Minskande trend av näringsläckage från jordbruksmark

Utvärdering från typområde M39 mellan 1983-2016

I denna rapport sammanställs och utvärderas de data som samlats in från typ-om­råde M39 i Skåne län inom miljöövervakningsprogrammet Utlakning från jord­bruksmark. I områdets vattendrag har det sedan drygt 30 år tillbaka genom­förts kontinuerliga mätningar av vattenflöden samt halter av kväve och fosfor. Även odlingsinventeringar har utförts vid några tillfällen. Dessa visar att djur­tätheten och stallgödselspridningen i området var högre 2016 än 1995, sam­tidigt som andelen fånggröda var lägre. Trots detta syns minskande tren­der i kvävehalter i bäcken under framför allt de senaste 10 åren. Det är svårt att dra någ­ra säkra slutsatser mellan mätdata och odlingsdata, men de min­s­kande kväve­­halterna skulle kunna bero på ökad andel vall och vår­bear­betad mark, min­­skad andel plöjd åkermark samt ökade skördar av sockerbetor i om­rådet. Osäker­heten är dock stor, och utvärderingen fokuserar därför mer på för­änd­ringar i data över tid än på samband mellan olika parametrar. Nedan sam­man­fat­tas resultaten från typområdet:

• Området består av 83 % jordbruksmark och 8 % skog. Jorden domi-neras av moränlättlera, djurtätheten är måttlig och odlingen är främst in­riktad mot spannmål.
• Långtidsmedel för totalkvävehalten i vattendraget är 9,6 mg/l. Från om­rådet transporteras årligen i genomsnitt 33,5 kg totalkväve per hek-tar, varav åkermarken beräknas stå för cirka 97 %. Koncentrationen och transporten av kväve i bäckvattnet har en nedåtgående trend de senaste 10 åren.
• Långtidsmedel för totalfosforhalten i vattendraget är 0,12 mg/l. Från om­rådet transporteras årligen i genomsnitt 0,43 kg totalfosfor per hek-tar, varav åkermarken beräknas stå för cirka 84 % och enskilda avlopp cirka 19 %. Koncentrationen och transporten av total- och fosfatfosfor mins­­kade vid flera tillfällen under mätperioden, medan transporten av par­tikulär fosfor och suspenderat material ökade under perioden 2010-2013.
• Vid en jämförelse mellan odlingsinventeringarna utförda 2016 och 1995 ses en del förändringar, däribland minskad andel fånggröda, ökad djur­­täthet och ökade skördar av sockerbetor. Dessutom tillfördes både mer kväve och fosfor till åkermarken 2016 än 1995, främst i form av stall­gödsel, vilket kan härledas till den ökade djurtätheten i området.