Strandängsfåglar längs nedre Helgeån i Kristianstads Vattenrike 2017

Om publikationen

Löpnummer: 2017:31

Diarienummer: 512-11323-2017

ISBN/ISSN-nr: 978-91-7675-103-9

Publiceringsår: 2017

Sidantal: 51

Publikationstyp: Rapport

Tretton strandängsområden längs nedre Helgeån inom Kristianstads Vattenrike inventerades 2017. Resultatet visar på vikande antal simänder inom hela inventeringsområdet och trots att det samma gäller för vadarfåglar har en tydlig ökning skett sedan 2012 vid Hammarsjön. Även gulärlan har ökat totalt sett sedan 2012, även här är det framförallt Hammarsjön som står för ökningen. En tidig vegetationstillväxt 2017 gynnade flertalet vadare och gulärla medan låga vattennivåer var missgynnande generellt. Rödspoven har haft en långsiktigt nedåtgående trend inom hela Kristianstads Vattenrike vilken är högst oroväckande. Resultatet 2017 med fem häckningar och fyra flygga ungar vid Hammarsjön är därför mycket positivt. Situationen på Isternäset är mindre lovande och där kan arten vara på utgående. Det tredubbla antalet hanar jämfört med honor rödspov i Vattenriket ger en fortsatt skev könsfördelning. Rödbenan har totalt sett minskat successivt genom hela inventeringsserien men den alarmerande långsiktiga minskningen verkar ha bromsats upp de senaste åren. Påverkande faktorer på vadarbestånden är (1) födounderlag, (2) häckningsmiljö och (3) predationstryck. Dålig häckningsframgång för vadarfåglarna beror alltså sannolikt till stor del på hög predation i kombination med torka vilket minskar födounderlaget och vegetationstillväxten på strandängarna. Restaureringsarbeten med röjning och förbättrad hävd på ängarna har gett en tydligt positiv effekt för häckande fåglar. Att upprätthålla en hög kläckningsframgång är avgörande för livskraftiga vadarpopulationer och därför kan riktad jakt på predatorer ha positiva effekter. Vattenregleringen av den centrala vätan på Håslövs ängar har varit ett positivt steg mot mer attraktiva miljöer. Ökningen av vadarfåglarna kring Hammarsjön inger förhoppningar, men samtidigt är trenden oroväckande i stort och frågorna kvarstår kring hur strandängarna ska kunna behålla sin attraktionskraft på våtmarksfåglar.

Kontakt