Planerings­underlag

Länsstyrelsen samordnar de planeringsunderlag som olika myndigheter tar fram som stöd till kommunens planläggning. Underlagen finns till för att säkerställa att riksintressen och andra statliga intressen tillgodoses i den fysiska planeringen.

Planeringsunderlagen som olika myndigheter tar fram som stöd till kommunens planläggning innehåller statliga intressen som till exempel:

  • natur- och kulturvärden
  • infrastruktur
  • militära intressen
  • vattenfrågor.

I underlagen finns också de aspekter som omfattas av Länsstyrelsens tillsyn enligt 11 kapitlet 10 § i plan- och bygglagen (PBL):

  • riksintressen
  • miljökvalitetsnormer
  • strandskydd
  • människors hälsa och säkerhet
  • risker för olyckor, översvämning och erosion.

Genom planeringsunderlaget har staten möjlighet att tillhandahålla kunskaper, föra en dialog och i viss mån bevaka statliga- och mellankommunala intressen med geografisk anknytning, nationella mål, nationella och regionala planer och program med mera.

Hitta underlag i Planeringskatalogen

Planeringskatalogen är en webbaserad söktjänst för planeringsunderlag. Den gör planeringsunderlag för fysisk samhällsplanering tillgängligt för kommuner och myndigheter.

Tjänsten riktar sig till dig som är planerare och arbetar inom kommunen med översiktsplanering och detaljplanering. Du hittar:

  • rapporter
  • vägledningar
  • geodata
  • karttjänster
  • webbsidor.

Planeringskatalogen.se Länk till annan webbplats.

Regionalt planeringsunderlag

Vi publicerar löpande rapporter mm. som fungerar som planeringsunderlag. Klicka på plusset för att se våra publikationer från Länsstyrelsen Skåne.

  1. Användarguide till karttjänsten vatten och klimat Ett regionalt planeringsunderlag Karttjänsten Vatten och klimat är ett regionalt planeringsunderlag som innehåller både regionala och nationella kartunderlag. Syftet med denna användarguide är att

  2. Biologisk mångfald i de skånska kommunernas planeringsunderlag och verksamheter Kommunerna är centrala i arbetet med att bevara Skånes biologiska mångfald men det finns skillnader i vad de har för underlag och verktyg inom kommunalt planerings- och

  3. Det skånska landsbygdsprogrammet 2007-2013 Det skånska landsbygdsprogrammet för förra programperioden 2017-2013. Den svenska landsbygdspolitiken har som övergripande mål en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Målet

  4. Fritidens landskap vid kusten Med reglerad arbetstid och rätt till semester frigjordes under 1900-talet tid för aktiviteter utanför hem och arbete. Den nya fritiden skulle fyllas med meningsfullt innehåll och gärna ute i den friska luften. Med detta

  5. Genomförandeplan för skydd av tätortsnära natur i Skåne 2016-2020 Syftet med denna genomförandeplan är att tydliggöra förutsättningarna och lägga upp riktlinjerna för det fortsatta arbetet med skydd av tätortsnära natur i Skåne. Ladda ner publikation

  6. Handbok för klimatanpassad vattenplanering i Skåne De flesta av de utmaningar som ett förändrat klimat innebär hänger ihop med vatten. För Skånes del innebär klimatförändringar att ett höjt vattenstånd i havet kommer att få större betydelse här än i

  7. Har du råd att ligga lågt? Den enskilde har stort ansvar och skyldighet att själv vidta förebyggande åtgärder för att skydda sin egendom. Det är bra att veta på förhand om fastigheten drabbats av problem vid översvämningar, ras, skred eller erosion,

  8. Hur beaktas barns intressen i fysisk planering? Barn och ungdomar är brukare av det fysiska rummet likt andra samhällsmedlemmar och har särskilda behov som bör beaktas i den kommunala planeringen. Men barnperspektivet har ännu inte blivit en

  9. Här finns höga naturvärden i Skåne – Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter Enligt Sveriges miljömål och internationella konventioner ska förlusten av biologisk mångfald hejdas. Skåne är ett artrikt län med en mängd olika habitat.

