Markavvattning

Ska du ta bort vatten från din mark genom dränering eller dikning eller skydda mot vatten genom invallning? Det kan räknas som markavvattning. För att få utföra markavvattning behöver du alltid söka tillstånd, och i vissa fall behöver du även söka dispens.

Vad är markavvattning?

Markavvattning innebär att man genomför åtgärder som permanent ändrar markens vattenförhållanden. Åtgärden genomförs för att marken ska bli lämplig att använda för ett visst ändamål. Markavvattning är åtgärder som

  • tar bort oönskat vatten genom dränering eller dikning
  • skyddar mot vatten, till exempel invallning.

Det är alltid syftet med åtgärden som avgör om den räknas som markavvattning eller inte. Om syftet är att permanent ändra markens lämplighet för ett ändamål, som till exempel för odling, bebyggelse eller torvtäkt, räknas det som markavvattning.

Om syftet med åtgärden är att tillfälligt ändra markens egenskaper räknas det inte som markavvattning. Det räknas alltså inte som markavvattning att anlägga en slamgrop i ett dike eller skyddsdika i skogsmark i samband med avverkning. Vid skyddsdikning rör det sig om grunda tillfälliga diken som inte ska underhållas. Om du ska skyddsdika ska du göra en anmälan till Skogsstyrelsen.

Tillstånd och dispens för markavvattning

Du behöver alltid ansöka om tillstånd för att få utföra markavvattning. Ibland behöver du också ansöka om dispens från markavvattningsförbudet. Ansökan om tillstånd och dispens för markavvattning prövas av Länsstyrelsen. I vissa fall ska Länsstyrelsen överlämna tillståndsprövningen till mark- och miljödomstolen.

Dispens behövs där det är markavvattningsförbud

På vissa platser i Sverige är det markavvattningsförbud. Bland annat i stora delar av södra och mellersta Sverige. För att få utföra markavvattning på dessa platser räcker det inte att ansöka om tillstånd. Här behöver du också ansöka om dispens från markavvattningsförbudet. Du behöver med andra ord göra två ansökningar.

Områden där du behöver dispens från markavvattningsförbudet

Markavvattning är förbjudet i områden där det är särskilt viktigt att bevara våtmarker och skydda det unika djur- och växtliv som finns där. Syftet med förbudet är att kraftigt begränsa eller sätta stopp för markavvattningen eftersom många våtmarker har försvunnit till följd av utdikning och uppodling.

I Skåne gäller ett generellt förbud mot markavvattning i hela länet.

Du kan behöva tillstånd och dispens för åtgärder i befintliga diken

I vissa fall kan åtgärder i befintliga diken räknas som markavvattning. Du kan alltså behöva ansöka om tillstånd för markavvattning och eventuellt ansöka om dispens från markavvattningsförbudet för åtgärder i befintliga diken. Till exempel kan det räknas som markavvattning om du vill:

  • bredda eller fördjupa ett befintligt dike för att leda bort mer vatten
  • börja underhålla ett dike som inte har underhållits på länge.

Ett dike som inte har underhållits på länge kan ha förlorat sin ursprungliga funktion vilket gör att ett nytt naturtillstånd har uppstått. När ett nytt naturtillstånd har uppstått behövs oftast ett nytt tillstånd för markavvattning. Om du är osäker på om en åtgärd i ett befintligt dike räknas som markavvattning, rådgör med oss på Länsstyrelsen.

Ansök om tillstånd och dispens

Först ska du som vill utföra en ny markavvattning samråda med oss på länsstyrelsen.

Om det gäller en enklare markavvattning som endast avser någon enstaka fastighet prövar vi sedan ansökan om tillstånd och dispens för markavvattning.

Om det gäller markavvattning vid torvtäkter kan denna prövning göras tillsammans med prövningen av själva torvtäktsfrågan. Om det är större eller komplicerade projekt, eller om det ställs ersättningsanspråk, blir det i stället Mark- och miljödomstolen som prövar tillståndsfrågan som första instans.

