Skåne Sydost
Områdesbeskrivningar för Sydöstra Skåne som innefattar kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad.
Naturvärdesöversikten presenteras här i webbformat på fyra olika sidor grupperat efter de skånska hörnen. De regionalt särskilt värdefulla områdena är klassade från 1-3. För varje kommun finns ett pdf-dokument med beskrivningar av områdena med klass 1-2. Här finns även en länk till inzoomad kommunkarta i karttjänsten 
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Naturvärdesöversikt Skåne Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Genom att klicka på ett av områdena i kartan kommer du till aktuell beskrivning i pdf:dokumentet. I samma karttjänst finns även kompletterande områdesinformation kring till exempel riksintressen, grön infrastruktur och eventuella skyddsformer.
Länsstyrelsen tillhandahåller en karttjänst där Naturvärdesöversikten, Grön infrastruktur och skyddade områden visas. Naturvärdesöversikten finns även för nedladdning i Länsstyrelsernas Geodatakatalog. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Allmän beskrivning
Simrishamns kommun ligger i Skånes sydöstra hörn. De öppna och svagt böljande odlingsbygderna i det sydöstskånska slättlandskapet övergår norrut i det östra backlandskapets mer kuperade och skogrika mellanbygder. I söder består berggrunden av sand- och kalksten, som överlagras av bördiga kalkhaltig morän. I norr finns urberg med mindre näringsrik morän och omfattande isälvsavlagringar. Kommunen har en lång kust mot Östersjön med både sandstrand, urbergsklippor och sandstenshällar i strandlinjen.
Vattendragen är små och många. Slättåarna är i rätt hög grad påverkade av reglering och föroreningar, medan backlandskapets vattendrag ofta har en mycket hög vattenkvalitet och är relativt opåverkade. Till de värdefulla vattendragen i kommunen räknas Julebodaån (på gränsen till Kristianstads kommun), Verkeån, Klammersbäck, Rörums södra och norra å samt Tommarpsån som alla rinner i väst-östlig riktning för att mynna i Hanöbukten. I kommunen finns bara en större sjö, Gyllebosjön, men förekomsten av småvatten är ganska omfattande i backlandskapet.
Slätten är till största delen uppodlad och har inte många naturområden kvar. De få återstående naturområdena har dock ett mycket rikt växt- och djurliv tack vare gynnsamma markförhållanden med kalkhaltig jord. Backlandskapet är mer omväxlande med en hel del bokskogar och naturbetesmarker. Den i Sverige mycket sällsynta sandstäppen har sin huvudsakliga utbredning i den norra delen av backlandskapet. Flera för länet sällsynta arter, som till exempel hasselmus och långbensgroda har sin huvudsakliga utbredning i Simrishamns kommun.
Havsmiljön längs kusten karaktäriseras av en öppen och exponerad kustlinje utan öar. Både rena sandstränder och steniga stränder förekommer. I norr och söder dominerar grunda, sandiga havsbottnar. Däremellan finns områden med klippor och stenbotten där makroalger växer på det hårda substratet. På dessa bottnar förekommer även blåmussla. Däremellan finns mindre sandbottnar utan vegetation. Att kusten är så exponerad gör att sand och finare material på havsbotten ständigt flyttas om. Därför är det svårt för växtlighet att etablera sig här. På de steniga bottnarna växer makroalger som utgör livsmiljö för en rad djurarter. Bland annat torsk och skrubbskädda förekommer i kommunens kustvatten. Ålgräs förekommer endast mycket sparsamt längs kusten. Större delen av kommunens havsområde är djupt, cirka 20–50 meter och största djup är cirka 70 meter. Här finns en hel del blåmusslor och övervintrande sjöfåglar.
