Så påverkar omvärldsläget samhället

Med anledning av kriget i Ukraina och den allvarliga säkerhetspolitiska situationen i Europa har Länsstyrelsen regelbundet redovisat hur det svenska samhället påverkats i varje län.

Alla 21 länsstyrelser har till och med den 28 februari 2023 regelbundet redovisat lägesbilder om hur den ryska invasionen av Ukraina påverkat det svenska samhället i respektive län. Lägesbilderna har redovisat effekterna av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde inom följande områden:

  • migrationsrelaterade frågor
  • cybersäkerhet
  • desinformation
  • påverkan på samhällsekonomi och näringsliv
  • samhällets funktionalitet
  • andra konsekvenser i länen.

För att hantera uppdraget har det funnits ett gemensamt nationellt kansli för alla länsstyrelser. Det har samordnats av Länsstyrelsen i Stockholm. Kansliet har sammanställt de 21 lägesbilderna till en nationell lägesbild. Lägesbilden har sammanfattat de effekter, utmaningar och åtgärder som kommuner och andra aktörer i länen har identifierat på en övergripande nivå. Lägesbilden har publicerats varannan vecka (udda veckor) fram till och med den 28 februari 2023.

Länsstyrelsernas samlade nationella lägesbild den 28 februari 2023 Pdf, 204.3 kB.

Energisituationen

Energisituationen i Sverige och Europa är ansträngd och prisnivåerna på el är höga. Vi kan tillsammans förbättra situationen genom att minska elanvändningen.

Stöd i energibesparing

Länsstyrelsen ger stöd till kommuner och regioner i arbetet med åtgärder för att göra energibesparingar. Energimyndigheten ger tips och råd på hur allmänhet, företag och organisationer kan minska sin elanvändning.

Kampanjen Varje kilowattimme (kWh) räknas på Energimyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Prioritering vid elbrist i länet

I ett läge där delar av elnätet behöver kopplas bort på grund av kortsiktig elbrist behöver samhällsviktiga elanvändare prioriteras. Identifiering och prioritering av samhällsviktiga elanvändare kallas styrel och syftar till att lindra samhällskonsekvenserna vid en bristsituation.

Länsstyrelsen leder och samordnar länets arbete med styrel. Vi sammanställer samhällsviktiga aktörers information, gör en sammanvägd rangordning av länets elledningar och skickar det färdigställda underlaget till Svenska Kraftnät och berörda elnätsföretag. I processen ger Länsstyrelsen stöd till länets aktörer och samråder med bland annat Energimyndigheten. Styrel bygger på att aktörerna har dialog med varandra för en gemensam prioritering av elanvändare.

Styrel – prioritering av samhällsviktiga elanvändare på Energimyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Vad är styrel?

Styrel är en metod som Energimyndigheten tagit fram tillsammans med andra aktörer för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna identifieras och prioriteras. Styrel står för "styrning av el till prioriterade elanvändare vid bristsituationer".

Myndigheter, länsstyrelser, kommuner, elnätsföretag och privata aktörer samarbetar för att prioritera vad som räknas som samhällsviktiga tjänster enligt en prioriteringsklassificering. Varje kommun och län får genom processen styrel en lista på de verksamheter som är högst prioriterade vid en eventuell bortkoppling av delar av elnätet.

Styrel - film från Energimyndigheten på Youtube Länk till annan webbplats.

Vad räknas som samhällsviktig verksamhet?

I Energimyndighetens föreskrifter definieras samhällsviktig verksamhet enligt följande:

En verksamhet av sådan betydelse att ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden.

Energimyndigheten har valt att inte peka ut vilka specifika verksamheter som anses vara samhällsviktiga vid styrelplanering eftersom centralt formulerade listor kan bli alltför styrande i lokala och regionala planeringsprocesser. Varje enskild organisation ska därför själv göra bedömning baserat på förordningens prioritetsklasser.