Dispensen kan prövas av oss på länsstyrelsen eller av domstolen. Under det inledande samrådet med länsstyrelsen inför din ansökan kan vi ta upp sådana praktiska frågor.

Ofta söks både dispensen och tillståndet samtidigt, men det finns inget som hindrar att dispensfrågan avgörs först.

Undantag från tillståndsplikt

Det finns åtgärder som har en markavvattnande funktion men ändå inte alltid behöver tillstånd. Här är de vanligaste exemplen:

  • Dränering av jordbruksmark genom täckdikning med dräneringsrör, som har en största diameter av 300 mm. Det ska dock vara sannolikt att inte enskilda eller allmänna intressen skadas. Om man exempelvis lägger nya sådana rör i tidigare odränerad betesmark är det sannolikt att allmänna intressen skadas och man bör åtminstone samråda med länsstyrelsen innan åtgärden.
  • Rensning av befintliga anlagda diken (alltså inte naturliga bäckar). Rensningen får bara utföras till det senast lagliga djupet och läget.

Vattenarkiv

Länsstyrelsens vattenarkiv innehåller handlingar av intresse för dig som arbetar med vatten i landskapet. Arkivet innehåller kartor, ritningar och annat material om markavvattning, till exempel invallningar och sjösänkningar som utförts för att få bättre jordbruksmark. Tjänsten uppdateras kontinuerligt med ny information, län för län.

De skånska underlagen om dikningsföretag finns i karttjänsten vatten och klimat. Där kan du se hela vårt och Lantmäteriets arkivmaterial om dikningsföretag. Här finns även andra kartskikt om vatten och klimat, främst kopplat till potentiella områden för översvämningar.

Karttjänsten Vatten och klimat med uppgifter om markavvattningsföretag Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Du kan söka i en detaljerad översiktskarta efter de dikningsföretag som finns i Skåne län. Kartan innehåller både dikningsföretagens sträckningar och dess tillhörande båtnadsområden. Dessutom kan du ladda ner handlingar och ritningar i pdf-form från kartan. Lantmäteriets material är markerat i lila och Länsstyrelsen Skånes material i blått.

I karttjänsten finns även andra kartskikt med information om vatten. Till exempel finns information om var vattnet rinner i landskapet och var riskerna för översvämningar är stora. Klicka på informationssymbolen i karttjänsten för att se vad respektive kartskikt visar.

Kartskikten kan användas både som underlag vid fysisk planering, men också för att se var det är lämpligt att restaurera vattenmiljöer. I lågpunktskarteringen kan man till exempel se var det finns lågpunkter (svackor) i landskapet. Lågpunkterna kan utgöra potentiella områden för översvämning vid extrema regn, men de kan också vara lämpliga platser för att anlägga våtmarker.

För GIS-användare finns möjligheten att ladda ner datan via Länsstyrelsernas geodatakatalog. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Materialet har samlats sedan 1920. Äldre material (konceptmaterial och kopior) kan också finnas, men material äldre än från 1920 finns i huvudsak hos Lantmäteriet. Handlingarnas status varierar. Det finns både arbetsmaterial (koncept) och förslag och handlingar som har fastställts.

Eftersom många projekt utförts med statsbidrag finns också många handlingar av ekonomisk natur. Om ett dikningsföretag har fastställts och genomförts har det i allmänhet också besiktigats och godkänts, varigenom markavvattningssamfällighet blivit gällande. Dikningsföretaget kan dock ha förändrats eller ha upphävts genom en senare omprövning. Kostnadsfördelningslängden har ofta ändrats utan att själva företaget i övrigt justerats.

När du kontaktar Länsstyrelsen Skåne är vår ambition att du ska få den hjälp du behöver. För att vi skall kunna hjälpa dig effektivt är det viktigt att du läser detta innan du tar kontakt.

Digitalisering av täckdikningskartor ger tillfälligt sämre service

Länsstyrelsen arbetar just nu med att digitalisera täckdikningskartor från tidigare Malmöhus län och Kristianstads län. Det går bra att beställa täckdikningsplaner via e‑post eller telefon, då får du handlingarna som PDF-filer. Karttjänsten för täckdikningskartorna kommer troligen att bli tillgänglig under 2019.

