Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
DNA från genetiskt viktig varg – skyddsjakt verkställs inte
I dag har ett nytt vargangrepp konstaterats i gränstrakterna till reviret Linderödsåsen. Någon skyddsjakt kommer inte att verkställas eftersom Länsstyrelsen samtidigt har fått DNA-svar som visar att åtminstone ett av de senaste angreppen har gjorts av en genetiskt viktig varg.
Komplicerad situation
– Vi har en komplicerad situation med flera angrepp på kort tid i och omkring Linderödsreviret. Samtidigt har vi fått svar som visar att det finns eller funnits en genetiskt viktig varg i närheten. Länsstyrelsen fattade den 6 oktober ett skyddsjaktbeslut. Beslutet har överklagats och väntar på rättslig prövning. I vilket fall vill vi inte verkställa beslutet i den situation som råder. Vi måste ha säkra uppgifter på att vi har fyra angrepp från vargar som tillhör reviret innan en eventuell skyddsjakt kan starta, säger Nils Carlsson, chef på art- och naturenheten på Länsstyrelsen Skåne.
Nytt angrepp utanför S:t Olof
I dag har Länsstyrelsen besiktigat tre döda får väster om S:t Olof på Österlen, en plats som ligger på gränsen till reviret Linderödsåsen. Fåren hade legat i några dagar, och bara två av dem har med säkerhet dödats av varg. Ytterligare ett är försvunnet.
Resultat av DNA-svar
Samtidigt har Länsstyrelsen Skåne fått svar på DNA-analyser från fyra tidigare angrepp i och omkring reviret Linderödsåsen. Två av DNA-svaren kan tydligt kopplas till reviret Linderödsåsen. Ett tredje svar visar att ett av angreppen har utförts av en genetiskt viktig varg. Det fjärde svaret gav inget besked om vilken individ som gjort angreppet.
De senaste angreppen
Detta är de angrepp som har skett i och omkring reviret under de senaste månaderna:
25 juli: Huaröd, Hörby kommun: Angrepp på sju får. DNA visar att angreppet utförts av tiken i reviret Linderödsåsen.
3 oktober: Tomelilla kommun: Angrepp på fem får. Angreppet har utförts av en varghanne från Settenreviret i Norge som räknas som F1. Det betyder att den är avkomma till invandrad finskrysk varg. Denna individ räknas som en genetiskt viktig varg.
5 oktober: Mellan Huaröd och Hörby. Angrepp på kviga. Svaret knyter tiken i reviret Linderödsåsen till angreppet.
6 oktober: Utanför Brösarp i Tomelilla kommun. Angrepp på sju får. Platsen räknas till reviret Linderödsåsen. Utifrån svaret går det inte att fastställa vilken individ som har utfört angreppet. UPPDATERING 20 OKTOBER: Nytt DNA-svar visar att angreppet har gjorts av varghannen från Settenreviret.
18 oktober: Utanför S:t Olof i Tomelilla kommun. Tre döda får, varav två har konstaterats blivit dödade av varg för några dagar sedan. Ytterligare ett får saknas.
Klarhet behövs
– Angreppet den 3 oktober och 6 oktober 2023 ligger geografiskt närmare varandra än de angrepp som kan knytas till de som tiken i reviret har utfört. Detsamma gäller det senaste angreppet. Länsstyrelsen kan inte utesluta att även angreppen i Brösarp och S:t Olof har gjorts av den genetiskt viktiga varghannen. Av den anledningen kommer vi inte verkställa någon skyddsjakt i det här skedet. Vi måste ha säkra uppgifter på att vi har fyra angrepp från vargar som tillhör reviret innan en eventuell skyddsjakt kan starta, säger Nils Carlsson.
Nya DNA-analyser skickas iväg
Länsstyrelsen har skickat ytterligare salivprover från angreppet den 6 oktober, liksom från det senaste angreppet utanför S:t Olof, och hoppas att de kan ge svar på vilken individ som har varit inblandad.
Om genetiskt viktiga vargar
Genetiskt viktiga vargar är en förutsättning för att upprätthålla en livskraftig vargstam i Skandinavien. Utan de östliga vargarna skulle Sverige behöva ha en större vargstam för att uppfylla våra internationella åtaganden om bevarande av arten. Den minskade förlust av genetisk variation som minst en invandrad reproducerande varg per varggeneration från den finsk-ryska populationen innebär, motsvarar ytterligare cirka 500 vargar i den skandinaviska vargstammen.
Genetiskt viktiga vargar kan trots sin betydelse komma i fråga för skyddsjakt efter upprepade angrepp, men kraven på förebyggande åtgärder är betydligt högre än för andra individer Källa: Naturvårdsverket