Som stöd i arbetet med att identifiera samhällsviktig verksamhet finns MSB:s vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet.

Vad är samhällsviktig verksamhet? på MSB:s webbplats Länk till annan webbplats.

Hur ser prioritetsordningen ut vid en effektbrist?

Planeringen av styrel syftar till att, i den mån det går, fördela effekt till samhällsviktiga elanvändare vid en eleffektbrist.

Vid sammanställning ska prioritetsklasserna följa ordningen:

  1. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa.
  2. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet.
  3. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa.
  4. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet.
  5. Elanvändare som representerar stora ekonomiska värden.
  6. Elanvändare som har stor betydelse för miljön.
  7. Elanvändare som har stor betydelse för sociala och kulturella värden.
  8. Övriga elanvändare.

Under hur lång tid pågår en frånkoppling?

Det går inte att svara på exakt, det beror på den specifika situation som vi har vid tillfället i Sverige och Europa. I de simuleringar som Svenska Kraftnät gjort i samband med arbetet med kraftbalansrapporten ser Svenska Kraftnät att det kan handla om ett par timmar, men kan inte idag säga hur lång en frånkoppling skulle bli. Om elen behöver stängas av kan frånkopplingen roteras efter en begränsad tid, så inte en enskild användare drabbas för hårt.

Länsstyrelsens roll inom krisberedskap och civilt försvar

Länsstyrelsens roll när det gäller krisberedskap och civilt försvar är att samordna arbetet i länet – före, under och efter en samhällsstörning. Under en samhällsstörning ska vi samverka med länets aktörer för att kunna inrikta och uppnå en samordning av samhällets åtgärder och resurser. Syftet är att konsekvenserna för samhället ska bli så små som möjligt.

I praktiken handlar Länsstyrelsens ansvar om att få alla inblandade aktörer att dra åt samma håll i frågor om krisberedskap och civilt försvar. Det innebär inte att vi övertar ansvar eller uppgifter från övriga berörda aktörer i och utanför länet.

Tillsammans med Försvarsmakten samordnar Länsstyrelsen det civila och militära försvaret inom respektive militärregion och vi ordnar även utbildningar och övningar.

Frågor och svar

Krisinformation.se samlar olika myndigheters information.
Kriget i Ukraina på krisinformation.se Länk till annan webbplats.

Oron i vår omvärld – så påverkas det svenska samhället på krisinformation.se Länk till annan webbplats.

Samlad information om regeringens arbete kring den pågående säkerhetspolitiska utvecklingen i Ukraina finns på deras webbplats.
Rysslands invasion av Ukraina på regeringens webbplats Länk till annan webbplats.

I rapporteringen av kriget förekommer många bilder och annan kommunikation som kan vara svårt att veta om den stämmer eller inte. Det är alltid viktigt att vara källkritisk och fundera över vem som står bakom information och budskap.

Källkritik på webbplatsen krisinformation.se Länk till annan webbplats.

Alla hanterar oro på olika sätt. Krisinformation.se har samlat information till dig som känner oro eller som vill veta hur du kan ta hand om din egen och andras psykiska hälsa.

Stöd vid oro på webbplatsen krisinformation.se Länk till annan webbplats.

Människor som engagerar sig frivilligt är en viktig resurs i samhällets krisberedskap. Medlemmar i ideella organisationer som övat och fått utbildning är mer användbara än spontanfrivilliga i en krissituation då de kan bidra med olika typer av specialkompetenser. Engagera dig gärna i en frivillig försvarsorganisation eller någon annan frivilligorganisation som passar dig.

Frivilligorganisationer på webbplatsen Krisinformation.se Länk till annan webbplats.

Vi är alla en del av Sveriges beredskap. Du kan påverka din egen och dina näras säkerhet genom att se över din hemberedskap så att ni klarar minst en vecka utan stöd från samhället.

Förbered dig för kris på MSB:s webbplats Länk till annan webbplats.