Vi kan erbjuda dig följande när det gäller vattenarkivet:

Vi önskar att:

  • Du respekterar expeditionstiden
  • Du tänker på miljön när du beställer handlingar på papper. Vi prioriterar att skicka digitalt framför att skicka kopior via post
  • Du tittar på översiktskartan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. om du kan hitta några av följande uppgifter innan du kontaktar oss: fastighetsbeteckning, socknens namn, ev. gårdsnamn, aktnummer (aktnumret inleds med någon av seriebeteckningarna LN, KLS, M, L1, L2, Sk)
  • Glöm inte att lämna namn, adress, telefonnummer och eventuellt e-post om du vill ha svar från oss.  

Vad kostar det?

  • Vi skickar helst material med e-post om vi har det digitalt. Då är det gratis.
  • Du betalar för kopior och utskrifter som omfattar 10 sidor eller mer. Porto tillkommer om försändelsen väger mer än 20 gram samt för eventuell postförskottsavgift. Detsamma gäller annan kostnad för att med post, bud eller liknande förmedling sända den begärda handlingen eller kopian till mottagaren (15 § Avgiftsförordningen, SFS 1992:191)
  • Avgiften för en beställning av 10 sidor är 50 kronor och för varje sida därutöver är avgiften 2 kronor (16 §). Samma avgift gäller också för fax.
  • Statliga myndigheter är befriade från dessa avgifter.

Dikningsföretag

Informationen om dikningsföretagen finns till stor del i digital form. Många dikningsföretags utbredning kan studeras på Dikningsföretag på karta, både Lantmäteriets och Länsstyrelsen Skånes material. I kartan kan du också ladda ner handlingarna i pdf‑format.

En del dikningsföretag i det digitala arkivet har aldrig vunnit laga kraft, men den planerade dikningen kan ha utförts ändå. Om ett dikningsföretag har vunnit laga kraft, kan det ändå ha kompletterats eller omprövats i ett senare skede. På översiktskartan syns detta oftast genom att flera dikningsföretag ligger ovanpå varandra.

Mer information om dikningsföretag:

Jordbruksverkets information om markavvattning och diken Länk till annan webbplats.

Ordförklaringar till handlingar i markavvattningsföretag Länk till annan webbplats.

Teckenförklaring till dikningsföretagens förrättningsakter Länk till annan webbplats.

Dikningsföretag på karta

Ritning över ett dikningsföretag ur förrättningsakt

Ritning över ett dikningsföretag ur förrättningsakt

För att säkert klarlägga vilken rättslig status ett visst dikningsföretag har i dag, krävs ofta en särskild utredning.

De Skånska dikningsföretagen finns i karttjänsten Vatten och klimat.

Karttjänsten Vatten och klimat Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I karttjänsten Vattenarkivet kan du hitta uppgifter om dikningsföretag i resten av Sverige.

Länsstyrelsernas vattenarkiv Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jag ingår tydligen i ett dikningsföretag. Vad betyder detta?

Dikningsföretag är - liksom torrläggnings-, vattenavlednings-, sjösänknings- och invallningsföretag - så kallat markavvattningsföretag. De kallas alla vanligen för enkelhetens skull dikningsföretag, bl a i dessa texter. Ett dikningsföretag är en samfällighet som bildades för att förbättra markavvattningen och vattenavledningen, oftast för att vinna ny odlingsmark.

Hur långt sträcker sig mitt ansvar?

Deltagarna i företaget har samfällt ansvar. Kostnader skall fördelas enligt kostnadsfördelningslängden. Styrelsen har skyldighet att omedelbart föreslå uttaxering av medel från delägarna, om det behövs för att betala förfallna skulder. Skulle någon delägare gå i konkurs måste de övriga delägarna ta hela ansvaret för dikningsföretagets ev. skulder.

När det gäller styrelsens ansvar i övrigt i samfällighetsföreningen är Rolf Strömbergs "Vattenlagen med kommentar" (1984) en god vägledning.

Vilka övriga fastigheter ingår i dikningsföretaget?