  10. INFORMATION OM KARTTJÄNSTEN”GRÖN INFRASTRUKTUR -PLANERING” Här beskrivs kort hur du kan använda karttjänsten ”Grön infrastruktur – planering” och var du hittar mer information om skikten i karttjänsten. Karttjänsten är ett regionalt

  11. Klimatanpassningsatlas för Skåne I denna atlas får läsaren en inblick i hur klimatförändringarna kan komma att påverka Skåne, det är en form av klimat- och sårbarhetsanalys för länet. De främsta svårigheterna med ett förändrat klimat i Skåne pekas ut

  12. Kulturmiljöprogram för Skåne Publiceringsår: 2006 Publikationstyp: Planeringsunderlag Här kan du läsa mer om hur Skåne utvecklats och var man ser spår av olika aktiviteter i landskapet. Kulturmiljöer finns presenterade på karta och beskrivna i text

  13. Landsbygden i kommunens översiktsplan - en vägledning Detta dokument, "Landsbygden i kommunens översiktsplan – en vägledning", har ambitionen att visa hur landsbygden kan hanteras i kommunens översiktsplan. Den innehåller exempel på överväganden som

  14. Landskapet som mål och medel Landskapet som mål och medel vill uppmärksamma landskapets betydelse som en strategisk utvecklingsresurs och dess roll som medel – dvs. även som förutsättning för landskapets utveckling. Rapporten ger uttryck för synen på

  15. Markhushållning i planeringen - Jordbruksmarken i Skåne Skåne har Sveriges bästa jordbruksmark och markhushållningsfrågor i Skåne handlar ofta om jordbruksmark. Länsstyrelsen Skåne har tagit fram ett planeringsunderlag som ska ge vägledning och

  16. Naturminnen i Skåne Sedan 1909 har det funnits möjlighet att skydda ”särpräglade naturföremål” som naturminnen. I Skåne län finns i dagsläget 51 stycken sådana naturminnen; de äldsta besluten togs redan 1919, medan länets yngsta naturminne,

  17. Naturvårdsstrategi för Skåne Vägen till ett biologiskt rikare Skåne - Naturvårdsstrategi för Skåne. Naturvårdsstrategin lyfter fram vikten av att skydda de värdefullaste områdena och att öka hänsynen i vardagslandskapet. Ett av de viktigaste

  18. Närmare till naturen i Skåne Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. Regeringen uppdrog sommaren 2002 åt Länsstyrelsen i Skåne län att ta fram ett program förvaraktigt skydd och förvaltning av de för naturvård och friluftsliv mest

  19. ORSA - Områdesbaserad risk och sårbarhetsanalys Syftet med denna rapport och vägledning är att beskriva ett arbetssätt, Områdesbaserad risk- och sårbarhetsanalys (ORSA), för kommuner och andra aktörer som vill använda geografisk information och

  20. Regional bostadsmarknadsanalys för Skåne 2018 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS - En lägesbild över bostadsmarknaden i Skåne 2018 är en analys över hur medborgarnas behov av bostäder tillgodoses, hur länets aktörer har arbetat med bostadsförsörjningen

  21. Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne 2014 Handlingsplanen ska vara vägledande för kommande lokalt och regionalt arbete med klimatanpassning och innehåller en nulägesanalys och förslag på insatser. Nulägesanalysen tar upp hur arbetet

  22. Regional vattenförsörjningsplan för Skåne län Den regionala vattenförsörjningsplanen har tagits fram med syfte att belysa regionalt betydelsefulla dricksvattenresurser för att dessa ska kunna skyddas och bevaras idag och i framtiden. Ladda ner

  23. Riksintresse Helsingborg hamn Helsingborgs hamn är av riksintresse för sjöfarten enligt Sjöfartsverkets beslut den 22 oktober 2001. Länsstyrelsen i Skåne län och Sjöfartsverket har tagit initiativ till och i samarbete med Vägverket och Banverket ta

  24. Riksintresseprecisering Trelleborgs hamn Trafikverket beslutade den 17 november 2010 att farleden 235 in till Trelleborg och Trelleborgs hamn är anläggningar av riksintresse för kommunikation. Vilka delar av hamnen som ingår i riksintresset och

  25. Riksintresset Malmö hamn Malmö hamn är av riksintresse för sjöfarten. Länsstyrelsen i Skåne län och Trafikverket har preciserat innebörden och konsekvenserna av riksintresset i denna rapport. Ett övergripande syfte med arbetet har varit att skapa en

  26. Riksintresset Ystad hamn Rapporten redovisar ett statligt ställningstagande vad avser omfattning och innehåll av riksintresset Ystad hamn, samt utpekande av för hamnen, viktiga anslutande kommunikationsleder på land, som väg och järnväg . Ladda ner

  27. Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen -Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods I Sverige bedrivs årligen en omfattande transport av farligt gods på väg- och

  28. Skånes dricksvattenförsörjning Skånes dricksvattenförsörjning - Kan riksintresseinstrumentet skydda anläggningar och vatten? Tillgången och distributionen av dricksvatten är av avgörande betydelse för samhällsplaneringen. Det finns stora

  29. Stationsnära läge Detta är en del av ett samarbetsprojekt med syfte att stärka och underlätta planeringen i stationsorter. Projektet har fokuserat på framförallt två delar: för det första en analys av fysiska strukturer i staden som påverkar det

