Hotade makrofyter i Östersjön

I Östersjön finns ett flertal hotade makrofyter (flercelliga växter). I Södermanland är två av dessa speciellt intressanta, ålgräsängar och kransalgen raggsträfse. Länsstyrelsen i Södermanland arbetar med att bevara dessa, bland annat genom åtgärdsprogram för hotade arter.

Äng med ålgräs under vattenytan på sandbotten

Ålgräsäng. Foto: Jonas Gustafsson - Länsstyrelsen Skåne

Ålgräsängar

Ålgräset (Zostera marina) är ett sjögräs som vid rätt förutsättningar kan skapa stora ängar på havsbotten, så kallade ålgräsängar. Ålgräsängar återfinns utmed södra Sveriges kust, längs västkusten upp till Stockholms norra skärgård. I Östersjön växer ålgräsängarna på två till sex meters djup utmed sandiga bottnar. Ålgräsängarna kan vid gynnsamma förhållanden täcka hundratals hektar men det är vanligare med ängar på endast några kvadratmeter upp till ett antal hektar. Ålgräsängar är idag en hotad livsmiljö och har under de senaste 50 åren minskat kraftigt både på västkusten och i Östersjön.

Raggsträfse

Raggsträfse (Chara horrida) är en hotad kransalg som antagligen endast finns i Östersjön. Ungefär 90% av världens bestånd återfinns i svenska vatten och Södermanlands kust är ett viktigt återstående utbredningsområde för arten. Raggsträfse växer på mjuka bottnar i grunda vikar där de skyddas mot vågor och vind. Raggsträfse har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal och är idag rödlistad.

Ålgräsängar och bestånd av raggsträfse skapar viktiga levnadsmiljöer för många djurarter och utgör en barnkammare för fiskyngel. Undervattensvegetationen binder även bottensedimentet och kan bidra till minskad grumling och erosion. Vegetationen binder även kol vilket bidrar till att motverka klimatförändringar.

Hotade barnkammare

Allvarliga hot mot ålgräsängar och raggsträfse är exploatering, övergödning och båttrafik som gör vattnet grumligare och begränsar det ljus som når vegetationen. Andra hot är överfiske då minskade populationer av rovfisk såsom torsk leder till färre smådjur som betar alger, vilka täcker ålgräs och raggsträfse. Detta gör att dessa får svårare att ta upp solens ljus vilket i sin tur leder till minskad tillväxt eller död. När ytan med ålgräsängar och raggsträfse minskar leder det till minskad biologisk mångfald och försämrad produktion av fisk i kombination med sämre förmåga att lagra kol.

Försök med att återplantera ålgräs för att återskapa ängar pågår runt om i Sverige men detta är ett kostsamt och tidskrävande arbete. Det är därför mycket viktigt att vi försöker bevara och gynna befintliga ängar.

Som båtförare är det till exempel viktigt att du försöker undvika att passera över en ålgräsäng eller att i alla fall minska hastigheten för att minimera risken att röra upp bottensediment som kan grumla vattnet vid ängen under flera veckor, månader eller år. En annan åtgärd är att undvika att ankra i anslutning till ålgräsängar och bestånd av raggsträfse. För att skydda raggsträfse bör du som kör båt i grunda vikar se till att det sker med stor försiktighet och hänsyn för att undvika att röra upp bottensediment eller att förhindra att kransalger rivs upp från botten via svallvågor eller ankare.

Åtgärdsprogram för hotade makrofyter i Östersjön

Länsstyrelsen i Södermanland arbetar på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs & Vattenmyndigheten med åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper. Ålgräsängar och raggsträfse omfattas av åtgärdsprogram där lämpliga åtgärder för arterna listas. Vi arbetar med att kartlägga förekomsten utefter vår kust och skärgård, att utreda utsättningsförsök av ålgräs, samt att sprida information till allmänhet och berörda verksamheter och myndigheter.

Ett led i informationsförmedlingen är arbetet med att placera informationsskyltar om ålgräsängar utmed kust och skärgård på platser i anslutning till dessa miljöer samt vid badplatser, marinor och hamnar. Med hjälp av informationsskyltarna kan du få en inblick i hur dessa värdefulla ålgräsängar och bestånd av raggsträfse kan bevaras.

Uppgifter från allmänheten om observationer av ålgräsängar eller raggsträfse är värdefulla för att öka kunskapen om arternas utbredning. Rapportera gärna till Länsstyrelsen eller i rapporteringssystemet Artportalen.

Kontakt