Enskifteslandskapet kring Skurup och Svaneholm

Om publikationen

Löpnummer: 2006:003

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1402-3393

Publiceringsår: 2006

Sidantal: 90

Publikationstyp: Rapport

När Selma Lagerlöf i sin berättelse om skånepågen Nils från Västra Vemmenhög låter honom uppleva landskapet sett från ovan, tycker han att det första han ser liknar ett rutigt tygstycke. Detta tygstycke är det skånska slättlandskapet med sina rektangulära fält som bär grödor av olika slag – det karaktäristiska enskifteslandskapet. När boken om Nils Holgerssons underbara resa kom ut 1906 hade detta landskap lite drygt 100 år på nacken.

Enskiftesreformen föddes inte långt från Västra Vemmenhög. Rutger Macklean, innehavare av Svaneholms gods i Skurups socken, genomförde under slutet av 1700-talet en jordbruksreform som grundligt omgestaltade landskapsbilden för huvudgården och underlydande gårdar och byar.

Gårdarna flyttades ut från byarna, och nya ägofigurer med raka gränser och rektangulära fält skapades. Reformen kom att bilda utgångspunkt för enskiftet och laga skiftet, som med början under det tidiga 1800-talet genomfördes i stora delar av Sverige. Reformen på Svaneholm har därmed en avgörande betydelse för många av de karaktäristiska dragen i dagens landskap.

Den som besöker Skurupstrakten idag kan fortfarande uppleva mycket av enskiftet på den plats där det skapades.

Denna rapport redovisar vilka uttryck enskiftesreformen fick i landskapet kring Skurup och Svaneholm. Den beskriver också vilken betydelse reformen haft för den fortsatta utvecklingen inom Skurupsområdet och hur detta sammantaget framträder i dagens landskap.

Tanken är att rapporten skall fungera som ett kunskapsunderlag för att diskutera enskifteslandskapet som kulturmiljö. Kulturlandskapet kring Skurup och Svaneholm har i det perspektivet såväl lokal, som regional och nationell betydelse.

Kontakt