Beskrivning av Simrishamns värdefulla områden (pdf)
Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Allmän beskrivning
Sjöbo kommun ligger i de inre delarna av sydöstra Skåne. Topografin i kommunen är varierande. Ett höjdparti med topphöjden cirka 175 meter över havet finns på Linderödsåsen i norr. Där är landskapet småkuperat och skogsklätt. Längre söderut finns relativt plana områden med enstaka bergkullar. Sänkan kring Vombsjön ligger lågt, cirka 20 meter över havet, och hade före skiftesreformerna vitt utbredda sankmarker. Längst i söder höjer sig landet upp mot Romeleåsen där den högst belägna punkten i kommunen (180 meter över havet) ligger. Öster om Romeleåsen finns en slätt med markerade kvartära formationer. Fyledalen utgör en markerad dalgång i landskapet i kommunens sydöstra hörn.
Berggrunden består i sydväst huvudsakligen av Romeleåsens urberg, kalksten (Krita), samt sandsten, skifferleror och leror (Trias-Jura). Öster om Vombsjön finns ett område med sandsten (Öved-Ramsåsalager från Silur). I övrigt består berggrunden i kommunens östra del av olika skiffrar (Silur) genombrutna av diabasgångar. Längst uppe i nordost finner man ett mindre område med underkambrisk sandsten.
De lösa jordlagren i kommunens norra delar domineras av kalkhaltig och lerig skifferurbergsmorän (nordostmorän). Längst i norr förekommer näringsfattig och blockrik urbergsmorän. På vissa ställen går berg i dagen. Mindre, spridda områden av torv och gyttja förekommer. Södra och mellersta delen av kommunen domineras av stora isälvsavlagringar som format utbredda fält, långsträckta kullar och rullstensåsar. Jordartsmässigt dominerar sand, grus och mo i detta område, men de överlagrade sjö- eller svämlerorna tittar fram här och där. Längst i söder finns stenig skiffer-urbergsmorän.
Den övervägande delen av Sjöbo kommun bestod även långt efter skiftena av typisk risbygd, medan åsområdena i norr och söder var skogsbygder. Någon egentlig slättbygd fanns inte. Vid mitten av 1600-talet fanns det redan ett tiotal adelsgods i området och ett flertal slottsmiljöer och storgods finns ännu bevarade, t.ex. Övedskloster, Bjärsjölagård och Sövdeborg. Utmarkernas skogar började röjas för torp och mindre lotter redan under medeltiden. Kolonisationen av skogsbygden fortsatte under 1800-talets reformskede. Då skedde inte bara en omfattande uppodling av gammal ängs- och hagmark, utan även skogsplantering, bland annat på gamla åkrar. Flera sjöar sänktes för att vinna ny åkermark. Utvecklingen under 1900-talet har gått mot en alltmer rationaliserad fullåkersbygd på slätten, samtidigt som skogsbygderna på åsarna förtätats med skogsplanteringar i de tidigare öppna fäladsområdena.
Beskrivning av Sjöbos värdefulla områden (pdf) Pdf, 4.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Allmän beskrivning
Tomelilla kommun ligger i sydöstra Skåne. Landskapet i den södra delen av Tomelilla kommun är en öppen och mjukt kuperad odlingsbygd inom det sydöstskånska slättlandskapet. Slätten består av kalkrika moräner, som vilar på kambrosilurisk berggrund. På gränsen till Ystads kommun i sydväst ligger Fyledalen med sin markanta dalgång. I norr berörs kommunen av Linderödsåsens skogsdominerade sluttning och det östskånska backlandskapet med dess näringsfattigare urbergsmorän. Här finns också betydande förekomster av grus- och sandsediment.
Vattendragen på slätten är få och kraftigt påverkade av dikning, reglering och föroreningar. Till dessa vattendrag kan bl.a. Nybroån och dess biflöden Trydeån och Örupsån samt Tommarpsåns övre del räknas. Flera restaureringsåtgärder har genomförts och genomförs för att komma till rätta med problemen. I backlandskapet finns desto fler vattendrag och de är relativt opåverkade och har god vattenkvalitet som till exempel Djurrödsbäcken, Julebodaån och Verkeån. Tunbyholmssjön och Verkasjön är de enda sjöarna i kommunen. Tidigare fanns flera större våtmarker som har dikats ut, odlats upp eller planterats med skog.