De fastigheter som ansågs få nytta (båtnad) av företaget ingår. Nyttan beräknades oftast med utgångspunkt från den ökning av markens ekonomiska produktionsförmåga som uppkom genom markavvattningen.

Vad menas med båtnadsområde?

I allmänhet finns ett så kallat båtnadsområde utritat på plankartan, som visar vilka ytor som ansågs få båtnad (=nytta) av att dikningsföretaget tillkom.

Med hur stor del ingår min fastighet?

Andelen grundas på den nytta marken fick av avvattningen när företaget bildades.

Vad innebär det ekonomiskt?

Markägarna fördelar kostnaderna i proportion till sina olika andelar i båtnadsområdet. Denna ytbaserade kostnadsfördelning redovisas, fördelad på delägarna, i företagets kostnadsfördelningslängd.

Vilken sträckning har dikningsföretaget?

I tillståndet anges vilken utformning företaget skulle ha, och sträckningen redovisas på planritning(ar). Där syns också båtnadsområdet.

Hur kan jag veta om min fastighet ingår i ett dikningsföretag?

Om du misstänker att din fastighet ingår i ett dikningsföretag, är det ofta effektivast att först kontakta de grannar som din fastighet delar gränser med. Fråga om någon känner till om det finns ett dikningsföretag och om de vet någon som sitter i styrelsen. Aktförvararen i företaget skall ha de handlingar som gäller företaget.

Om detta inte lyckas, är det svårare. Handlingar om ett dikningsföretag kan finnas hos Länsstyrelsen eller Lantmäteriet. Vattendomar (förvaras hos Miljödomstolen) kan i sällsynta fall ha likadan funktion. Att handlingar finns, innebär dock inte med säkerhet att företaget är gällande.

Vem kan hjälpa mig att förstå vad som gäller och komma tillrätta med mitt problem?

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Jordbruksverket kan svara på frågor gällande dikningsföretag men kan inte genomföra uppdrag. Det finns konsulter med både teknisk och juridisk kunskap om markavvattning och dikningsföretag som kan ge råd, och om det behövs genomföra vattenrättsliga utredningar.

Vi tycker inte att vi har nytta av dikningsföretaget längre. Vad kan vi göra?

Man kan söka om att företaget skall upphöra eller om att det skall rivas ut. Om det upphör, delas anläggningen upp på delägarna. Var och en får ansvar för den del som ligger på den egna marken. Underhållet måste ändå skötas, så att allmänna och andras enskilda intressen inte skadas. Man kan också söka om utrivning. Då behöver man inte underhålla, utan företaget kan läggas igen eller få växa igen till nytt naturtillstånd. Om någons intressen riskerar att skadas av en utrivning, kan den intressenten vid prövningen få rätt att överta hela eller delar anläggningen.

Vilken lutning, höjdprofil, med mera, är föreskrivna för dikningsföretaget?

I tillståndet anges vilken utformning företaget skulle ha, och det redovisas på plan och i profil och sektioner. Om rörledningar finns, är brunnar utsatta och rördimensioner anges. Fixpunkter är angivna.

Vad menas med fixpunkter?

Fixpunkter är fasta punkter, t ex inhuggna i jordfasta stenar, brofundament, gårdstrappa eller liknande. Fixpunkter utgör en nödvändig referens till företagets ritningar. Fixpunkter är skyddade enligt lag och får inte skadas eller tas bort (14 kap 8 § Brottsbalken). Dikningsföretaget ansvarar för de fixpunkter som är angivna i företagets handlingar.

Vad säger utlåtandet?

I utlåtandet beskrivs anledningarna till företagets tillkomst, dimensionering och förrättningsmannens värdering som leder fram till en kostnadsfördelningslängd.

Vem ingår i styrelsen, vem är ordförande?

Dikningsföretagen förvaltas oftast av en styrelse eller syssloman. För att få veta vem som ingår i styrelsen är det ofta enklast att fråga grannar.

Hur får man organisationsnummer till sitt dikningsföretag?