Vad kan jag som privatperson göra? på MSB:s webbplats Länk till annan webbplats.

I Sverige finns cirka 65 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor. Skyddsrummen finns i bland annat bostadshus och industrifastigheter. Fastighetsägaren ansvarar för underhållet av skyddsrummet. Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som kontrollerar att mängden skyddsrum bevaras. Om MSB gör en skyddsrumskontroll och hittar brister, måste skyddsrummets ägare åtgärda dem. Länsstyrelsen har inget ansvar för skyddsrum.

Skyddsrumskarta på MSB:s webbplats Länk till annan webbplats.

Skyddsrum på MSB:s webbplats Länk till annan webbplats.

Strålsäkerhetsmyndigheten följer utvecklingen i Ukraina. De anpassar sin bevakning efter rådande läge och genomför kontinuerligt beräkningar av spridning av radioaktiva ämnen från ett eventuellt utsläpp i Ukraina. Vid en händelse som leder till utsläpp av radioaktiva ämnen i Ukraina begränsas konsekvenserna i Sverige av det stora avståndet mellan länderna.

Frågor och svar med anledning av händelserna i Ukraina på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Frågor och svar för dig som tar emot personer på flykt från Ukraina

Det står var och en fritt att låta flyktingar bo i ens hem. Det är dock viktigt att vara tydlig från början med vad man kan bistå med rent ekonomiskt och hur länge personerna kan få bo i hemmet. En flytt kan innebära att man måste börja om någon annanstans och att barnen behöver byta skola, så det är viktigt att man känner till förutsättningarna från början.

De som kommer kan ha genomgått eller befinna sig i ett trauma. Om du tar emot någon i ditt hem måste du vara beredd på att kunna hantera olika situationer, känslor och reaktioner som kan uppkomma när man möter personer i kris.

Röda Korset, som utbildar frivilliga i krisstöd, har en grundkurs i krisstöd som riktar sig till frivilliga, men som är öppen för alla:

Våga möta: En webbkurs om krisstöd I Röda Korset Länk till annan webbplats.

Det stämmer delvis. Från och med den 1 juli får kommunerna ansvar att ordna boende åt de personer som har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och som idag bor i något av Migrationsverkets boenden. Kommunerna har alltså inte ansvar att ordna ett boende åt någon som inte själv har bett Migrationsverket om hjälp med någonstans att bo.

Migrationsverket kommer att fördela flyktingar från Ukraina som är i behov av boende till olika kommuner runt om i Sverige enligt en framtagen modell. Modellen är framtagen för att det ska bli en jämn fördelning av flyktingar från Ukraina över hela Sverige.

Alla som idag bor hos Migrationsverket kommer inte att behöva flytta till en annan kommun. Vissa kommer att kunna stanna kvar i samma kommun, men de flesta kommer att behöva flytta från Migrationsverkets boende till en annan bostad som tillhör kommunen. Migrationsverket arbetar för att så många som möjligt ska få bo kvar i samma kommun som de bor i nu, men det kommer inte att vara möjligt för alla. Grupper som är prioriterade för att få stanna i nuvarande kommun är ensamkommande barn som har fyllt 18 år (och eventuella anhöriga), familjer med barn i skolåldern och familjer där en vuxen arbetar i området.

Om man tidigare har ordnat sitt boende själv men vill bli anvisad till en kommun kan man alltid anmäla till Migrationsverket att man är i behov av boende. Man blir då först erbjuden en plats i Migrationsverkets boende och därefter anvisad plats i en kommun.

Om personen själv kan ordna sitt boende, genom att bo hos till exempel släkt eller vänner, får man även fortsättningsvis bosätta sig var man önskar i landet. Däremot kan de bli utan dagersättning om de bosätter sig i ett så kallat socialt och ekonomiskt utsatt område (se separat fråga).

Mer information från Migrationsverket Länk till annan webbplats.

