Koholmen

I Koholmen kan du uppleva många olika naturmiljöer. Här finns lövskogslundar, betesmarker, strandängar och lövskogar med gamla grova träd. I området finns även en gammal borgruin från medeltiden.

De höga biologiska värdena är knutna till ädellövskogs- och lövsumpskogsområden samt på betesmarker och strandängar. I området finns många olika naturtyper som gör att många olika arter ur olika artgrupper lever här.

Ovanliga arter

I reservatet finns viktiga strukturer som ovanliga arter behöver: gamla, grova ädellövträd, gamla träd av asp och björk, träd med hål, död ved, brynmiljöer, blommande buskarter samt artrika betesmarker. Flera sällsynta växt- och djurarter finns i reservatet, till exempel gul dropplav, grå skärelav, skuggorangelav, brun nållav, gulpudrad spiklav och parknål.

En stor del av reservatet har tidigare varit fuktig ängsmark. Vissa delar av Koholmen har stora ängsmarker med inslag av lövträd. Lövträden, framförallt ask och lind hamlades (beskärdes) för att få grenar och löv till vinterfoder. Idag kan du se gamla lindar som har varit hamlade. Det finns även spår att tidigt åkerbruk i ett område i nordost. På Häradskartan från 1800-talet kan man se att ett relativt stort skifte i söder (norr och Svankängsstugan) använts som åker.

Borg från medeltiden

I naturreservatet kan du även se en stensatt grund och rester av den gamla vallgraven efter en borg från medeltiden. Borgen som hette Sundboholm nämndes i skrift första gången i början av 1300-talet. Den utgjorde kärnan i ett stort gods som omfattade Bälinge, Tystberga och delar av Lästringe socken. Godset tillhörde den adliga ätten Grip. I början av 1500-talet delades godset upp i två delar, Nynäs och Björksund. Under andra halvan av 1900-talet och fram till idag har Koholmen tillhört Måstena.