  30. Vandringshinder i Skåne län III – Kulturhistorisk utredning I samband med vattenvårdande åtgärder riskerar miljöer med kulturhistoriska värden att påverkas negativt. För att bevara, använda och utveckla kulturhistoriskt intressanta, vattennära

  31. Vandringshinder i Skåne län II – Kulturhistorisk utredning I samband med vattenvårdande åtgärder riskerar miljöer med kulturhistoriska värden att påverkas negativt. För att bevara, använda och utveckla kulturhistoriskt intressanta, vattennära miljöer

  32. Vägledning för jämställd fysisk planering Med processuppdelad checklista för dig som samhällsplanerar. En hjälp för dig som samhällsplanerar Jämställdhetsperspektiv i samhällsplaneringen är en viktitg fråga som behöver uppmärksammas och tas med i den

Riksintressen

Aktuella planeringsunderlag gällande riksintressen och andra statliga intressen är mycket viktiga för dialogen mellan stat och kommun i den fysiska planeringen, och när det gäller hushållningen med mark- och vattenområden. Syftet är att det ska bidra till att säkerställa att statliga intressen tillgodoses i planeringsprocessen.

Riksintressena ska skyddas mot åtgärder som innebär påtaglig skada på intresset eller avsevärt kan försvåra möjligheterna att nyttja intresset. Skyddsbehovet ska kontinuerligt ses över, och avvägningar och bedömningar i varje enskilt fall ska utgå från de behov som finns.

Riksintressena regleras i de hushållningsbestämmelser som finns i 3 och 4 kapitlet i miljöbalken.

Riksintressen i PBL kunskapsbanken

Mer om riksintressen i Boverkets handbok om plan- och bygglagen.

Riksintressen i PBL kunskapsbanken på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Vem ansvarar för att ta fram planeringsunderlag?

Uppgifterna och ansvaret för att ta fram planeringsunderlag för riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden (1998:896). Här utpekas de tolv centrala myndigheter som, efter samråd med Boverket, Länsstyrelsen och andra berörda myndigheter, ska lämna underlag om områden som de anser vara av riksintresse enligt 3 kapitlet i miljöbalken. Länsstyrelsen samordnar planeringsunderlagen. Myndigheterna ska i samverkan med Länsstyrelsen följa utvecklingen av frågor om hushållningen med mark- och vattenområdena.

Länsstyrelsens uppdrag

Länsstyrelsen jobbar för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Vi arbetar sektorsövergripande utifrån ett statligt helhetsperspektiv, och samordnar olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.

Länsstyrelsen deltar i planeringsprocessens olika steg. I tidiga planskeden lämnar vi råd och planeringsunderlag för kommunernas planering för framtida mark- och vattenanvändning. I slutskedet av planeringsprocessen bevakar vi att de statliga intressen som anges i 11 kapitlet 10 § i plan- och bygglagen har tillgodosetts i planeringen.

Allmänna intressen

Länsstyrelsen ska ta fram underlag inför kommunens bedömningar om de allmänna intressen som enligt 2 kapitlet i plan- och bygglagen bör vägas in vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.

Riksintressen

Länsstyrelsen ska ta fram planeringsunderlag gällande riksintressen enligt 3–4 kapitlet miljöbalken. Arbetet med planeringsunderlag ska enligt hushållsförordningen baseras på underlag från de övriga centrala myndigheterna. Om vi anser att ytterligare riksintressen bör tillkomma eller om klassningen eller avgränsningen av ett riksintresse bör omprövas ska vi enligt hushållsförordningen underrätta Boverket och andra berörda myndigheter. Vi ska även informera regeringen om urvalet av riksintresseområden enligt 4 kapitlet miljöbalken behöver regleras närmare.

Hushållning med mark och vatten

Länsstyrelsen ska sammanställa utredningar, program och annat planeringsunderlag som finns hos statliga myndigheter, och som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet. Vi ska på begäran erbjuda planeringsunderlaget åt de kommuner och myndigheter som ska tillämpa miljöbalken och åt den som är skyldig att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kapitlet i miljöbalken.

Havsplanering

Kommuner har ofta eget underlag som beskriver havet och skärgårdens utveckling. Utöver det har Länsstyrelsen sammanställt en lista över tillgängliga geodata som kan användas som stöd i havsplaneringen.

Klimatanpassning

Vi behöver ta hänsyn till det förändrade klimatet i den fysiska planeringen. Planeringsunderlagen gällande klimatanpassning kan till exempel bestå av faktaunderlag om regionala risker för översvämning, erosion, ras och skred.

Hållbar stadsutveckling

Kommuner, regioner och staten har tillsammans ett stort ansvar i att balansera olika enskilda och allmänna intressen genom en aktiv och hållbar samhällsplanering. En stor del av Länsstyrelsens uppgifter har koppling till området hållbar stadsutveckling.

