenPDF (uppdaterad 161221) SE0220119

LundängPDF (uppdaterad 161221) SE0220507

Marsviken-MarsängPDF SE0220115

MasugnsskogenPDF SE0220356

NyckelmossenPDF (uppdaterad 161221) SE0220220

NynäsPDF SE0220126

NävsjöskogenPDF (uppdaterad 161221) SE0220012

Ramundsbäck-VretaånPDF SE0220105

RågöPDF SE0220231

SibroPDF SE0220703

SjösakärrenPDF SE0220021

SkimraskogenPDF SE0220429

SkylePDF (uppdaterad 161221) SE0220312

Skärgårdsreservaten SE0220129

StendörrenPDF SE0220218

Stora BötetPDF SE0220009

StorhultetPDF SE0220337

StrandstuvikenPDF SE0220020

Svanviken-LindbackePDF SE0220017

SvärtaånPDF SE0220702

SågartorpskärretPDF (uppdaterad 161221) SE0220104

Tore gravPDF (uppdaterad 161221) SE0220217

UtnorsskogenPDF (uppdaterad 161221) SE0220335

VedaånPDF (uppdaterad 161221) SE0220701

VretenPDF (uppdaterad 161221) SE0220315

VurstubackenPDF (uppdaterad 161221) SE0220352

Västra DjupvikPDF (uppdaterad 161221) SE0220122

ÅboravinenPDF SE0220373

ÅngaPDF SE0220372

ÄngbackenPDF (uppdaterad 161221) SE0220013

FemörehuvudPDF SE0220431

FurönPDF (Uppdaterad 161221) SE0220432

Hasselö-BergöPDF SE0220433

Hävringe-KällskärenPDF SE0220028

BjörnvadPDF (uppdaterad 161221) SE0220238

BredsjönäsPDF SE0220434

BråtönPDF SE0220166

GestaPDF (uppdaterad 161221) SE0220435

GorsingeholmPDF (uppdaterad 161221) SE0220199

GorsingeholmskullarnaPDF (uppdaterad 161221) SE0220443

GorsingelundPDF (uppdaterad 161221) SE0220515

Gripsholms HjorthagePDF (uppdaterad 161221) SE0220085

HastaPDF (uppdaterad 161221) SE0220514

KalkbroPDF (uppdaterad 161221) SE0220197

LenellstorpskärretPDF SE0220210

LindönPDF SE0220363

MagsjötorpPDF SE0220369

Norrby kyrkskogPDF (uppdaterad 161221) SE0220250

NybbleholmePDF (uppdaterad 161221) SE0220083

NykärrPDF (uppdaterad 161221) SE0220347

SegersönPDF SE0220182

SkolmästarhagenPDF SE0220358

StampmossenPDF SE0220072

SvartsjömyrenPDF SE0220223

Säbyviken-BädarnPDF (uppdaterad 161221) SE0220354

Södra KärrlångenPDF SE0220175

Tynnelsöns södra delPDF SE0220348

Tynnelsö-PrästholmenPDF SE0220370

TynäsPDF SE0220320

Åsa gravfältPDF SE0220438

AsköPDF SE0220439

Bokö-OxnöPDF SE0220215

BorgmästarholmenPDF (uppdaterad 161221) SE0220440

BorsöPDF SE0220301

KråmöPDF SE0220509

LotsängsbackenPDF (uppdaterad 161221) SE0220130

LånestahedenPDF (uppdaterad 161221) SE0220203

NynäsPDF SE0220126

PersöPDF SE0220234

Södra LämundPDF (uppdaterad 161221) SE0220511

TomtaklintPDF SE0220257

Tullgarn-västraPDF SE0220034

IgelbålenPDF (uppdaterad 161221) SE0220151

KalkugnstorpPDF (uppdaterad 161221) SE0220235

Nya KärrenPDF (uppdaterad 161221) SE0220333

SundängenPDF (uppdaterad 161221) SE0220248

TomsängenPDF SE0220367

TorsmossenPDF (uppdaterad 161221) SE0220330

ÖdesängssjönPDF (uppdaterad 161221) SE0220331

Biotopskydd

Ett biotopskyddsområde är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas någon verksamhet eller vidtas några åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  • generellt biotopskydd 
  • biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.

Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • alléer
  • källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • odlingsrösen i jordbruksmark
  • pilevallar
  • småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • stenmurar i jordbruksmark
  • åkerholmar.

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Ramsarområden på Naturvårdsverkets webbplats.länk till annan webbplats

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Strandskyddsområde

Strandskydd råder vid sjöar och vattendrag. Inom strandskyddsområde som är minst 100 meter är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.

Där gäller strandskyddet

Strandskyddskartan visar var strandskydd gäller, samt var strandskydd inte gäller. Enligt miljöbalken sträcker det generella strandskyddet sig 100 meter från strandlinjen, ut i vatten och in på land. Men skyddet kan ha både utvidgats eller minskats.

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomt och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomten är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs tomten av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

  1. nya byggnader uppföras,
  2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
  3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
  4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • klippa gräs eller ta bort annan vegetation
  • gödsla eller sprida bekämpningsmedel
  • plantera trädgårdsväxter
  • göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv

Vattenskyddsområde

Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Vattenskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Kontakt

Länsstyrelsen i Södermanlands län

611 86 Nyköping