Det är lämpligt att ha ett organisationsnummer, om man ska hantera en sådan ekonomisk verksamhet som dikningsföretagen bedriver. Man kan dock stöta på problem, om man vill få ett organisationsnummer. Hur man bör göra, beror bl a på när företaget har tillkommit och på företagets karaktär.

Jordbruksverkets vattenenhet har i Vattenstänk skrivit klarläggande om hur man kan lösa problemen på olika sätt. Länk till annan webbplats.

Vad gör jag om det inte finns någon styrelse?

Länsstyrelsen utövar tillsyn för all vattenverksamhet, dit dikningsföretagen räknas. Länsstyrelsen kan även förordna en syssloman som aktiverar dikningsföretaget.

Vad har hänt (mötesprotokoll, rensningar med mera)?

Denna information ska tillsammans med företagets akt (tillstånd) hanteras av aktförvararen i företaget och följa med vidare vid ett byte på denna post.

Vatten i källaren, trädrötter växer in ledningen med mera, hur hanteras detta?

Ansvaret kan ligga antingen på dikningsföretaget eller på den enskilda fastighetsägaren beroende på vad som står i tillståndet. Det är alltid olämpligt att plantera träd över eller nära en ledning. I vissa fall har det reglerats i tillståndet, men annars är det deltagarna som bör bevaka att det inte växer upp träd som skadar den gemensamma ledningen.

Får jag underhålla/rensa i mitt dikningsföretag?

Dikningsföretagets tillstånd ger både rätt och skyldighet att underhålla företaget enligt tillståndet, så att skador inte uppstår genom ändring i vattenförhållandena. Det är styrelsen/syssloman som ska se till att underhållet sköts och därefter fördela kostnaderna enligt kostnadsfördelningslängden. En deltagare som genomför en underhållsåtgärd på eget bevåg riskerar att få betala den själv.

Underhåll/rensning ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge. Detta innebär att man inte får rensa till djupare/bredare sektion än vad som fastställts i tillståndet. Rensningen skall utgå från fixpunkterna.

Allt underhåll/rensning ska också ske med försiktighet och hänsynsreglerna i 2 kap MB ska följas. En rensning som kan skada fisket, musslor eller kräftor i diket eller nedströms diket ska, enligt 11 kap 15 § MB, anmälas till Länsstyrelsen innan arbetena påbörjas.

Om dikningsföretaget planerar en rensning i områden där arter, som omfattas av artskyddsförordningen finns eller kan tänkas finnas, så är dikningsföretaget skyldigt att ansöka om dispens från bestämmelserna i artskyddsförordningen.

Mer om skyddade arter

Ansökan om dispens från artskyddsförordningen.

Sommarflödet i dikningsföretaget minskar kraftigt, vad beror det på?

Det kan bero på dämning, bortledning av vatten eller förändrad markanvändning uppströms.

Högflödet i dikningsföretaget ökar kraftigt, vad beror det på?

Det kan bero på att något utjämnande dämme uppströms raserats, att vatten leds över från nya områden som tidigare avvattnats åt andra håll, eller på att markanvändningen uppströms förändrats med mera hårdgjorda ytor.

Vad är täckdikning?

En täckdikningsanläggning (som ofta lite missledande kallas för täckdikningsföretag) är till skillnad från ett dikningsföretag den enskilde markägarens angelägenhet. En täckdikningsanläggning består av tunna grenledningar på cirka en meters djup, som oftast leder parallellt i ”fiskbensmönster” till grövre stamledningar. Brunnar för koppling och rensning är också ett viktigt inslag i anläggningen. Utloppet sker till en recipient som kan vara t ex ett dikningsföretag eller ett naturligt vattendrag eller en sjö.

Finns det någon täckdikning på fastigheten?

Täckdikningssystem och de planer som skildrar dem är inte dikningsföretagets ansvar. De ska följa med fastigheten vid en överlåtelse, Kopior på täckdikningsplaner som gjorts med statligt stöd kan finnas hos Länsstyrelsen.

Vad innebär det att ett företag är "ej fastställt"?