Varken Migrationsverket eller kommunen har möjlighet att besluta om att placera flyktingar i privatpersoners bostäder och kan därför inte lämna några ersättningar till värdfamiljer.

Efter den 1 juli kan dock vissa kommuner komma att vara intresserade av att hyra bostäder av privatpersoner för att lösa boendefrågan för personer som anvisas till kommunen enligt den nya lagstiftningen. Det handlar i så fall oftast om långsiktiga boendeplatser med möjlighet till självhushållning, t.ex. en separat stuga eller en lägenhet. Hör av dig till din kommun om du har ett lämpligt boende att hyra ut.

Det finns inget som hindrar att man hyr ut en bostad till en flykting som själv har resurser för detta. Ukrainska flyktingar kan också ha rätt till en dagersättning från Migrationsverket, men eftersom ersättningen är låg kan det vara svårt att få detta att räcka till en hyra. Dock kan man kanske komma överens om att en inneboende själv står för vissa omkostnader. En person som får uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har rätt att arbeta så om man har en lön kan det ju innebära att man har möjlighet att betala hyra.

Läs mer på Migrationsverket:

Bostäder för människor som flyr Länk till annan webbplats.

Ekonomisk ersättning till asylsökande Länk till annan webbplats.

Först och främst är det viktigt att vända sig till Migrationsverket om en sådan situation uppstår. Det är Migrationsverket som är ansvariga för att hitta nytt boende till personen. Efter den 1 juli kommer Migrationsverket anvisa skyddsbehövande i behov av boende till kommuner efter en bestämd fördelningsmodell, för att säkerställa en jämn fördelning över landet. Man kommer dock först att få flytta till ett av Migrationsverkets boenden innan man kan bli anvisad till en kommun. Det boende man anvisas till ligger inte nödvändigtvis på den ort man tidigare bott.

Det är också bra att veta att de boendelösningar som finns och framåt kommer att ordnas till personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kommer se olika ut och variera i storlek och standard. Detta kan i sin tur innebära olika förutsättningar vad gäller att få plats med eventuella tillhörigheter som individerna haft med sig eller samlat på sig under sin första tid i Sverige. Det kan också medföra olika möjligheter att ta emot besökare på det nya boendet och man kan behöva förbereda sig på att ses på annan plats i de fall man vill upprätthålla sina relationer.

Det är viktigt att prata med ansvariga för nytt boende för att skapa en rimlig förväntning på den nya boendemiljön, få veta hur många saker som kan tas med och hur just det boendets regler och rutiner ser ut för besökare, medföljande husdjur etc.

Läs mer på Migrationsverket Länk till annan webbplats.

Barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare ska registreras hos Migrationsverket. Det är därför viktigt att du som tagit emot ett sådant barn säkerställer att det är gjort. Tänk på att även ett barn som kommer till Sverige med en släkting eller annan vuxen anses stå utan vårdnadshavare. Det är kommunens socialtjänst som utreder vem barnet kan bo hos under tiden i Sverige.

Den som har flytt från kriget i Ukraina kan ansöka om uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv. Tillståndet ger personen tillfälligt skydd i Sverige med rätt att arbeta. Man har också rätt att söka viss vård och barnen har rätt att gå i skolan. Om det behövs kan man få hjälp med boende och ekonomiskt stöd från Migrationsverket.

Man har också möjlighet att söka asyl i Sverige, men Migrationsverket fattar inte några beslut om asyl mot Ukraina just nu. Det kan därför dröja innan de prövar asylansökan. Om en person har rätt till tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kommer man att få det först.

Om man inte alls registrerar sig så får man vistas i Sverige viseringsfritt under 90 dagar, men då ska man kunna stå för sitt eget uppehälle. Man har heller inte rätt att arbeta eller rätt till vård eller skola för barnen.

Läs mer på Migrationsverket Länk till annan webbplats.

Ja, personer som har beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet omfattas av lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Det innebär att de har rätt till skola och sjukvård för barn, vård som inte kan vänta för vuxna, rätt att arbeta och visst ekonomiskt stöd från Migrationsverket.

