Markavvattning och diken

Ska du ta bort oönskat vatten genom dränering eller dikning, eller göra en invallning? Det kan räknas som markavvattning, vilket är förbjudet i stora delar av Sverige. För att få utföra markavvattning behöver du alltid söka tillstånd, och om det är förbud måste du även söka dispens.

Markavvattning är dels åtgärder som görs för att ta bort oönskat vatten genom dränering eller dikning, och dels åtgärder som innebär skydd mot vatten, exempelvis invallning.

Om åtgärderna är tänkta att bli beständiga och bidra till förändringar i markens vattenförhållanden måste du kontakta oss. Syftet med åtgärderna är avgörande om det är markavvattning eller inte. Om åtgärderna ökar markens lämplighet för ett visst ändamål och effekten kommer att vara varaktig är det en form av markavvattning. Exempel på markavvattning är dikning, bortledning av vatten och invallning.

Skyddsdikning av skogsmark i samband med avverkning eller dikesrensning räknas inte som markavvattning.

Länsstyrelsen gör tillsyn av markavvattning.

Dispens och tillstånd för markavvattning

Markavvattning kräver tillstånd enligt 11 kap. 13 § miljöbalken. I stora delar av Sverige är det förbjudet att avvattna mark. Då behövs dispens från det generella markavvattningsförbudet.

Ett beslut om dispens innebär inte att det är tillåtet att markavvattna. Dispens från förbudet är en förutsättning för att tillstånd ska kunna ges, vilket innebär två prövningar.

Det krävs alltid tillstånd för att dika eller på annat sätt genomföra markavvattning. Länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen prövar ärendet.

Markavvattningsärenden i skog

Via e-tjänster hos Skogsstyrelsen kan du skicka in ärenden som hanteras av olika myndigheter och som har koppling till skog. E-tjänsten är gemensam mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelserna.

E-tjänsten hanterar följande ärenden med koppling till Länsstyrelsens ansvarsområden:

  • Fornlämningar som berörs av avverkning eller anläggning av väg
  • Markavvattning i skogsmark

Dispens och tillstånd

Markavvattning kräver tillstånd enligt miljöbalken. För att skydda de få våtmarker som finns kvar gäller i bland annat Skåne även ett generellt förbud mot markavvattning. Det innebär att det behövs såväl en dispens mot markavvattningsförbudet som ett tillstånd för själva verksamheten. Ofta söks både dispensen och tillståndet samtidigt, men det finns inget som hindrar att dispensfrågan avgörs först.

Ansökan

Inledningsvis ska den som vill utföra ny markavvattning samråda med länsstyrelsen. Om det gäller en enklare markavvattning som endast avser någon enstaka fastighet prövas sedan ansökan om dispens och tillstånd av länsstyrelsen. Om det gäller markavvattning vid torvtäkter kan det ske tillsammans med prövningen av själva torvtäktsfrågan. Om det är större eller komplicerade projekt, eller om det ställs ersättningsanspråk, blir det istället Mark- och miljödomstolen som prövar tillståndsfrågan som första instans. Dispensen kan prövas av länsstyrelsen eller av domstolen. Under det inledande samrådet med länsstyrelsen inför ansökan kan olika sådana praktiska frågor tas upp.

Undantag från tillståndsplikt

Det finns åtgärder som har en markavvattnande funktion men ändå inte alltid behöver tillstånd. Här är de vanligaste exemplen:

  • Dränering av jordbruksmark genom täckdikning med dräneringsrör, som har en största diameter av 300 mm. Det ska dock vara sannolikt att inte enskilda eller allmänna intressen skadas. Om man exempelvis lägger nya sådana rör i tidigare odränerad betesmark är det sannolikt att allmänna intressen skadas och man bör åtminstone samråda med länsstyrelsen innan åtgärd.
  • Rensning av befintliga anlagda diken (alltså inte naturliga bäckar). Rensningen får bara utföras till det senast lagliga djupet och läget.


Vad är rensning av diken?

Ett dike eller ledning betraktas som en vattenanläggning och du som ägare är skyldig att underhålla den.

Ett underhåll (rensning) ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge. Befintliga diken får alltså rensas ner till dikets ursprungliga djup och läge. Underhållsansvar gäller för diken, oavsett om tillstånd har meddelats till anläggningen eller inte. För naturliga vattendrag finns dock ingen underhållsplikt.

Inom dikningsföretag får man inte rensa djupare/bredare än vad som fastställts i tillståndet (förrättningen). För övriga diken, de som inte har en fastställd profil i ett tillstånd, gäller att du inte får rensa djupare än att du rensar bort tillfört material såsom slam och/eller vegetation. Hårdbottnar får inte rensas bort.