Företaget har inte utförts enligt tillståndet eller fullföljts inom angiven tid. Det kan även bero på att det grundas på en överenskommelse som inte tillståndsprövats. (Ett fastställt företag kan också senare ha omprövats (ändrats) eller upphävts.)

Hur hittar jag ett dikningsföretag?

Ett dikningsföretag är en juridisk person registrerad i ett offentligt arkiv. Förrättningar som handlagts enligt 1918 års vattenlag eller senare lagstiftning finns arkiverade på Länsstyrelsen (utom om det gäller ren skogsdikning), och de äldre hos Lantmäteriet. Det betyder att Länsstyrelsen förvarar material från cirka 1920, men det finns också en del betydligt äldre material.

Hitta dikningsföretag i kartan Vatten och Klimat Länk till annan webbplats.

Dikning i skog

I Skåne har de största dikningsföretagen genomförts för att vinna ny jordbruksmark. Det var Lantbruksnämnderna som bistod med utredningar och förmedlade bidrag. För dikning i skogen hade Skogsvårdsstyrelserna en liknande roll. Lantbruksnämndernas arkiv flyttades till Länsstyrelsen, när nämnderna lades ner. När Skogsvårdsstyrelserna i Malmöhus respektive Kristianstads län lades ner, fördes deras arkiv till Landsarkivet i Lund.

Om dikningsaktiviteterna i skog och hur man hittar handlingar om sådant. Pdf, 91.3 kB.

Omprövning till följd av exploatering och andra åtgärder

Dikningsföretag och andra tillstånd enligt vattenlagen eller äldre lagstiftning kan omprövas och nya villkor kan fastställas, t ex annan omfattning, omräkning av kostnadsfördelningslängd och utsläpp av dagvatten.

Vad är täckdikning?

En täckdikningsanläggning (som ofta lite missvisande kallas för täckdikningsföretag) är till skillnad från ett dikningsföretag den enskilde markägarens angelägenhet. En täckdikningsanläggning består av tunna grenledningar på 1,2 m djup, som oftast leder parallellt i "fiskbensmönster" till grövre stamledningar. Brunnar för koppling och rensning är också ett viktigt inslag i anläggningen. Utloppet sker till en recipient som kan vara t ex ett dikningsföretag eller ett naturligt vattendrag eller en sjö

Exempel på täckdikningsplan

Exempel på täckdikningsplan

Exempel på maskin som både gräver och lägger ner dräneringsslang/stamledning i marken. Foto: Jean Niyongabo

Exempel på maskin som både gräver och lägger ner dräneringsslang/stamledning i marken. Foto: Jean Niyongabo

Kan en markägare tvinga nedströms liggande markägare att underhålla sina diken eller ledningar?

Diken och dräneringsledningar är en vattenanläggning som man är skyldig att underhålla. Om bristande underhåll medför att grannar uppströms får skada på sin mark får de stämma sin granne i ett civilrättsligt mål. Andra sätt att få rensa är:

  • Man kan erbjuda sig att rensa på grannens mark och dela på kostnaden (markägaren kan t.ex. sprida ut eller köra bort rensmassorna) eller göra resningen helt utan ersättning.
  • Man kan begära tvångsrätt hos mark- och miljödomstolen för att få tillträde till grannens mark.
  • Man kan bilda ett markavvattningsföretag och då få tvångsrätt.

Vilken roll har länsstyrelsen i konflikter mellan enskilda och markavvattningsföretag?

Den som klagar får ta direktkontakt med markavvattningsföretaget. Vi kan hjälpa till med allmän information och hänvisar till markavvattningssakkunniga som till exempel jobbar på jordbruksverkets vattenenhet och hos andra konsulter som SWECO, DHI och MR-vatten. Uppgifter såsom förrättningar med tillhörande kartunderlag för markavvattningsföretag går att hitta via Länsstyrelsens digitala karttjänst Länk till annan webbplats.. Denna karttjänst innehåller inte nedladdningsbara förrättningar som finns i Lantmäteriets arkiv.

Kan de som ligger utanför ett markavvattningsföretag få hjälp för att få ett markavvattningsföretag att rensa?