Om man inte tjänar egna pengar eller har andra tillgångar har man rätt till dagersättning från Migrationsverket. Dagersättningen är olika stor beroende på om man bor i ett av Migrationsverkets boenden där mat ingår eller i ett boende där mat inte ingår, exempelvis i eget boende. Förutom mat ska dagersättningen räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Det går också att ansöka om särskilda bidrag från Migrationsverket för sådant som inte kan täckas av dagersättningen, exempelvis glasögon eller vinterkläder.

På Migrationsverkets hemsida kan man hitta information om nivån på ersättningen Länk till annan webbplats.

Ja, det stämmer. Asylsökande personer och personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet som bor i så kallat eget boende (EBO) i ett område med sociala och ekonomiska utmaningar har som huvudregel inte rätt till dagersättning. Undantag från regeln finns och prövas individuellt. Ett avslag kan överklagas.

Man kan läsa mer om eget boende och kontrollera om en viss adress ligger i ett utsatt område på Migrationsverkets hemsida. Länk till annan webbplats.

En person som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har i nuläget inte rätt att folkbokföra sig och har inte heller rätt till SFI, samhällsorientering eller andra etableringsinsatser. Det finns dock idéburna organisationer, exempelvis studieförbund och folkhögskolor som erbjuder svenskundervisning, ofta kallat Svenska från dag ett.

Det finns även många föreningar som erbjuder aktiviteter och öppna mötesplatser som man kan delta i av för att få en meningsfull sysselsättning eller stöd. Kontakta organisationer i din kommun för att höra vad som erbjuds där.

Om man vill börja lära sig svenska på egen hand så kan man hitta verktyget Lära svenska på hemsidan Informationsverige.se. Länk till annan webbplats.

Informationsverige.se är en hemsida med samlad information om det svenska samhället på tio språk. Informationen riktar sig till personer som sökt asyl eller nyligen fått uppehållstillstånd. All information på sidan finns på ukrainska, ryska och engelska.

Läs mer på Informationsverige.se Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Ja, personer som har beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt till omedelbar vård och vård/tandvård som inte kan anstå. Man har också rätt till barnhälsovård, förlossningsvård, mödravård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Vad som ska räknas som "vård som inte kan anstå" i övrigt måste alltid avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren, tandläkaren eller annan ansvarig vårdpersonal.

Barn under 18 år har rätt till samma vård som barn bosatta i Sverige. I Skåne är all vård avgiftsfri för barn och ungdomar under 20 år. Medicin för barn är gratis om man har recept från en läkare.

Alla som registrerat som hos Migrationsverket kommer att få ett erbjudande om en gratis hälsoundersökning. Personer som flytt kriget i Ukraina har också möjlighet att vaccinera sig mot covid-19. Detta kan man göra på en vårdcentral eller vid någon av Region Skånes mobila vaccinationsenheter.

En person som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet får också arbetstillstånd. Man har också möjlighet att skriva in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen kan på olika språk ge tips, råd och stöd om arbetsmarknaden och att söka jobb i Sverige.

Eftersom personer med uppehållstillstånd inte blir folkbokförda får de inget personnummer. I stället kan de få ett samordningsnummer som behövs för att t.ex. kunna skatteregistrera sig. Från den 7 juni ansöker Migrationsverket om ett samordningsnummer för alla som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Detta är inget som den skyddsbehövande behöver göra själv utan det sker automatiskt.

Mer om samordningsnummer finns att läsa på Skatteverkets hemsida. Länk till annan webbplats.

Personer från Ukraina kan hitta mer information på Arbetsförmedlingens hemsida. Länk till annan webbplats.

Barn och ungdomar som har fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har samma rätt till utbildning i Sverige som asylsökande barn och ungdomar. Det innebär att de har rätt till utbildning från förskola till gymnasieskola. Rätten till gymnasieskola gäller om utbildningen påbörjas innan de har fyllt 18 år.