I backlandskapet i norr finns omväxlande småskaliga odlingsmarker och omfattande bokskogar med inslag av granplanteringar. Längst i nordöst ligger Brösarps backar, ett ålderdomligt odlingslandskap som ännu betas. I slättens fullåkersbygd återstår ett antal naturområden, som inte har odlats upp, bland annat Örupskärret, Ullstorpsdalens sluttningar, Tosterupsskogen och Fyledalens sluttningar. En för kommunen speciell naturtyp är de värdefulla kalkrikkärren.
Fornlämningar förekommer över hela kommunen, inte minst vid Brösarp. En långt gången uppodling har suddat ut många av dessa äldsta spår, men det öppna landskapet är i sig ett bevis för traktens långa kontinuitet. Kyrkor och byar ligger ganska glest, vilket är mest påtagligt i kommunens norra del. Den sydligaste delen domineras helt av gods och storskalig jordbruksdrift.
Beskrivning av Tomelillas värdefulla områden (pdf) Pdf, 2.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Allmän beskrivning
Ystad kommun ligger i södra Skåne och har ett varierat landskap. Den centrala kusten består av vidsträckta sandstränder utanför skyddsplanterade flygsandsfält. Kusten är låg i väster men höjer sig österut mot de ståtliga Hammars backar och Kåsebergaåsen. Innanför strandzonen finns gamla naturbetesmarker. Stora gräsmarker finns också längs Kabusaån samt vid Öja- och Högestads mossar. I kommunens nordvästra del ger Romeleåsens utlöpare ett småkuperat och varierat landskap med sjöar, lövskogar och betesmarker. I nordöst ligger den markanta, lövskogsklädda Fyledalen.
Tre åar rinner genom kommunen och är betydelsefulla för havsöring, Svartån, Nybroån och Kabusa ån samt två mindre vattendrag Charlottenlundsbäcken och Tyge å. Dessa åara är betydelsefulla för havsöring. De två förstnämnda åarna är viktigt spridningsstråk och utpakade som limniska värdetrakter. I Charlottenlundsbäcken finns en mindre bäckravin vilket är ovanligt i Skånes södra delar. Kommunen är sjöfattig och har endast två större sjöar i västra delen, vilka ingår i det sydöstskånska sjölandskapet.
Storgodsmiljöer präglar delar av landsbygden, vid Bjersjöholm, Charlottenlund, Marsvinsholm, Krageholm, Bellinga och Högestad med värdetrakter för äldre trädbestånd. Större delen av berggrunden utgörs av kalksten men i nordväst tränger Romeleåsens urberg fram och de lösa jordlagren består av sandiga avlagringar längs kusten.
Havsmiljön längs kusten karaktäriseras av en öppen kustlinje utan öar. Både rena sandstränder och steniga stränder förekommer. Botten i de grunda delarna består av moränavlagringar som i olika utsträckning har sköljts ur. Sand, grus och sten dominerar. Att kusten är så exponerad för vågor och vind gör att sand och finare material på havsbotten ständigt flyttas om. Därför är det svårt för växtlighet att etablera sig här. På de steniga bottnarna växer makroalger. Bland annat torsk, näbbgädda och skrubbskädda förekommer i kommunens kustvatten. Ålgräs förekommer endast sparsamt längs kusten. I ett område direkt öster om Ystad hamn finns ett mindre område med något tätare ålgräsförekomster. Längre från kusten är djupet 30–45 meter och botten utgörs av finsand och mjuk lera.
Kommunen har många områden som med höga ekologiska värden,bland annat hela kuststräckan från staden Ystad till kommungränsen mot Simrishamn i öster, sjöarna Krageholmssjön och Ellestadssjön, Fyledalen och beteslandskapen vid Oxhagen, Ållskog, Högestads mosse och Skoghejdan.
Beskrivning av Ystads värdefulla områden (pdf) Pdf, 3.1 MB, öppnas i nytt fönster.