Vid mer allmän skada kan länsstyrelsen vända sig till ordföranden eller om ordförande saknas, vända sig till större markägare och föreslå att företaget aktiveras och rensas.

Har ett markavvattningsföretag större rätt att få rensat nedströms?

Markavvattningsföretagen har vanligtvis löst sitt problem med utloppets nedre del vilket framgår i handlingarna för markavvattningsföretaget. Internt inom ett markavvattningsföretag ska den som är beroende av rensning kunna få företaget att rensa. Någon tidsgräns finns inte utan rensningen får ske så ofta som det behövs.

Omprövning

En markägare kan ansluta sig till markavvattningsföretaget genom omprövning hos mark- och miljödomstolen. Sökanden till omprövning får stå för hela kostnaden för omprövningen.

Extra ledamot eller syssloman

Om det finns en styrelse som är inaktiv kan länsstyrelsen tillsätta en extra styrelseledamot som kan sköta markavvattningsföretaget. Om det inte finns en styrelse kan länsstyrelsen tillsätta en syssloman, en markavvattningssakkunnig på företagets (delägarnas) bekostnad för att aktivera företaget. Dessa lösningar blir betydligt mer kostsamma för deltagarna i markavvattningsföretaget.

Register över samfälligheter

Lantmäteriets samfällighetsregister (föreningsregister) har kontor i Norrtälje, telefonnummer 0176-766 50. Här kan Lantmäteriet söka på markavvattningsföretagets namn. Man kan då få uppgifter om organisationsnummer, när ny styrelse senast rapporterades in och vilka som då var styrelsemedlemmar. Lantmäteriets lokala kontors föreningsregister kan lämna uppgifter om styrelsens sammansättning om man har organisationsnummer.

Länsstyrelsens tillsyn och avgift

Om Länsstyrelsen gör tillsyn kan vi förelägga markägaren att utföra rensningsåtgärder. Länsstyrelsen tar då ut en tillsynsavgift på 800 kr/timme.

Länsstyrelsen får ibland in klagomål (”begäran om tillsyn”) på att någon granne eller motsvarande borde underhålla sina diken, ledningar och brunnar. Risk för översvämning eller faktisk skada på den egna fastigheten är oftast orsaker till klagomålen.

Länsstyrelsen har begränsade resurser för tillsyn. Därför måste ärenden som har störst miljönytta alltid prioriteras. Om så kallade ”allmänna intressen” riskerar att skadas prioriteras därför dessa ärenden framför sådana klagomål som gäller risk för skada på enskilda intressen. Givetvis måste tillsynsmyndigheten även hantera ärenden som gäller enskilda intressen, men Länsstyrelsen bekostar exempelvis inte några utredningar.

Det är inte ovanligt att klagomålsärenden av den här typen faller tillbaka på den som har klagat. Exempelvis kan det handla om att rötter och sediment har trängt in i det egna ledningssystemet och orsakat stopp. Därför bör den som avser att komma in med begäran om tillsyn först själv ha utrett var de egna ledningarna och brunnarna ligger, samt kontrollera att översvämningen inte beror på brister i det egna ledningssystemet.

Därefter bör den som avser att klaga göra allt som står i hens makt för att själv försöka lösa problemet tillsammans med sin granne. Brister i kommunikationen grannar emellan kan vara ett betydligt större problem än det mer tekniska problemet med bristande underhåll.

I normalfallet hanteras ärenden om begäran om tillsyn enligt följande: 

Klagomål om att diken eller ledningar har för små dimensioner

Det framförs ibland synpunkter på att ”grannens” diken eller ledningar är för klent dimensionerade för dagens förhållanden. Länsstyrelsen har dock inga möjligheter att förelägga om att någon ska öka dimensionerna eller på annat sätt ändra utformningen av befintliga system som funnits under lång tid. Det kan det till och med vara förbjudet att exempelvis fördjupa ett dike eller öka dess profil.