Läs mer på Skolverkets hemsida Länk till annan webbplats.

Om du vill bli jourhem, familjehem eller god man för ett ensamkommande barn kan du vända dig direkt till din kommun.

Vill du veta mer om de olika uppdragen kan du hitta information på Min insats Länk till annan webbplats.

Ukraina rapporterar årligen fall av rabies hos djur och även enstaka fall hos människor. Risken för att ett enskilt djur från Ukraina rabies bedöms ändå som mycket låg.

Personer som flyr till Sverige från Ukraina med sina husdjur ska anmäla det till tullpersonal när man anländer. Om djuren inte uppfyller reglerna för att komma in i Sverige kontaktar Tullen Jordbruksverket som gör en bedömning. Om ett djur inte har kontrollerats av tullen när det kom in i Sverige ska det tas till veterinär för kontroll så snart som möjligt. Jordbruksverket står för besökskostnaden, det vill säga basavgift, eventuell id-märkning, blodprov med antikroppsanalys, och andra åtgärder som de beslutar om.

Mer information på svenska, ryska och ukrainska finns på Jordbruksverkets hemsida. Länk till annan webbplats.

Mer information om Rabies finns på Folkhälsomyndighetens hemsida. Länk till annan webbplats.

Det viktigaste om du vill hjälpa ukrainska flyktingar till Sverige är att säkerställa att individerna som följer med vet att slutdestinationen är Sverige och vill åka med. Det är också bra att veta så mycket som möjligt om vad som gäller för ukrainska flyktingar i Sverige för att kunna ge korrekt information om hur det kommer att fungera med boende och vilka rättigheter man har när man kommer till Sverige. Det kan vara bra att känna till att det sprids viss desinformation om Sverige och migrationsprocessen i gränsområdena så av den anledningen är det också bra att vara påläst. Du kan hitta bra information på Migrationsverkets hemsida.

Om du inte själv kan ordna boende till personerna du ordnar transport till är det viktigt att informera personerna om att man har rätt till boende av Migrationsverket, men att man inte själv kan välja var och hur man ska bo. Har personerna vänner eller släkt i Sverige som de kan bo hos eller kan ordna annat eget boende är det också en möjlighet.

Om du planerar att transportera många personer kan det vara bra att kontakta Migrationsverket och den kommun som är tänkt som slutdestination i förväg. Om det finns barn som reser utan vårdnadshavare i gruppen så är det viktigt att uppmärksamma kommunen eller Migrationsverket direkt om detta. Det gäller även om de reser med släktingar eller andra vuxna.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har viljan att på olika sätt hjälpa de människor som drabbats och tvingats fly varit stor i Sverige. Det finns väldigt många sätt att hjälpa till på.

Bli volontär

Hos många av de större hjälporganisationerna kan man anmäla sig som volontär och få utbildning för att kunna hjälpa till i de insatser som planeras för att stödja personer som flytt från Ukraina.

Undersök lokalt

Många församlingar och lokala föreningar hjälper på olika sätt till på orten där de är verksamma. Det kan vara språkcaféer, aktiviteter för barn eller öppna mötesplatser. Undersök vad som är på gång där du bor.

Skänk saker – men kolla vad som behövs

Många hjälporganisationer som även driver second hand-affärer tar emot donationer av exempelvis kläder och leksaker som även kan bli hjälp till flyktingar. De har då möjlighet att sortera sakerna som kommer in så att de hamnar rätt. Mindre organisationer har ofta inte den möjligheten men kan i vissa fall efterfråga specifika donationer utifrån de behov man ser. Migrationsverket har ingen möjlighet att omhänderta donationer från privatpersoner.

Relaterade nyheter

Här visas de senaste nyheterna relaterade till de uppdragen Länsstyrelsen Skåne fått med anledledning av invasionen av Ukraina.

Kontakt