Aktuella varningsmeddelanden i Skåne länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Skåne Sydväst

Förslag till Naturvårdsplan med beskrivningar för Sydvästra Skåne som innefattar kommunerna Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge.

Förslaget till Naturvårdsplan presenteras här i webbformat på fyra olika sidor grupperat efter de skånska hörnen. Varje kommun har en sammanfattande beskrivning, en länkad pdf-fil med beskrivningar av de särskilt värdefulla områdena och en länk till inzoomad kommunkarta på karttjänsten Naturvårdsplan 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I denna karttjänst finns även kompletterande områdesinformation kring till exempel riksintressen, grön infrastruktur och eventuella skyddsformer. Synpunktskartan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är numera stängd för synpunkter.

Om remiss av Naturvårdsplanen och hur du lämnar synpunkter

Allmän beskrivning

Burlövs kommun är en av landets minsta kommuner och dessutom en av de mest exploaterade kommunerna med mycket lite natur kvar. Av regional betydelse är främst den lilla kuststräcka som finns i kommunen vilken fortsätter i Lomma kommun och beskrivs närmare där. Flera området av kommunal och lokal betydelse finns markerade.

Beskrivning av Burlövs värdefulla områden (pdf) Pdf, 246 kB, öppnas i nytt fönster.

Burlövs områden i karttjänsten Naturvårdsplan 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Allmän beskrivning

Eslövs kommun ligger i övergången mellan västra Skånes slättlandskap och de inre mellanbygderna. Kommunen begränsas i söder av Kävlingeån som rinner genom Vombsänkan. Sluttningarna ner mot denna och dalgångarna runt Bråån och Rönneå präglar mycket av omgivningarna, men landskapet är i övrigt svagt böljande med ganska små höjdskillnader. De lösa jordlagren utgörs till övervägande del av skiffer-urbergsmorän, där moränlera är den vanligaste jordarten. Större delen av kommunen är starkt präglat av det moderna jordbruket, inte minst på grund av de många storgods som ligger här och som tidigt införde moderna brukningsmetoder på stora arealer. Dock finns en hel del ädellövdungar, gamla slottsparker och liknande, som får stå kvar som viltrefugier och inte nyttjas ekonomiskt. I mellanbygden finns en del naturbetesmarker, främst öppen hagmark med hagtornsbuskar och enstaka träd, är en vanlig typ av betesmark. Norra delen av kommunen är delvis barrskogspräglad, men här förekommer fortfarande mindre fäladsmarker.

Större delen av kommunen tillhörde i början av 1700-talet risbygden, så kallad för att skottskogar, betesmarker och ängar dominerade landskapet. Godsen med sin djuruppfödning bidrog starkt till detta. Genom intensifierat bete och nyodling övergick risbygden så småningom till ett åkerlandskap med början i söder. I början av 1900-talet fanns naturliga fodermarker kvar bara längs de stora åarna och i anslutning till godsen. Idag har nästan alla dessa marker odlats upp eller gödslats till betesvall. Västra delen av kommunen har alltid räknats till slättbygden och har sedan länge präglats av öppen mark med åker och äng. Norra spetsen av kommunen tillhörde skogsbygden och ännu i början av 1800-talet var det lövskog och våtmarker som dominerade landskapet.

Beskrivning av Eslövs värdefulla områden (pdf) Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Eslövs områden i karttjänsten Naturvårdsplan 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Allmän beskrivning

Höörs kommun ligger mitt i Skåne och kan delas upp i två helt olikartade landskapstyper. Söder om Ringsjön finns ett delvis flackt, delvis kuperat gammal mellanbygd som idag till större delen är uppodlat. Norr om Ringsjön höjer sig marken och blir starkt kuperad och stenbunden. Här finns rikligt med småsjöar och skog. Största delen av kommunens berggrund utgörs av urberg med många basaltförekomster. I kommunens mellersta del finns dock ett bälte med Jura- och rätlager (huvudsakligen sandsten) och längst i söder består berggrunden av skiffer. Jordarna består i huvudsak av sandiga och siltiga moräner norr om Ringsjöarna och leriga moräner söder därom. Dessutom förekommer några områden med grus och sand, samt torv. Den bästa jordbruksmarken återfinns i kommunens södra delar. I söder är värdefulla naturområden främst knutna till ådalar och sjöstränder medan de i norr är mer spridda och beroende av topografin.