Klagomål som avser naturliga vattendrag

När det gäller naturliga vattendrag finns ingen skyldighet för fastighetsägaren att utföra underhåll genom att exempelvis ta bort nedfallna träd som ligger i vattenfåran. Naturliga vattendrag ska så långt som möjligt lämnas att sköta sig själva. Veden som hamnat i vattnet är viktig för det biologiska livet i vattendraget. Därför är sådana insatser inget som Länsstyrelsen förelägger om. Den som avser att göra åtgärder i naturliga vattendrag ska åtminstone först ha samråd med Länsstyrelsen.

Internt klagomål inom samfällighet

Ibland gäller klagomålet en samfällighet (exempelvis ett dikningsföretag, vägsamfällighet eller stugby med gemensamt ledningssystem) där den som klagar själv är medlem. Då avslutas ärendet oftast med information om att den klagande har ett stort eget ansvar och om styrelsen eller motsvarande inte kan lösa problemet så får tvisten lösas civilrättsligt.  Det kan exempelvis bli som ett stämningsmål i Mark- och miljödomstolen.

Övriga klagomål, som kommer in för första gången

Oftast avslutas övriga ärenden vid första klagomålstillfället med att ett meddelande skickas till den som klagomålet riktar sig mot. Meddelandet innehåller information om det inkomna klagomålet (en kopia bifogas) samt information om gällande lagstiftning. Meddelandet innehåller även en uppmaning om att var och en som har del i saken snarast tar sitt ansvar och utför underhållsåtgärder inom sitt ansvarsområde.

Här finns ett exempel på hur ett sådant meddelande kan se ut. Pdf, 88.2 kB.

Klagomål vid fortsatta problem

Om den underhållsskyldige trots ovanstående information inte vidtar åtgärder kan den klagande komma in med en förnyad begäran om tillsyn. En tillsynsavgift på 800 kronor per timme tas ut, inte bara för eventuella fältbesök utan för all den tid Länsstyrelsen lägger på ärendet. I ett särskilt beslut avgörs hur stor andel av den sammanlagda summan som ska belasta ärendets olika parter.

Länsstyrelsen skickar klagomålet till den det riktar sig mot och förelägger samtidigt om att komma in med uppgifter.

Här finns ett exempel på ett föreläggande om att inkomma med uppgifter. Pdf, 114.2 kB.

När ärendet är tillräckligt utrett avslutas det ibland med föreläggande om att utföra underhållsåtgärder.

Här finns ett exempel på ett föreläggande om att utföra underhållsåtgärder. Pdf, 125.6 kB.

Föreläggandet kan förenas med vite. Ibland blir det flera olika parter i ärendet som var och en får motsvarande föreläggande, det kan även gälla den som har klagat.

Vissa ärenden avslutas utan föreläggande.

Då kan parterna istället:

  • Bidra till att bilda en samfällighet
  • Nå hållbara lösningar utan att en samfällighet bildas
  • Finna egna lösningar på problemet, eventuellt efter att först ha anlitat en konsult

Om inget annat hjälper får tvisten lösas civilrättsligt i domstol.

Flera regelverk påverkar

När det gäller regelverk om översvämningar på fastigheter kan det i vissa fall vara snårigt och otydligt. Det som beskrivits i exemplen ovan gäller främst så kallade vattenanläggningar utanför detaljplanelagt område. Ibland blir det gränsfall då olika kapitel i miljöbalken kan vara aktuella, och därmed även olika tillsynsmyndigheter. Även helt andra lagstiftningar kan gälla, som Jordabalken, Lagen om allmänna vattentjänster samt Plan- och bygglagen.

Exempel på igensatta dräneringsrör

Exempel på igensatta dräneringsrör

Pilotprojekt om tillsyn av dikningsföretag i Skåne

Länsstyrelsen genomförde år 2006 ett projekt där ett antal dikningsföretag i Skåne mättes in. Syftet med projektet var att inventera vattendragens djup och läge i förhållanden till dikningsförrättningar som utfärdades då företagen bildades samt att se hur dikningsföretagen i dag lever upp till villkoren enligt förrättningarna. Resultaten från projektet finns redovisade i en rapport.

Sammanfattning av rapporten om tillsyn av dikningsföretag Pdf, 347.8 kB..

Kontakt

Länsstyrelsen Skåne

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss