Ängar och betesmarker – vackra och livsviktiga

Ängar och betesmarker tillhör Skånes artrikaste miljöer. Men de blir allt färre. Därför är arbetet med att återskapa och bevara ängar och naturbetesmarker i skyddad natur så viktigt. Under 2025 kommer du att kunna följa Länsstyrelsens arbete med att upprätthålla och återskapa öppna landskap.

På ängs- och betesmarker samlas blommor, fjärilar, fåglar och bin, en biologisk mångfald som inte bara är vacker – den är livsviktig!

Biologisk mångfald - en överlevnadsfråga

Alla arter har rätt att existera för sin egen skull men den biologiska mångfalden är också viktig för vår överlevnad. Blomrika ängar och naturbetesmarker lockar pollinatörer som bin, humlor och fjärilar, som är livsviktiga för vår livsmedelsproduktion. Ett rikt och levande landskap gör oss bättre rustade för framtidens klimatförändringar men är också viktigt för dig och mig här och nu, eftersom öppna landskap och en varierad natur ger oss en rikare naturupplevelse. Visste du att ju mer artrik naturen är, desto vackrare upplever vi den?

Allt färre ängar och beteshagar

Ängar och naturbetesmarker är en viktig del av kulturlandskapet och en länk till vår historia och till äldre tider här i Skåne. Men de har blivit allt färre i vårt samhälle. Förr var det en självklarhet att djuren betade och att ängarna slogs, men idag växer många betesmarker igen eller har omvandlats till skogsplanteringar eller åkrar.

Vi vårdar äng och betesmark

Det är därför arbetet med att återskapa och bevara ängar och naturbetesmarker i skyddad natur är så viktigt. I våra naturreservat och nationalparker arbetar naturvårdarna året runt för att hålla landskapet öppet och varierat. På vintern lagar vi till exempel trasiga stängsel och sätter upp nya, och byter stättor mot självstängande grindar, så att beteshagarna ska bli mer tillgängliga för besökare. På sensommaren slåttrar vi, för att behålla artrikedomen på ängarna.

Betesdjuren – de sanna naturvårdarna

Men inget bete utan djur. De är de sanna naturvårdarna. När de trampar runt sprider de frön och frilägger jord där nya växter kan gro. En sidoeffekt av deras bete är att ingen växt tar överhanden, i stället kan många växter kan samsas på liten yta. De kan beta på steniga och svårtillgängliga platser, mark som vi inte annars kunnat använda. Men var kommer djuren ifrån? Vi samarbetar med en mängd olika djurhållare som förser våra beteshagar med djur som kor, tjurar, får och getter. Utan djurhållare inga betesdjur i naturreservaten och nationalparkerna.

Ett år med betesskötsel – följ oss!

Men det räcker inte bara med djurens insatser, även vi människor måste hjälpa till för att hålla äng och betesmark öppna. Du kommer kunna följa vårt arbete med att upprätthålla och återskapa öppna landskap under året. Vi kommer att göra ett inlägg i månaden på vår hemsida och i våra sociala medier om vad det är vi gör. Håll utkik efter nästa inlägg som kommer att handla om naturvårdsbränning.

Fakta: Äng och bete

En ängs- och betesmark är en naturlig gräsmark som har betats eller slagits under många hundra år. Betesmarker som aldrig har gödslats eller plöjts är särskilt artrika och värdefulla och kallas för naturbetesmarker.