Minskande trend av näringsläckage från jordbruksmark
Om publikationen
- Löpnummer:
- 2018:01
- Diarienummer:
- 537-11343-2017
- ISBN/ISSN-nr:
- 978-91-7675-106-0
- Publiceringsår:
- 2018
- Sidantal:
- 30
- Publikationstyp:
- Rapport
Utvärdering från typområde M39 mellan 1983-2016
I denna rapport sammanställs och utvärderas de data som samlats in från typ-område M39 i Skåne län inom miljöövervakningsprogrammet Utlakning från jordbruksmark. I områdets vattendrag har det sedan drygt 30 år tillbaka genomförts kontinuerliga mätningar av vattenflöden samt halter av kväve och fosfor. Även odlingsinventeringar har utförts vid några tillfällen. Dessa visar att djurtätheten och stallgödselspridningen i området var högre 2016 än 1995, samtidigt som andelen fånggröda var lägre. Trots detta syns minskande trender i kvävehalter i bäcken under framför allt de senaste 10 åren. Det är svårt att dra några säkra slutsatser mellan mätdata och odlingsdata, men de minskande kvävehalterna skulle kunna bero på ökad andel vall och vårbearbetad mark, minskad andel plöjd åkermark samt ökade skördar av sockerbetor i området. Osäkerheten är dock stor, och utvärderingen fokuserar därför mer på förändringar i data över tid än på samband mellan olika parametrar. Nedan sammanfattas resultaten från typområdet:
- Området består av 83 % jordbruksmark och 8 % skog. Jorden domi-neras av moränlättlera, djurtätheten är måttlig och odlingen är främst inriktad mot spannmål.
- Långtidsmedel för totalkvävehalten i vattendraget är 9,6 mg/l. Från området transporteras årligen i genomsnitt 33,5 kg totalkväve per hek-tar, varav åkermarken beräknas stå för cirka 97 %. Koncentrationen och transporten av kväve i bäckvattnet har en nedåtgående trend de senaste 10 åren.
- Långtidsmedel för totalfosforhalten i vattendraget är 0,12 mg/l. Från området transporteras årligen i genomsnitt 0,43 kg totalfosfor per hek-tar, varav åkermarken beräknas stå för cirka 84 % och enskilda avlopp cirka 19 %. Koncentrationen och transporten av total- och fosfatfosfor minskade vid flera tillfällen under mätperioden, medan transporten av partikulär fosfor och suspenderat material ökade under perioden 2010-2013.
- Vid en jämförelse mellan odlingsinventeringarna utförda 2016 och 1995 ses en del förändringar, däribland minskad andel fånggröda, ökad djurtäthet och ökade skördar av sockerbetor. Dessutom tillfördes både mer kväve och fosfor till åkermarken 2016 än 1995, främst i form av stallgödsel, vilket kan härledas till den ökade djurtätheten i området.