Om man gräver djupare eller bredare i diket än ursprunglig dimension betraktas åtgärden som markavvattning och detta kräver tillstånd. I vissa län är markavvattning också förbjudet och kräver därför också dispens.

Rensning kan kräva anmälan

Om fisket kan skadas eller påverkas negativt så behöver du göra en anmälan till länsstyrelsen innan du utför rensningen. Detta regleras i 11 kap 15 § miljöbalken. Med fisket avses allmänt och enskilt fiske och såväl yrkes- som fritidsfiske.

När ett dike ska rensas behöver hänsyn tas för att begränsa skadan på andra intressen. Innan rensningen bör du därför till exempel kontrollera:

  • Finns det en fiskevårdsförening (även nedströms)? Kontakta i så fall dem!
  • Är diket biotopskyddat område? I så fall kan dispens krävas.
  • Finns det hotade djur eller växter i diket? I så fall kan dispens eller särskild hänsyn behövas.
  • Omfattas platsen av Natura-2000-bestämmelser, naturreservat eller annat naturskydd? I så fall kan andra dispenser eller tillstånd behöva sökas.

Miljöhänsyn vid dikesrensning i broschyr på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats.

Anmälan om rensning

Anmälan om rensning/underhåll av vattenanläggningar enl. 11 kap. 15§ miljöbalken

Anmälan om rensning enl. 11 kap. 15 § miljöbalken (2 MB)PDF

Miljöpåverkan av en dikesrensning

En dikesrensning kan påverka miljön på olika sätt, eller ligga i områden med naturskydd eller som innehåller skyddade arter. Läs nedan för att få ytterligare upplysningar om detta kan gälla just ditt dike. Länkar finns i flera fall till sidor som beskriver områdena, eller där man kan söka de dispenser som kan komma att behövas.

Påverkas fisket ska rensningen anmälas

Generellt grumlar en dikesrensning och genom det kommer det finnas en påverkan på fisk och andra djur i vattnet. Hur stor den negativa påverkan är beror på årstid, vilka djurarter som finns i vattnet, vattenföring, med mera. Det är därför det är viktigt att anmäla rensningen till Länsstyrelsen.

I miljöbalken står det att om fisket kan skadas i diket eller nedströms diket ska du, i god tid innan arbetena ska utföras, anmäla detta till länsstyrelsen (11 kap 15 § miljöbalken). Med det menas även en negativ påverkan och djur som musslor och kräftor.

Några exempel på åtgärder som kan orsaka skada är grumling, förändring av bottenförhållanden och tillfällig svårighet för vattenlevande djur att vandra upp eller ner i vattendraget.

En anmälan ska göras före varje rensning och gäller för den tidsperiod som anges i beslutet. Vi tittar då på vilket vattendrag det handlar om och vilka värden det innehåller. Därefter kan vi förelägga om försiktighetsmått med hänsyn till miljön enligt miljöbalkens andra kapitel om allmänna hänsynsregler samband med rensningen. 

Om arbetet berör en fastighet som tillhör någon annan, ska du alltid underrätta fastighetsägaren innan arbetena påbörjas.

Fiskevårdsområdesföreningar

En rensning innebär alltid en störning för djurlivet i ett vattendrag och i vissa fall kan det få en negativ påverkan, inte bara på fisk, utan även andra organismer som ingår i ekosystemet där fisken är en del.

I många vattendrag finns det fiskevårdsområdesföreningar som arbetar för att främja förhållanden för fisk och fiske. Medlemmar i dessa är fiskerättsägarna, vilket innebär att det ofta finns representanter från dessa i dikningsföretaget. Det finns också en del fiskeklubbar som arrenderar fiskerätten i vattendragen och som också bedriver fiskevård.

Eftersom många fiskevårdsområdesföreningar och sportfiskeklubbar utför konkreta åtgärder i vattendragen, är det viktigt att ha en dialog med dessa inför och vid en rensning så att inte rensningen riskerar att skada fiskevårdsarbetet. Men observera att även rensningar kan främja förhållanden för djurlivet i vissa typer av vattendrag, t ex om det förekommer en stark igenväxning och sedimentation, och att en dialog därför bidrar till att rensningen kan göras på bästa sätt för båda intressen. 

Finns det hotade djur eller växter i diket?

I vissa vattendrag förekommer bl.a. musslor som är skyddade och en rensning kan då kräva en dispens gentemot bestämmelserna i artskyddsförordningen. De djur- och växtarter som finns upptagna i förordningen är listade där.