I kommunen finns ett flertal ädellövskogar med höga naturvärden, bland annat i anslutning till de vulkanrester som finns i mellersta Skåne och kring Ringsjöarna. Här finns också flera mycket välbevarade naturbetesmarker med mosaikartade miljöer. I norra delen av kommunen finns även några större myrmarker.

Beskrivning av Höörs värdefulla områden (pdf) Pdf, 3.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Höörs områden i karttjänsten Naturvårdsplan 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Allmän beskrivning

Kävlinge kommun ligger i västra Skåne och består av ett svagt kuperat slättlandskap. Kävlinge-Löddeåns och Saxåns dalgångar utgör markerade sänkor. I den norra delen av kommunen finns ett höjdstråk med branta kullar vid Dagstorps och Västra Karaby backar. Kommunen har inga sjöar. Berggrunden utgörs av dankalksten (Tertiär) i väster och Kågerödslager (Trias) i öster. De dominerande jordarterna i kommunens västra del är sandjordar. Det finns också en del flygsandfält med barrträdsplanteringar.

Längs de större åarna finns sandiga, fläckvis kalkrika, avlagringar. I kommunens södra del, samt väster och nordost om Kävlinge, finns huvudsakligen stenfattig moränlera. Ett mer eller mindre sammanhängande stråk med torvjord förekommer också i kommunen. På 1600- och 1700- talen hade uppodlingen gått så långt att problem med bland annat sandflykt uppstod. Först under senare delen av 1800-talet avhjälptes denna genom skyddsplanteringar. Samtidigt påbörjades förvandlingen av landskapet till en fullåkersbygd. Torvbrytning har skett sedan lång tid tillbaka, bland annat i Hofterups mosse där torvgravarna är synliga än idag.

De marina miljöerna i kommunen karaktäriseras av de flacka stränderna och grundområden med sandbotten. Längs mer eller mindre hela kuststräckan finns lämpliga miljöer för ålgräs och bitvis förekommer vidsträckta ålgräsängar. Det ger bra förutsättningar för många fiskar som reproducerar sig i grunda miljöer.

Beskrivning av Kävlinges värdefulla områden (pdf) Pdf, 749.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Kävlinges områden i karttjänsten Naturvårdsplan 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Allmän beskrivning

Lomma kommun ligger i västra Skåne intill Öresundskusten och den flacka marken marken höjer sig mot öster till en höjd av ca 25 meter över havet. Berggrunden utgörs i sin helhet av dankalksten. Jordarna i kommunens nordöstra och sydöstra delar är bördig, ler- och kalkrik morän, medan kustremsans jordar är sandiga. Områden med styv sjölera förekommer.

Den odlingshistoriska utvecklingen i kommunen följer det typiska mönstret för skånska slättbygder. Området har varit bebott sedan stenåldern och åkerbruket utvecklades tidigt på grund av de goda odlingsbetingelserna. Under 1900-talet har utvecklingen fortsatt mot ett allt storskaligare och rationellare jordbruk. Lerförekomsterna gav förutsättningar för flera tegelbruk. Spåren av denna verksamhet är idag flera vattenfyllda lertag. Det kulturlandskap som idag är förhärskande i kommunen kännetecknas av stora öppna åkerytor, spridd gårdsbebyggelse omgärdad av höga träd, alléer längs vägar och pilevallar längs ägogränser, täckta diken och rätade vattendrag. Tätorterna i området har expanderat kraftigt under andra halvan av 1900-talet och mycket odlingsbar mark har tagits i anspråk. Några tidigare utdikade våtmarker och dammar har återskapats och berikat landskapets biologiska värden under senare decennier.

De marina miljöerna i kommunen karaktäriseras av de flacka stränderna och grundområden med sandbotten. Längs mer eller mindre hela kuststräckan finns lämpliga miljöer för ålgräs och bitvis förekommer vidsträckta ålgräsängar. Det ger bra förutsättningar för många fiskar som reproducerar sig i grunda miljöer. Flera statliga och kommunala naturreservat har inrättats i området.

Beskrivning av Lommas värdefulla områden (pdf) Pdf, 552.8 kB, öppnas i nytt fönster.

Lommas områden i karttjänsten Naturvårdsplan 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Allmän beskrivning

Lunds kommun ligger i sydvästra Skånes inland. Kommunen är i den västra delen ett öppet odlingslandskap, med större sammanhängande skogsområden i de sydöstra delarna, på Romeleåsen och i Häckebergaområdet. Romeleåsen sträcker sig diagonalt genom kommunen i nordväst-sydostlig riktning, och skiljer den sydvästra delen, som tillhör Sydvästslätten, från den sandiga Vombsänkan i nordost, ett mycket flackt jordbruks-, betes- och sjölandskap. I sydligaste delen av kommunen övergår landskapet i det sydvästskånska sjö- och backlandskapet. Romeleåsens högsta topp i kommunen, Romeleklint, ligger 175 meter över havet. Romeleåsen är en urbergsås (horst) som lyfts upp mellan förkastningssprickor, så att alla yngre lager ovanpå sedan eroderats bort. I urberget finns talrika diabasgångar. Omkring åsen har en berggrund av skiffer och Kågeröds- samt Jura- och rätbildningar bildats. Utanför dem, i kommunens nordöstra och sydvästra delar, finns också yngre kalkstensberggrund kvar ovanpå. På Romeleåsen består de lösa jordlagren av relativt mager och blockrik morän, som av satts av nordostisen. I kommunens västra delar (Lundaslätten) finns näringsrika, blockfattiga lerjordar, landets kanske bästa åkermark.

Torvområden och isälvsavlagringar finns också inom kommunen, speciellt i Häckebergaområdets sjö- och backlandskap. I Vombsänkan dominerar magra, sandiga och grusiga sjö- och åssediment, liksom i området runt Genarp. Bebyggelsen ligger ännu delvis kvar i de gamla byarnas lägen. Inom kommunen finns det också många stora adels- och kyrkoägda gods som genom tiderna har påverkat kulturlandskapets utformning. Medan de bördiga odlingsmarkerna under det senaste seklet utvecklats till en fullåkersbygd, har den tidigare relativt öppna och fäladsdominerade Romeleåsen tagits över av skogsplanteringar. En speciell form av markanvändning har det vidsträckta Revingefältet, ett militärt övningsområde, som etablerats under 1960-talet med utgångspunkt från den gamla excercisplatsen vid Revingehed.

Lunds kommun har en stor andel högt klassade områden som främst består av det stora militära övningsområdet Revingefältet på sandig mark med angränsande Krankesjön, Vombsjön, Klingavälsån och Vombs fure med höga värden. Unika naturmiljöer finns även i den stora slåttermarken vid Kungsmarken och de äldre ädellövskogarna kring Häckeberga och Dalby Söderskog. En förhållandevis stor andel av områdena är skyddade som naturreservat och Natura 2000-områden.

Beskrivning av Lunds värdefulla områden (pdf) Pdf, 4 MB, öppnas i nytt fönster.

Lunds områden i karttjänsten Naturvårdsplan 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Allmän beskrivning

Malmö kommun består till större delen av odlingslandskap och tätort men har tack vare kusten och havet flera områden med höga naturvärden. Topografin är flack till svagt böljande och flera tidigare gruskullar har försvunnit genom grustäkter. Kusten norr om Lernacken samt Klagshamnsudden består av omfattande utfyllnadsmassor i havet. Söder om Lernacken finns fortfarande omfattande strandängar som fortsätter in i Vellinge kommun. Ute i Öresund finns grunda havsområden med stor betydelse för det marina livet och rastande och övervintrande fåglar samt havslevande däggdjur. Särskilt betydelsefulla är ålgräsängarna och musselbankarna.

Omfattande båttrafik, flygtrafik från Kastrup, ljusföroreningar samt utsläpp från tätorter och industrier påverkar naturmiljön negativt. Jorden är kalk- och näringsrik vilket resulterat i omfattande åkerbruk. Berggrunden består av kalksten och ligger på några meters till 10-tals meters djup. Vid Kvarnby och Klagshamn har kritfyndigheterna brutits och det finns flera dammar och sjöar i dagbrotten där kalkrikt material ligger på stränderna. Små rester av ängs- och betesmarker finns i östra delen på gränsen mot Svedala kommun. Äldre gårdsmiljöer, parker och naturmiljöer som integrerats i stadens grönstruktur har biologiska värden som främst är av kommunal och lokal betydelse.

Denna del av Öresund utgörs av relativt grunda bottnar. Den så kallade Limhamnströskeln utgör en viktig gräns mellan det saltare vattnet i Kattegatt och det sötare i Östersjön. Den marina miljön präglas också av påverkan från de två storstäderna, Malmö och Köpenhamn, där strandlinjen idag är helt antropogen, den täta fartygstrafiken, hamnverksamheten och utsläpp av föroreningar. Söder om Malmö finns dock grunda kustområden med ålgräsängar som utgör ett viktigt rekryteringsområde för fisk. Mindre områden med ålgräs finns även vid Ribersborg och Sjollen.

Beskrivning av Malmös värdefulla områden (pdf) Pdf, 827.7 kB, öppnas i nytt fönster.

Malmös områden i karttjänsten Naturvårdsplan 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Allmän beskrivning

Skurups kommun ligger i södra Skåne. Kommunen har en skiftande karaktär alltifrån de gamla centralbygderna i det flacka kustlandet över ett kuperat backlandskap upp mot Romeleåsens relativt sent koloniserade sydsluttningar på omkring 170 m ö h. Kustzonen präglas av sandiga jordar och innanför denna utbreder sig ett svagt böljande landskap, uppbyggt av baltiska moräner som är kalkrika och stenfria. Slätten övergår efterhand i ett varierat backlandskap med kuperade terrängformer och ett betydande antal småsjöar. Genom torvtäkt eller utgrävning av märgel i större eller mindre dödisgropar har ett stort antal märgelhål eller småvatten uppkommit, något som är karakteristiskt för stora delar av kommunen. På Romeleåsens sydsluttningar dominerar mer näringsfattiga skiffer-urbergsmoräner. De goda markförhållandena har medfört att stora delar av kommunen idag är en utpräglad jordbruksbygd. Arealen skogsmark och naturbetesmark är därför liten i kommunen och huvudsakligen lokaliserad till de norra delarna. Särskilt värdefulla naturmiljöer finns längs kusten och vid godsen i backlandskapet intill Romeleåsen.

Skurups kommun har ungefär en mil lång kustlinje mot Östersjön. Stranden är flack och det kustnära havsområdet därför grunt. Bottensedimenten består till största delen av sand och grus med inslag av sten. Salthalten vid kusten är låg, cirka 7–9 promille, och relativt stabil.

Havsområdena med sina grunda vikar är av betydelse som uppväxt- och födosöksområde för många fiskar inklusive horngädda, plattfisk, ål och öring. Andra arter som kan påträffas vid sydkusten är sandstubb och piggvar.

Beskrivning av Skurups värdefulla områden (pdf) Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Skurups områden i karttjänsten Naturvårdsplan 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Allmän beskrivning

Staffanstorps kommun ligger i sydvästra Skåne och landskapet är öppet och starkt präglat av det rationella jordbruket. Backlandskapet i det sydvästra hörnet av kommunen ger i norr och öster efter för den flacka Lundaslätten. De enda topografiska variationerna av större utbredning som uppträder där, är de flacka dalgångarna där Sege å och Höje å flyter fram, samt höjdsträckningen vid Stora Uppåkra by (ca 35 meter över havet).

Trädvegetationen är i huvudsak knuten till gårdar och byar. Endast ett par våtmarker finns inom kommunens gränser. Berggrunden består av dankalksten. De lösa jordlagren utgörs huvudsakligen av lerjordar. Precis vid kommungränsen söder om samhället finns ett torvmarksområde i Torreberga ängar och ett annat direkt norr om tätorten i Gullåkra och Vesums mossar. Jordarna på slätten tillhör de i särklass bästa i landet och är helt stenfria. Före skiftet var bebyggelsen väl samlad och det fanns bara ett par ensamgårdar i hela den nuvarande kommunen. Kommunens slättbygdskaraktär har styrt dess historia och utveckling – det är en gammal centralbygd, vilket bland annat enastående kulturlager vid Uppåkra vittnar om.

De viktigaste naturområdena i kommunen är Torreberga ängar samt Gullåkra och Vesums mossar.

Beskrivning av Staffanstorps värdefulla områden (pdf) Pdf, 266 kB, öppnas i nytt fönster.

Staffanstorps områden i karttjänsten Naturvårdsplan 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Allmän beskrivning

Svedala kommun ligger i sydvästra Skånes inland och karaktäriseras av det böljande backlandskapet. Här finns många värdefulla naturområden kring de många sjöarna och godsmiljöerna. Berggrunden består helt och hållet av dankalksten. Jordlagren bildades vid inlandsisens avsmältning. Det fanns under denna tid många dödisblock i trakten, kring vilka olika typer av sediment avsattes. Därför växlar jordarterna mycket starkt inom små områden i kommunen. Allt från styv lera till grus förekommer.

Adelns storgodsbruk har präglat landskapet mycket starkt. På 1600-talet låg i Svedalatrakten en större andel mark i adelns ägo än i de flesta andra skånska områden vid samma tid. Än idag är slotts- och herrgårdslandskapet utmärkande för Svedala kommun. 1838 införde Skabersjö gods den första moderna skogsbruksplanen, vilket satte fart på skogens återkolonisation av de gamla utmarkerna. Efter skiftena skedde, som på så många andra ställen i Skåne, uppodling av tidigare ej odlad mark och 1912 hade åkermarken sin största utbredning. Åkermarken har därefter åter minskat till förmån för ökade skogsarealer. Idag har kommunen bland annat stora värden knutna till ädellövskog och gamla bokar och ekar. Kommunen har trots sin begränsade storlek en mycket stor andel av Skånes riktigt grova ekar. Det finns också en del välbevarade ängs- och betesmarker med rik flora. De många småvattnen, våtmarkerna och sjöarna ger förutsättningar för en rik groddjursfauna och fågelliv.

Beskrivning av Svedalas värdefulla områden (pdf) Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.

Svedalas områden i karttjänsten Naturvårdsplan 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Allmän beskrivning

Trelleborgs kommun, som är Skånes sydligaste, karaktäriseras i de södra delarna av Söderslätt som är en utpräglad, tämligen flack jordbruksbygd med landets i särklass bästa åkerjordar. I de nordvästra delarna övergår slätten i ett svagt böljande landskap som genomkorsas av mer eller mindre tydliga dalgångar. Norr om Landsvägen (väg 101 mellan Malmö och Ystad) utbreder sig det skånska backlandskapet med en varierad topografi. Stora och små kullar och platåer omväxlande med sänkor eller små dalgångar. De lösa jordlagren utgörs i stora delar av kommunen till övervägande del av lerjordar, där moränlera är den vanligaste jordarten. Såväl lerhalt som kalkhalt varierar, men den är i allmänhet hög. Jordlagrens mäktighet är avsevärd. Hela kommunen är starkt präglad av det moderna jordbruket. Endast längs kusten och vid sjöarna längst i norr finns restområden som tillhört det urgamla odlingslandskapet och som inte odlats upp. Större sammanhängande skogsområden saknas förutom i den nordöstra delen där värdefulla men begränsade arealer bokskog förekommer. Trädvegetationen inskränker sig i övrigt nästan enbart till byarnas tomter, till slottsparker eller till enskilda gårdar.

