Videoundersökningar av epifauna omkring Ven 2018

Om publikationen

Löpnummer:

Diarienummer: 511-18572-2017

ISBN/ISSN-nr: 978-91-7675-133-6

Publiceringsår: 2018

Sidantal: 46

Publikationstyp: Rapport

Videoundersökningar av epifauna omkring Ven 2018 - Rapportens framsida

Detta är delrapport 2 av 3 för videoundersökningarna av epifauna i Kattegatt och Öresund 2017-2018, utförda av PAG Miljöundersökningar på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne. Undersökningen har finansierats av Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 - Åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Denna undersökning syftar till att ge ett översiktligt kunskapsunderlag om utbredning av habitat och epibentisk fauna inom ett område på ca 10 000 hektar omkring Ven i mellersta Öresund.

Totalt filmades 121 provytor med dropvideo i korta transekter med en yta av ca 25m2 vardera. Medeldjupet var 23,4 m. Utbredningskartor har framställts för relevanta förekommande arter och trålspår, samt habitatklassificeringar utifrån OSPAR, HELCOM HUB och Natura 2000.

Området utgörs till 93% av leriga till siltiga mjukbottnar. Utifrån OSPARS definitioner förekom bottensamhället grävande megafauna på 88% av provytorna, medan endast en provyta karakteriserades som hästmusselbank. Hästmusslor i mindre antal sågs dock på ytterligare några provytor.

Enligt HELCOM HUB utgör 81% mjukbotten med sjöpennor, 15% utgör mjukbotten med gles epibentisk fauna och endast 2% utgör provytor dominerade av tare. För Natura 2000 naturtyper noterades 3 provytor (2%) vardera med sublittoral sandbank (1112) och biogent rev (1171).

Den epibentiska faunan på mjukbottnarna omkring Ven är framför allt rik på vitfläckig fransormstjärna (Ophiura albida), samt sjöpennan mindre piprensare (Virgularia mirabilis). Ställvis förekommer aggregat med hästmusslor (Modiolus modiolus) och sjögurkan Psolus phantapus. Den högre förekomsten av hästmusslor, lergökar och kammusslor i området kring och den ovanligt rika förekomsten av epibentiska mjukbottenormstjärnor jämfört med norrut liggande områden skulle kunna bero på avsaknaden av bottentrålning eftersom dessa arter troligen kan betraktas som känsliga i detta avseende.

Två observationer av ArtDatabankens rödlistade epifauna gjordes, ett exemplar vardera av torsk (Gadus morhua) och havsanemonen Stomphia coccinea. Avsaknaden av släktet Haploops, ett litet kräftdjur som haft en av de historiskt största förekomsterna i Sverige i just detta området, är iögonfallande. Haploops betydelse för många arter i området, för fisket och miljön i stort kan inte överskattas.

Inget större marint skräp påträffades i provtagningsområdet. Svavelbakterier påträffades ej.

Inga observationer med någon form av visuell trålpåverkan gjordes. Detta pekar på att området som skyddats mot bottentrålning ända sedan 1932, förskonats från omfattande påverkan av botten jämfört med de angränsande havsområdena Kattegatt och södra Östersjön. Det är därför viktigt att behålla det trålfria området i Öresund som en refug och ett referensområde för trålningskänsliga arter. Om sandsugningen dessutom upphör helt skulle Öresund bli ett unikt området där betydande fysisk påverkan av botten inte alls förekommer. Detta skulle vara av stort värde för att förstå de övriga storskaliga processer som styr bottenmiljön och de övriga delarna av ekosystemet.

Kontakt