Artskyddsförordningen (2007:845)länk till annan webbplats

Finns det tjockskalig målarmussla i vattendraget måste dispens sökas. Dispensansökan ska vara komplett och lämnas in i god tid före rensningen planeras genomföras. 

E-tjänst för dispensansökan enligt artskyddsförordningen.länk till annan webbplats

Information om tjockskalig målarmussla och andra hotade stormusslor.

I artskyddsförordningen står även andra djur och växter upptagna, där det inte behövs en särskild dispens, men där särskilda försiktighetsmått kan komma att bli aktuella. T.ex. kan det vara att man bara får rensa under en viss period på året.  

Biotopskyddade områden

För normal underhållsrensning behövs ingen biotopskyddsdispens, men annars omfattas öppna diken, småvatten och våtmarker i jordbruksmark omfattas av biotopskydd. Bland annat i vilken omfattning som jordbruksmark gränsar till vattnet kan avgöra om det ska räknas som ett biotopskyddat område eller inte. Om du är tveksam om ditt dike omfattas av biotopskyddet, kontakta Länsstyrelsen.  

Detta innebär att sådana verksamheter eller åtgärder som kan skada den naturmiljö, som det öppna diket utgör, inte får utföras. Därför är det viktigt att spara träd och buskar längs med vattendraget.

Mer om vilka miljöer som omfattas av biotopskydd och vad det innebär.

Mer om ansökan om dispens från biotopskyddsbestämmelserna.PDF

Natura 2000 områden

Ligger diket som ska rensas i ett Natura 2000 område dikningsföretaget kan det komma att krävas tillstånd från Länsstyrelsen. Detta om följderna av en rensning, t.ex. markskador, olämplig uppläggning av rensmassor eller trädfällning kan komma att påverka värdena i Natura 2000 området på ett betydande sätt. Detta under förutsättning att åtgärderna inte redan omfattas av någon rättskraft i ett tidigare tillstånd, t.ex. i dikningsföretagens förrättningar.    

Information om vilka Natura 2000-områden som finns i Skåne.

Utpekade värdefulla vattendrag

Vissa vattendrag där ett dikningsföretag ingår är utpekade av olika anledningar, ofta biologiska eller biotopskäl, som nationellt eller regionalt värdefulla eller särskilt värdefulla. Du kan på sidan för utpekade värdefulla vatten se om ditt dikningsföretag ligger i ett sådant.

Utpekade värdefulla vatten.

Länsstyrelsen kan inte utfärda särskilda restriktioner för dessa dikningsföretag eftersom underhållsskyldigheten kvarstår, men brukar föra en dialog med dikningsföretaget och diskutera möjligheten att utföra rensningen på ett skonsammare sätt, t ex med klippskopa.

Se även avsnittet om fiskevårdsområdesföreningar eftersom fiskefrämjande arbeten kan ha utförts i dessa vattendrag.

Rensning av naturliga vattendrag  

Observera att det oftast krävs tillstånd för rensningsåtgärder i naturliga bäckar och vattendrag. Om rensningarna beräknas bli omfattande, och/eller medföra negativa konsekvenser för miljön, bör inledningsvis ett samråd äga rum med Länsstyrelsen. I sådana fall är det troligt att tillstånd ska sökas från Mark- och Miljödomstolen. Det är här bättre att anmäla åtgärden för samråd - även om du är tveksam över om det blir några större konsekvenser - än att du i efterhand kanske blir anmäld för att ha brustit i samrådsskyldigheten och kanske även tillståndsplikten enligt miljöbalken.  

Bortodling och behov av djupare diken pga. speciella markförhållanden

Vissa odlingsmarker, framför allt uppodlade torvmarker, sjunker med tiden ihop och dikenas vattenavledande förmåga minskar. Vill du fördjupa sådana diken för att uppnå tidigare effekt så betraktas detta inte som rensning utan som markavvattning, vilket gör att du behöver tillstånd. I vissa fall ska en ansökan om markavvattning prövas av Mark- och Miljödomstolen.  

Vid rensning av diken på skogsbruksmark bör du kontakta Skogsstyrelsen för samråd om vilka åtgärder som du kan göra för att minimera negativa konsekvenser för miljön.

Vattenarkivet - Dikningsföretag

I Länsstyrelsen Skånes Vattenarkiv finns många handlingar av intresse för alla som arbetar med vatten i landskapet. Det innehåller främst material som handlar om markavvattningsföretag (till exempel dikningsföretag). Informationen om dikningsföretagen finns till stor del i digital form och går att ladda ner från vår karttjänst.

Karttjänsten vatten och klimatlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Materialet har samlats sedan 1920. Äldre material (konceptmaterial och kopior) kan också finnas, men material äldre än 1920 finns i huvudsak hos Lantmäteriet. Handlingarnas status varierar. Det finns både arbetsmaterial (koncept) och förslag och handlingar som har fastställts. Eftersom många projekt utförts med statsbidrag finns också många handlingar av ekonomisk natur. Om ett dikningsföretag har fastställts och genomförts har det i allmänhet också besiktigats och godkänts, varigenom

samfälligheten blivit gällande. Förrättningen kan dock ha förändrats eller ha upphävts genom en senare förrättning. Kostnadsfördelningslängden har ofta ändrats utan att själva företaget i övrigt justerats.

Få mer information om dikningsföretag här:

Jordbruksverkets information om dikningsföretaglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ordförklaringar till handlingar i markavvattningsföretagPDF

Teckenförklaring till dikningsföretagens förrättningsakterPDF

Ritning över ett dikningsföretag ur förrättningsakt

Ritning över ett dikningsföretag ur förrättningsakt

Dikningsföretag på karta

Informationen om dikningsföretagen finns till stor del i digital form. Många dikningsföretags utbredning, både Lantmäteriets och Länsstyrelsen Skånes material, kan studeras på Dikningsföretag på karta. I kartan går det att ladda ner handlingarna i pdf. En del dikningsföretag i det digitala arkivet har aldrig vunnit laga kraft, men den planerade dikningen kan ha utförts ändå. Om ett dikningsföretag har vunnit laga kraft, kan det ändå ha kompletterats eller omprövats i ett senare skede. På översiktskartan syns detta oftast genom att flera dikningsföretag ligger ovanpå varandra. För att säkert klarlägga vilken rättslig status ett visst dikningsföretag har idag, krävs ofta en särskild utredning.

I karttjänsten vatten och klimat kan du hitta uppgifter om dikningsföretag nära dig.

Karttjänsten vatten och klimatlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Beställning och betalning av kartor

När du kontaktar Länsstyrelsen Skåne är vår ambition att du ska få den hjälp du behöver. För att vi skall kunna hjälpa dig effektivt är det viktigt att du läser detta innan du tar kontakt.

Digitalisering av täckdikningskartor ger tillfälligt sämre service

Länsstyrelsen arbetar just nu med att digitalisera täckdikningskartor från tidigare Malmöhus län och Kristianstads län. Det går bra att beställa täckdikningsplaner via e‑post eller telefon, då får du handlingarna som PDF-filer. Karttjänsten för täckdikningskartorna kommer troligen att bli tillgänglig under 2019.

Vi kan erbjuda dig följande när det gäller vattenarkivet:

  • Hjälp med informationssökning, i första hand genom svaren på vanliga frågor kring dikningsföretag (ej i drift ännu)
  • Kopior av handlingar i karttjänsten "Vatten och klimat"länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (i första hand), via e-post, vanlig post, fax eller på CD-skiva/USB-minne. Om du inte är van att läsa denna typ av kartor kan du ha glädje av att studera hur symbolerna kan se ut:
    Dikningsföretagens kartteckenPDF
  • GIS-användare kan få shapefilerna med översikt över dikningsföretagens utbredning och Riksantikvarieämbetets digitalisering av våtmarker från Skånska rekognosceringskartan 1812-20.
    Beställning görs via Länsstyrelsernas geodatakatalog här.länk till annan webbplats
  • Besök i vattenarkivet för att själv studera materialet på plats       

Vi önskar att:

  • Du respekterar expeditionstiden
  • Du tänker på miljön när du beställer handlingar på papper. Vi prioriterar att skicka digitalt framför att skicka kopior via post
  • Du tittar på översiktskartanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om du kan hitta några av följande uppgifter innan du kontaktar oss: fastighetsbeteckning, socknens namn, ev. gårdsnamn, aktnummer (aktnumret inleds med någon av seriebeteckningarna LN, KLS, M, L1, L2, Sk)
  • Glöm inte att lämna namn, adress, telefonnummer och eventuellt e-post om du vill ha svar från oss.  

Vad kostar det?

  • Vi skickar helst material med e-post om vi har det digitalt. Då är det gratis.
  • Du betalar för kopior och utskrifter som omfattar 10 sidor eller mer. Porto tillkommer om försändelsen väger mer än 20 gram samt för eventuell postförskottsavgift. Detsamma gäller annan kostnad för att med post, bud eller liknande förmedling sända den begärda handlingen eller kopian till mottagaren (15 § Avgiftsförordningen, SFS 1992:191)
  • Avgiften för en beställning av 10 sidor är 50 kronor och för varje sida därutöver är avgiften 2 kronor (16 §). Samma avgift gäller också för fax.
  • Statliga myndigheter är befriade från dessa avgifter.

Täckdikning

Vad är täckdikning?

En täckdikningsanläggning (som ofta lite missvisande kallas för täckdikningsföretag) är till skillnad från ett dikningsföretag den enskilde markägarens angelägenhet. En täckdikningsanläggning består av tunna grenledningar på 1,2 m djup, som oftast leder parallellt i "fiskbensmönster" till grövre stamledningar. Brunnar för koppling och rensning är också ett viktigt inslag i anläggningen. Utloppet sker till en recipient som kan vara t ex ett dikningsföretag eller ett naturligt vattendrag eller en sjö

Exempel på täckdikningsplan

Exempel på täckdikningsplan

Exempel på maskin som både gräver och lägger ner dräneringsslang/stamledning i marken. Foto: Jean Niyongabo

Exempel på maskin som både gräver och lägger ner dräneringsslang/stamledning i marken. Foto: Jean Niyongabo

Vad gäller vid bristande dikesunderhåll?

Kan en markägare tvinga nedströms liggande markägare att underhålla sina diken eller ledningar?

Diken och dräneringsledningar är en vattenanläggning som man är skyldig att underhålla. Om bristande underhåll medför att grannar uppströms får skada på sin mark får de stämma sin granne i ett civilrättsligt mål. Andra sätt att få rensa är:

  • Man kan erbjuda sig att rensa på grannens mark och dela på kostnaden (markägaren kan t.ex. sprida ut eller köra bort rensmassorna) eller göra resningen helt utan ersättning.
  • Man kan begära tvångsrätt hos mark- och miljödomstolen för att få tillträde till grannens mark.
  • Man kan bilda ett markavvattningsföretag och då få tvångsrätt.

Vilken roll har länsstyrelsen i konflikter mellan enskilda och markavvattningsföretag?

Den som klagar får ta direktkontakt med markavvattningsföretaget. Vi kan hjälpa till med allmän information och hänvisar till markavvattningssakkunniga som till exempel jobbar på jordbruksverkets vattenenhet och hos andra konsulter som SWECO, DHI och MR-vatten. Uppgifter såsom förrättningar med tillhörande kartunderlag för markavvattningsföretag går att hitta via Länsstyrelsens digitala karttjänstlänk till annan webbplats. Denna karttjänst innehåller inte nedladdningsbara förrättningar som finns i Lantmäteriets arkiv.

Kan de som ligger utanför ett markavvattningsföretag få hjälp för att få ett markavvattningsföretag att rensa?

Vid mer allmän skada kan länsstyrelsen vända sig till ordföranden eller om ordförande saknas, vända sig till större markägare och föreslå att företaget aktiveras och rensas.

Har ett markavvattningsföretag större rätt att få rensat nedströms?

Markavvattningsföretagen har vanligtvis löst sitt problem med utloppets nedre del vilket framgår i handlingarna för markavvattningsföretaget. Internt inom ett markavvattningsföretag ska den som är beroende av rensning kunna få företaget att rensa. Någon tidsgräns finns inte utan rensningen får ske så ofta som det behövs.

Omprövning

En markägare kan ansluta sig till markavvattningsföretaget genom omprövning hos mark- och miljödomstolen. Sökanden till omprövning får stå för hela kostnaden för omprövningen.

Extra ledamot eller syssloman

Om det finns en styrelse som är inaktiv kan länsstyrelsen tillsätta en extra styrelseledamot som kan sköta markavvattningsföretaget. Om det inte finns en styrelse kan länsstyrelsen tillsätta en syssloman, en markavvattningssakkunnig på företagets (delägarnas) bekostnad för att aktivera företaget. Dessa lösningar blir betydligt mer kostsamma för deltagarna i markavvattningsföretaget.

Register över samfälligheter

Lantmäteriets samfällighetsregister (föreningsregister) har kontor i Norrtälje, telefonnummer 0176-766 50. Här kan Lantmäteriet söka på markavvattningsföretagets namn. Man kan då få uppgifter om organisationsnummer, när ny styrelse senast rapporterades in och vilka som då var styrelsemedlemmar. Lantmäteriets lokala kontors föreningsregister kan lämna uppgifter om styrelsens sammansättning om man har organisationsnummer.

Länsstyrelsens tillsyn och avgift

Om Länsstyrelsen gör tillsyn kan vi förelägga markägaren att utföra rensningsåtgärder. Länsstyrelsen tar då ut en tillsynsavgift på 800 kr/timme.

Kontakt