Rådet för hållbara städer ska stötta kommunerna

För att stötta kommuner i arbetet med stadsutveckling har regeringen bildat Rådet för hållbara städer. I forumet deltar Länsstyrelsen och tio andra statliga myndigheter. Rådet har i uppgift att stötta kommunerna i arbetet med mål 11 i Agenda 2030 som behandlar långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling.

Rådet för hållbara städer Länk till annan webbplats.

Länsstyrelseinstruktionen (2017:868). Länsstyrelsens instruktion sätter ramarna för vår verksamhet. Instruktionen utfärdas av regeringen och den talar om vilka uppgifter Länsstyrelsen har som myndighet, det vill säga en övergripande beskrivning av vad Länsstyrelsen ska arbeta med.

I regleringsbreven anger regeringen de krav som den ställer på Länsstyrelsens inriktning och på våra insatser under budgetåret. Regleringsbrev för Länsstyrelserna 2019 innehåller följande uppgifter med koppling till hållbara städer:

  • Bidra i sin verksamhet till Agenda 2030 målen (1:2).
  • Bidra i sitt kulturmiljöarbete till de nationella kulturmiljömålen (1:4).
  • Mänskliga rättigheter – stödja kommunerna och samarbeta med andra berörda myndigheter (1:6).
  • Efterbehandling av förorenade områden för bostadsbyggande - informera och stödja kommunerna (1:7).
  • Samordna och leda det regionala arbetet avseende naturvård, biologisk mångfald, friluftsliv, åtgärdsprogram för hotade arter, artbevarande, tätortsnära natur, lokala naturvårdsprojekt samt vilt- och rovdjursförvaltning. (1:9).
  • Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet – arbeta för bättre luftkvalitet (1:11).
  • Bedöma måluppfyllelsen avseende Livsmedels- och foderkontrollen, kontrollen av djurskydd, djurhälsa och smittskydd, animaliska biprodukter (1:16).
  • Verka för att behovet av bostäder tillgodoses (1:22).
  • Verka för ökad kompetens och kunskap om kulturmiljön och kulturmiljövärden i lokala plan-, bygg och bostadsprocesser gentemot berörda aktörer. (3:6).
  • Verka för att minoritetspolitikens fastställda mål uppnås; diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet (3:8).
  • Främja, samordna och leda det regionala arbetet inom samtliga relevanta sakområden avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. (3:9).
  • Stödja kommunernas arbete med att utveckla strategiska vatten- och avloppsplaner (3:13).
  • Skydda dricksvatten inklusive skydd av vatten som utnyttjas eller som kan komma att utnyttjas som vattentäkt (3:14).
  • Genom förebyggande insatser skydda, förvalta och tillgängliggöra värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål (3:16).
  • Ta fram och genomföra regionala handlingsplaner för grön infrastruktur (3:17).
  • Samordna och leda det regionala arbetet med friluftslivspolitiken genom samverkan med Skogsstyrelsen, kommunerna och andra berörda aktörer (3:21).
  • Sammanställa regionala lägesbilder inklusive bedömning av beredskap och kapacitet för kommuner och landsting avseende vilken påverkan som mottagandet av asylsökande och nyanlända har för verksamheterna inom socialtjänsten, skola och utbildning samt hälso- och sjukvård.
  • Samordna det regionala arbetet med tidiga insatser för asylsökande med flera (3:41).
  • Anvisa medel för flyktingmottande och etableringsåtgärder (3:44).
  • Samordna det regionala arbetet med samhällsorientering för nyanlända (3:45).
  • Samordning av det regionala ANDT arbetet (3:48).
  • Stödja det regionala arbetet avseende spelmissbruk (3:50).
  • Stödja kommuner och landsting i att utveckla ett kunskapsbaserat, samordnat, långsiktigt och i huvudsak universellt stöd i föräldraskapet till föräldrar. Barnrättsperspektivet, att främja jämlikhet och jämställdhet och ett jämställt föräldraskap är centrala utgångspunkter. Även funktionshinderperspektivet och förebyggande av våld ska beaktas (3:51).
  • Stödja kommuner och landsting i samarbete med Myndigheten för delaktighet, och i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, under 2018–2020, att genomföra sina funktionshinderspolitiska strategier och planer (3:52).
  • Förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor mot bakgrund av den nationella strategin (3:53).
  • Stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor (3:54).
  • Ta fram regionala lägesbilder avseende utsatta EU/EES medborgare som saknar uppehållsrätt i Sverige samt genomföra kompetenshöjande insatser mot relevanta aktörer (3:55).

Länsstyrelsen deltar i Miljösamverkan Sverige, ett samverkansorgan kring tillsynsvägledning, tillsyn och viss prövning inom miljöbalksområdet och närliggande lagstiftningar. Vi arbetar även med miljösamverkan på regional nivå.

Kontakt