Större delen av Trelleborgs kommun tillhörde i början av 1700-talet slättbygden, där en mosaik av åkermark, öppna betesmarker och ängar dominerade landskapet. De kvarvarande ekologiskt särskilt värdefulla områdena ligger samlade längst i norr i backlandskapet och längst i söder längs kusten.

De marina miljöerna längs Trelleborgs kust karaktäriseras av den flacka stranden och grunda kustnära havsområden med bräckt vatten. Ålgräs förekommer endast glest i området. Ett större område med utsjövatten utgör Natura 2000-område, främst för att skydda tumlaren. I detta område finns även en hel del blåmusslor och mjukbottnar djupare än 25 meter som domineras av sandmask.

Beskrivning av Trelleborgs värdefulla områden (pdf) Pdf, 886 kB, öppnas i nytt fönster.

Trelleborgs områden i karttjänsten Naturvårdsplan 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Allmän beskrivning

Vellinge kommun ligger i Skånes sydvästra hörn och domineras av ett flackt odlingslandskap som möter havet med långgrunda stränder och Falsterbohalvön som sticker ut i havet. Berggrunden utgörs av dankalksten. De bästa jordarna ligger i kommunens centrala delar (Söderslätt), där också den flacka topografin är mest gynnsam för åkerbruk. Åkermarken består av lerjordar och är mycket bördig. I nordöstra hörnet övergår landskapet i ett backlandskap rikt på småsjöar. På Falsterbohalvön och längs Öresundskusten är marken ej odlad. Jordarna här består huvudsakligen av mäktiga sandlager med låg näringshalt. På de långgrunda stränderna från Foteviken och norrut, samt på öarna utanför, överlagras sanden av så kallad marsktorv. Från Västra Klagstorp och ner mot Maglarp, på ett avstånd från stranden av cirka 1-2 kilometer, sträcker sig ett stråk av åsar och backar, vilka består av isälvsavlagringar med morän och sandiga sediment. De har troligen aldrig varit uppodlade.

Bosättningskontinuiteten är mycket lång och redan tidigt fanns viktiga handelsplatser, som utvecklades i en central odlingsbygd. Ett tydligt vittnesbörd om detta är bland annat de många bronsåldershögar som finns, dels i större stråk, till exempel mellan Backa gård och Hököpinge, dels som mindre grupper, bland annat vid Norra Håslöv, Månstorp och Bolmers högar. Under tidig medeltid växte flera handelsstäder fram som viktiga centra för Nordens handelsutbyte med Europa, bland annat Skanör och Falsterbo. Vellinge kommun är idag, med undantag för Falsterbohalvön och en smal remsa närmast kusten längs Foteviken, en fullåkersbygd. Sandstränderna på Falsterbohalvön tillhör några av landets bästa badstränder och här uppstod tidigt en badkultur som de många badhytterna ännu vittnar om.

De marina miljöerna i kommunen karaktäriseras av de flacka stränderna och grundområden med sandbotten. I skyddade vikar förekommer mjuk lerbotten. Längs stora delar av kuststräckan finns lämpliga miljöer för bland annat olika natearter samt ålgräs och bitvis förekommer vidsträckta ålgräsängar. Vattenområdet i kommunen når sällan djup över 10 meter. Salthalten i havsområdet varierar mellan 10 och 13 ‰ vilket innebär att vattnet klassas som bräckt. Längs kommunens kust pågår en omfattande sandflyttning och kustlinjen ändrar ständigt form.

Beskrivning av Vellinges värdefulla områden (pdf) Pdf, 570.4 kB, öppnas i nytt fönster.

Vellinges områden i karttjänsten Naturvårdsplan 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontakt